Inte alla som känenr en kändis.

[Jeffery]

Jag har inte världens vanligaste namn. Det finns också en internationell musiker som driver 'sitt' band, som har samma namn som jag. De är betydligt större ute i världen än vad de är hemma i Sverige.
Jag hade ingen aning om hans existens då detta inträffade i Internets ungdom, på en Usenetserver nära dig:

Glatt instolpande klämde jag in ett inlägg på ett av de verkligt stora och banbrytande 70-talsbandens utrymme och frågade frejdigt om en av det bandens klassiska bootlegs, som för övrigt var av svensk produktion. Min användare var då konstruerad enligt följande: förnamn.efternamn@whatever.com
Verksamheten på det annars livliga utrymmet haltade med ens. Det tog sex timmar. Det tog åtta timmar. Efter en tio-tolv timmar kom nästa meddelande. Det var från en av de mer prominenta och respekterade medlemmarna i sammanhanget, och löd:
"So how is it on the tour then?"

Det visade sig att detta banbrytande 70-talsband var på stor USA-turne, och som förband hade det detta svenska band, med jag som starke man.

----
Även idag får jag friends requests från musiker ute i världen. Ibland okejar jag. Ibland inte. Jag känner mig som Gud vid dessa tillfällen.

Lägger till att jag skaffat mig skivor med detta för mig mycket utkantsmässiga band, eftersom jag i min ungdom satte upp olika livsmål. Ett av dem var att ha gjort en skiva med mitt namn på. Det är inte riktigt samma sak, men lite fair enough.

 

[Habina]

Jag gör exakt samma sak. Träffar så mycket folk i mitt arbete att min hjärna inte hinner sortera alla rätt . Martin Stenbeck träffade jag på jobbet utan att känna igen. Det tog knäcken på en del kollegor.

Glömmer aldrig när E-type kom till vårt jobb (skulle diskutera nåt projekt som inte blev av) och vår äldsta medarbetare helt sonika drar in honom i sitt rum, för hen fick inte igen sitt fönster och han såg "stor och stark ut".

E-type stängde snällt igen fönstret innan han gick vidare och när vi meddelade henom vem det var, ryckte hen på axlarna och sa att hen trodde det var vaktmästaren.

 

[Raderad medlem 6459]

@niphredil Jag vill också träffa Amartya Sen (jag hade velat ha honom som keynote speaker på en konferens, men han är uppbokad flera år i förväg)! Jag har dock pratats vid med Peter Singer, som är en oerhört sympatisk petson.

Jag AVGUDAR Amartya Sen! Min C-uppsats utgick från hans capability approach och jag tycker han och hans sätt att tänka är så sjukt inspirerande .

Coolt med Peter Singer!

 

[Trissa]

Jag har blivit förolämpad av Leila K, gills det?

 

[zuli]

Jag har gett en OS-ryttare kaffe med dålig mjölk

 

[cewe]

Jag känner Per som spelade "Morsgrisen" i "Någonstans i Sverige"

 

[Bison]

Jag träffar på en del kändisar när jag jobbar. Oftast märker jag det inte ens, ibland ser jag det när jag läser namnet på biljetten, ibland reflekterar jag inte över det.
Det är ju så många namn och ansikten hela tiden
Det brukar istället vara kollegor som påpekar det för mig.

 

[athena_arabians]

En universitetsbekant som kommer från Ö-vik jobbade på familjens pizzeria. Hens syskon är en galen sportdåre, hen not so much (dvs inte alls ). Det kommer in ett gäng hockeyspelare och hen ska visa att hen minsann har lite koll och säger: "Och vad vill du ha att dricka till, Erik?". "Erik" svarar snällt. Bekantingens syskon håller nu på att dö eftersom "Erik" var Foppa

 

[Saeta]

Det är dom ju också!

Exakt! Jag har ju gått på Guldtuben 3 år i rad och tog för första gången med mig en kompis som inte är en influencer. Så hon fick hänga med mig och hon blev såååå starstruck när hon träffade alla . Lite fint ändå, för hon såg ju upp till väldigt många och följer dom. Men jag har aldrig någonsin blivit starstuck så jag vet inte hur det känns. Inte ens när jag var liten och träffade någon kändis. Kanske att jag hade blivit det om jag träffade Beyonce eller typ Rihanna. Men svenska kändisar, nje.

 

[Fjordfrälst]

Ärligt talat...En kändis är ju en vanlig mänska, har ju bara lite mer uppmärksamhet än en annan, och jag skulle då aldrig vilja vara känd, fan så träligt att inte få vara ifred någonstans typ .

Hursomhelst. Har träffat några stora ryttarstjärnor och så när jag läste till ämnen på komvux var Fredrik Reinfeldt med två livvakter på skolan och jag som rundade ett trapphörn och sprang uppför en trappa såg ju inte de var på väg ner så jag höll på att rusa in med huvudet före i Reinfeldts mage .

Annars, jag är släkt med Lena Philipsson och min yngsta moster är nära vän med höjdhopparen Stefan Holm, de var vänner före han blev känd .

 

[fio]

Jag höll upp en dörr åt Eddie Macken en gång i Göteborg. Han log mot mig

För mig är du den ultimata kändisen .. Mulle liksom

 

[athena_arabians]

För mig är du den ultimata kändisen .. Mulle liksom

Helt enig @Lena Furberg

 

[Fjordfrälst]

Ärligt talat...En kändis är ju en vanlig mänska, har ju bara lite mer uppmärksamhet än en annan, och jag skulle då aldrig vilja vara känd, fan så träligt att inte få vara ifred någonstans typ .

Hursomhelst. Har träffat några stora ryttarstjärnor och så när jag läste till ämnen på komvux var Fredrik Reinfeldt med två livvakter på skolan och jag som rundade ett trapphörn och sprang uppför en trappa såg ju inte de var på väg ner så jag höll på att rusa in med huvudet före i Reinfeldts mage .

Annars, jag är släkt med Lena Philipsson och min yngsta moster är nära vän med höjdhopparen Stefan Holm, de var vänner före han blev känd .

Yngsta mosters man ska det vara är nära vän med Holm

 

[bumpo]

Enda gången jag på riktigt blivit starstruck är när jag högst ofrivilligt gnuggade in näsan i Björn Ranelids brösthår. *ryyys*

 

[prallan]

Charley Lineweaver bad mig sjunga för honom igår kväll Vilket jag gjorde

 

[prallan]

Att jag skulle blir starstruck kräver två saker,
1. jag känner igen personen. (Och du frår vara väldigt känd innan det händer).
2. Att jag bryr mig om det personen gör.
Personer jag skulle bli star struck är tex.
Alexei Filippenko
Pamela Gay
Neil deGrasse Tyson
Stephen Fry
Buzz Aldrin
Ni förstår vad det är för typer.

Pamela Gay sitter precis bakom mig just nu!!!

 

[vallhund]

Ett av mina ex var superintressant intellektuellt sett, mig veterligen var vi exklusiva. Visade sig att han var lika exklusiv med ett medium i Köpenhamn, han kunde inte välja så det gjorde jag.
"Kan det vara Marx som envisas med sina alkemistiska experiment?"

Jag blev besviken, men efter att ha läst nypublicerade artiklar/intervjuer så är jag glad att jag inte gick vidare i relationen.
En annan man/kvinna hade jag inte haft problem med, men ett medium?

 

[Nebraska]

Jag höll upp en dörr åt Eddie Macken en gång i Göteborg. Han log mot mig

Kan ju meddela att ha dig på fb och kunnat köpa ett av dina verk har gjort mig mest starstrucked. Ever.

 

[Flavor]

Nog hälsat på många, sämst på att förstå vart ifrån jag känner igen folk

Märkligaste jag varit med om ang kändisskap var dock när jag stod i kö på lokala ICA och Per Mobergs sminkad traskade in och krävde kaffe, för hon skulle visst till en inspelning. Hon fick kaffe

 

[athena_arabians]

Enda gången jag på riktigt blivit starstruck är när jag högst ofrivilligt gnuggade in näsan i Björn Ranelids brösthår. *ryyys*

Där snackar vi verkligen nära döden!