Inte bara nätdejting del 7 :)

Status
Stängd för vidare inlägg.
Den där känslan som ibland dyker upp av att känna sig ensammast i världen och allmänt misslyckad... jag hatar den!
Försök då påminna dig om hur fort känslan kan försvinna. Mitt ettåriga kontrakt går ut snart på jobbet, och jag får ingen förlängning *buäääääh!* kollade vad jag får för A-kassa... *Ååååångest*, och jag är så eeeeeensam! Och vem vill dejta någon som är arbetshlöhöhöööös? Osv. Så jag slängde mig på sängen och fulgrät en lång stund häromveckan när jag kom hem från jobbet och kände mig ensam, övergiven och värdelös. Var ett klick ifrån att starta en ångestråd om hela skiten. ;)

Tvingade mig istället ut ur lägenheten på en social aktivitet efter att ha ägnat en helkväll åt att vara nergrävd i mitt hål, och märkte då att det fortfarande fanns människor i världen. Och fick kort efter ett pling i mailboxen angående intervju hos en intressant arbetsgivare. Allt detta inom loppet av fem dagar. :)

Just nu ser jag ljust på tillvaron. Jag upplever att det ofta är väldigt svart innan känslan vänder. Det lättar på trycket för mig att gråta ut och ägna en stund åt att vara sorgsen. Man måste ju släppa ut känslorna och sörja när det behövs.
 
Försök då påminna dig om hur fort känslan kan försvinna. Mitt ettåriga kontrakt går ut snart på jobbet, och jag får ingen förlängning *buäääääh!* kollade vad jag får för A-kassa... *Ååååångest*, och jag är så eeeeeensam! Och vem vill dejta någon som är arbetshlöhöhöööös? Osv. Så jag slängde mig på sängen och fulgrät en lång stund häromveckan när jag kom hem från jobbet och kände mig ensam, övergiven och värdelös. Var ett klick ifrån att starta en ångestråd om hela skiten. ;)

Tvingade mig istället ut ur lägenheten på en social aktivitet efter att ha ägnat en helkväll åt att vara nergrävd i mitt hål, och märkte då att det fortfarande fanns människor i världen. Och fick kort efter ett pling i mailboxen angående intervju hos en intressant arbetsgivare. Allt detta inom loppet av fem dagar. :)

Just nu ser jag ljust på tillvaron. Jag upplever att det ofta är väldigt svart innan känslan vänder. Det lättar på trycket för mig att gråta ut och ägna en stund åt att vara sorgsen. Man måste ju släppa ut känslorna och sörja när det behövs.

Ja man FÅR tycka synd om sig själv ibland - fastän det alltid finns de som har det värre. Tycker man synd om sig själv så ÄR det synd om en just då...men man bör inte fastna i känslan.
 
Ja man FÅR tycka synd om sig själv ibland - fastän det alltid finns de som har det värre. Tycker man synd om sig själv så ÄR det synd om en just då...men man bör inte fastna i känslan.
Det var egentligen inte helt oväntat. Förra helgen bestämde jag mig för att det var dags att sluta träffa M, igen. Och såg så förnuftigt på det hela, att det inte var meningen att det skulle bli mer och ryckte på axlarna åt det. Tyckte det var konstigt att det inte kändes mer, men smällen kom alltså igår.
Idag känns det bättre igen.
 
Jag deppar fortfarande över att mitt lilla guldkorn, bland alla skumma typer, inte har loggat in mer. Ja det var/är lite svårt att släppa. Har inte hittat någon vettig inom rimligt avstånd sedan dess. Trög-Mög.
 
En kille från en dejtinggrupp på facebook hör av sig. Vi chattar men jag känner att det inte funkar.. Jag förklarar att jag inte är intresserad.

Sen hör han av sig kvällen efter och frågar om vi inte ska ha någon mer kontakt . Jag förklarar att jag inte är intresserad.

Några dagar senare frågar han samma igen. Jag ignorerar.

Dagen efter skickar han ett meddelande att han ska blocka mig på facebook. Jag är upptagen så först några timmar senare ser jag att han skrivit tre gånger samma kväll att han ska blocka mig...
 
En kille från en dejtinggrupp på facebook hör av sig. Vi chattar men jag känner att det inte funkar.. Jag förklarar att jag inte är intresserad.

Sen hör han av sig kvällen efter och frågar om vi inte ska ha någon mer kontakt . Jag förklarar att jag inte är intresserad.

Några dagar senare frågar han samma igen. Jag ignorerar.

Dagen efter skickar han ett meddelande att han ska blocka mig på facebook. Jag är upptagen så först några timmar senare ser jag att han skrivit tre gånger samma kväll att han ska blocka mig...

Jag hoppas du tänker låta det fortsätta? Jag är väldigt nyfiken på vid vilken punkt han själv upptäcker hur jäkla fånig han är...
 
Jag har en på dejtingsidan som jag avvisat som hör av sig med jämna mellanrum i hopp om att jag ångrat mig. Meddelande nu är i stil med "Jeg hade håpet at vi kunne bli kjent... :-( " Kanske är jag en av få som svarat honom. För jag svarade artigt på de första han sände som var lite längre. Men berättade att jag inte är intresserad. Han verkar rätt snäll men kufig och jag är inte det minsta intresserad, så jag svarar inte längre, han förstår inte att tjat inte hjälper. Senaste mailet har jag inte öppnat.

Sorgligt och lite besvärande, jag kan ju blocka, men det verkar lite hårt. Det droppar in ett mail med någon månads mellanrum. Han och andra med samma beteende skulle behöva ta ett steg tillbaka och fundera över vad de tror att det ska kunna leda till. Tjat är inte kul. Och har ena parten noll intresse så är det ju ingen poäng att gå på dejt...
 
Hade också en sån. Jag klargjorde väldigt tydligt att nej, inte intresserad men fick trots det mail efter mail och det pågick ända tills jag avslutade kontot. Man undrar ju verkligen om det någonsin fungerat.
 
Män som kallar sig själv för gentleman, vad innebär det för er? Googlade och fick upp Wikipedia: "en väluppfostrad man, en person som i fråga om vanor, kläder, språkbruk och allmänt beteende uppför sig på det sätt som tidigare var en norm i högre samhällsklasser; en väluppfostrad man som utmärker sig genom artig uppmärksamhet speciellt gentemot kvinnor"

För mig personligen känns den förklaringen inte alls lockande.
 
Män som kallar sig själv för gentleman, vad innebär det för er? Googlade och fick upp Wikipedia: "en väluppfostrad man, en person som i fråga om vanor, kläder, språkbruk och allmänt beteende uppför sig på det sätt som tidigare var en norm i högre samhällsklasser; en väluppfostrad man som utmärker sig genom artig uppmärksamhet speciellt gentemot kvinnor"

För mig personligen känns den förklaringen inte alls lockande.
Jag upplever att män som kallar sig för det ofta tror att de är Guds gåva till kvinnorna och därmed blir helt jäkla omöjliga att vara i närheten av. Eller ja, det går såklart att vara i närheten av dem, men inte utan att vilja slå en stekpanna i skallen på dem :angel:
 
Män som kallar sig själv för gentleman, vad innebär det för er? Googlade och fick upp Wikipedia: "en väluppfostrad man, en person som i fråga om vanor, kläder, språkbruk och allmänt beteende uppför sig på det sätt som tidigare var en norm i högre samhällsklasser; en väluppfostrad man som utmärker sig genom artig uppmärksamhet speciellt gentemot kvinnor"

För mig personligen känns den förklaringen inte alls lockande.
Lite som killar som ser sig som "snälla killar" dvs att de ser inte att de har fel och brister som alla andra. Och de får inga tjejer för de är för snälla och artiga enligt gentlemännen själva.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 260
Senast: gullviva
·
Relationer Varning för långt desperat inlägg. Jag vet inte hur jag ska börja. Jag och min sambo skaffade en gård för några år sedan. Det blev så...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 864
Senast: corzette
·
Kropp & Själ Jag har med åldern fått behov av läsglasögon. Då jag är världens mest röriga person så fungerar det dåligt med läsglasögon. Dels...
Svar
4
· Visningar
250
Hemmet Våra gamla fönsterlås börjar ge upp och brista. De är av modell 280, är vad jag har lyckats klura ut (det är i alla fall samma modell)...
Svar
9
· Visningar
396
Senast: co-SMAD4
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Annonsera mera hundar 2
  • Akvarietråden V
  • Kattbilder #10

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp