Inavel i olika grad (utrbuten från Annonsera mera VII)

[Lingon]

Lägger till att licens får du inte, den löser du, d v s du betalar för den.

Jo, men någon måste ju godkänna hingsten. Jag tycker att det är trist att inavelsgrad inte verkar vara det minsta kontrollerad.

 

[Görel]

Jo, men någon måste ju godkänna hingsten. Jag tycker att det är trist att inavelsgrad inte verkar vara det minsta kontrollerad.

Det är ju självklart.

Nu för tiden är det sällan som jag ser hårt inavlade varmblodiga ridhästar, jag vet inte hur det ser ut inom andra raser, men inom min är det inte ett stort problem.

 

[Valerianovna]

Kan hingsten bli godkänd och få licens oavsett inavelsgrad?

Eftersom SWB (kan inte tala för andra avelsförbund i Sverige) har ett avelsmål med max 5% inavelsgrad kan jag tänka mig att man inte godkänner en hingst såvida den inte är helt unik och outstanding (som Franklin t.ex. med sina 9%). Vi har idag inte ett problem med inavel i SWB, men det kan ju komma att ändras.
Dansk Varmblod sorterar aktivt bort individer som representerar kombinationer av vissa blod som är väldigt vanligt förekommande inom stamboken, och KWPN likaså.

 

[Görel]

Eftersom SWB (kan inte tala för andra avelsförbund i Sverige) har ett avelsmål med max 5% inavelsgrad kan jag tänka mig att man inte godkänner en hingst såvida den inte är helt unik och outstanding (som Franklin t.ex. med sina 9%). Vi har idag inte ett problem med inavel i SWB, men det kan ju komma att ändras.
Dansk Varmblod sorterar aktivt bort individer som representerar kombinationer av vissa blod som är väldigt vanligt förekommande inom stamboken, och KWPN likaså.

Jag kan tänka mig att det också beror på hur långt bak en väldigt inavlad häst finns i stammen. Tänker främst på Hartung vars far Ilmengrund hade samma pappa och morfar Humboldt - Humboldt. Han måste vara den mest inavlade hingsten vi haft i Sverige.

 

[Habina]

Det är ju självklart.

Nu för tiden är det sällan som jag ser hårt inavlade varmblodiga ridhästar, jag vet inte hur det ser ut inom andra raser, men inom min är det inte ett stort problem.

Inom fjordhäst har vi inavelsgrader på både 8 och 12 procent på godkända hingstar.

Värst är dock att det inom hundaveln visat sig att individer som på papperet inte är inavlade, har hög inavelsgrad när man kollar DNA. Jag misstänker att det är liknande med homogena hästraser, som tex fjordhäst. Om jag nån gång i framtiden kommer att ta föl igen så blir det en noga genomtänkt korsning. Just för att jag vill ha friska individer.

 

[athena_arabians]

Det är ju självklart.

Nu för tiden är det sällan som jag ser hårt inavlade varmblodiga ridhästar, jag vet inte hur det ser ut inom andra raser, men inom min är det inte ett stort problem.

"Min" ras arabiskt fullblod är ju lite speciell eftersom det är totalt förbjudet med inkorsning av annan ras. Samtidigt skulle jag inte säga att det är något större problem, vi har ju ärftliga sjukdomar som det testas för och eftersom de är recessiva går de att undvika.

Det är inte så ofta jag ser hårt linjeavlade/inavlade hästar idag även om matadorer har en tendens att dyka upp rätt ofta om en går tillbaka några generationer.

 

[Efwa]

Inom fjordhäst har vi inavelsgrader på både 8 och 12 procent på godkända hingstar.

Värst är dock att det inom hundaveln visat sig att individer som på papperet inte är inavlade, har hög inavelsgrad när man kollar DNA. Jag misstänker att det är liknande med homogena hästraser, som tex fjordhäst. Om jag nån gång i framtiden kommer att ta föl igen så blir det en noga genomtänkt korsning. Just för att jag vill ha friska individer.

Men det är ju bara att utavla eller minska inavelsgraden med avel. Det där kan ju du utantill.

Utavel är ju samma som korsning.
Vår ena hingst har ju ganska hög inavelsgrad men med rätt sto, som ändå har hans stam relativt ”nära”, blev det ju bara 1 % inavelsgrad. Det är ju inte dåligt.

Sedan har vi ju inte en ras som är speciellt ”sjuk”. Hur ligger skillnaden i försäkringsgraden på korsning och fjordhäst?

 

[Habina]

Men det är ju bara att utavla eller minska inavelsgraden med avel. Det där kan ju du utantill.

Utavel är ju samma som korsning.
Vår ena hingst har ju ganska hög inavelsgrad men med rätt sto, som ändå har hans stam relativt ”nära”, blev det ju bara 1 % inavelsgrad. Det är ju inte dåligt.

Sedan har vi ju inte en ras som är speciellt ”sjuk”. Hur ligger skillnaden i försäkringsgraden på korsning och fjordhäst?

Fast det är just det som forskning nu visar inte fungerar. Att även om det på papperet är 0 % inavelsgrad, så visar DNA på hög grad av inavel. Tror det var uppåt 30 % på de individer man kollade.

 

[Efwa]

Fast det är just det som forskning nu visar inte fungerar. Att även om det på papperet är 0 % inavelsgrad, så visar DNA på hög grad av inavel. Tror det var uppåt 30 % på de individer man kollade.

Ok, men då är man ju inte säker på att en korsning skulle vara någon skillnad, antar jag. Jag menar….mopsen är ju typ närmast vargen DNA-mässigt, jämfört med till exempel schäfer. Det kan ju bli hur fel som helst om man då inte går in på DNA-nivå genom labbtest. Hur ska du veta att du väljer rätt raser att korsa om du inte har tillgång till det då liksom?

Eller ska vi alla börja korsningsavla? Ska vi ta bort alla raser? Vad säger försäkringsbolagen om ”friska hästar”?

 

[skogaliten]

Ja, registrerade i Jordbruksverket osv. Men inte registrerade och godkända att använda i avel.

Det har med rasens kravbild och göra vilka djur som kan/ska godkännas för avel.

Hur en rasförening jobbar för att nå de mål som just den rasföreningen har är inte så enkelt att uttala sig om.

Om man i raser med smal avelsbas skulle undvika olika former av linjeavel, så skulle rasen dö ut, som ett exempel.

Om man har en husdjursras (behöver inte vara hästar) där en defekt ska avlas bort, så kan man behöva "gå tillbaka" och väva in en linje som saknade defekten, och sedan väva in en annan näraliggande gren med samma egenskaper, för att bli av med defekten.

Extrem utavel, är lika problematiskt som extrem inavel. Om man enbart anvnder avelsmaterial där man inte kan hitta något samband, så blir resultat väldigt oförutsägbart.

Lagom är bäst.

Det gäller att hålla koll flera generationer bakåt, för att kombinera rätt, för att nå önskade resultat, som kanske kommer först några generationer längre fram.

 

[skogaliten]

Inom fjordhäst har vi inavelsgrader på både 8 och 12 procent på godkända hingstar.

Värst är dock att det inom hundaveln visat sig att individer som på papperet inte är inavlade, har hög inavelsgrad när man kollar DNA. Jag misstänker att det är liknande med homogena hästraser, som tex fjordhäst. Om jag nån gång i framtiden kommer att ta föl igen så blir det en noga genomtänkt korsning. Just för att jag vill ha friska individer.

Tänk i så fall på att den korsningshästen du producerar är resultatet av heterosis om du valt "rätt" kombination, så att resultatet blev bra.

En iofs frisk individ med de bästa egenskaperna från respektive ras, men, den individen är sedan en total återvändsgränd som inte kan användas i avel alls.

Det har gjorts massor med sådana korsningsavelsförsök under de senaste ca 200 årens hästhistoria. De flesta har gått dåligt, och några användbara 2:a generationer har inte kunnat produceras ur dessa försök.
Däremot så har ett flertal hästraser utrotats genom förfarandet. Ett flertal lokala svenska hästraser t.ex. Endast 2,5 raser "överlevde" korsningsraseriet under sent 1800-tal och första halvan av 1900-talet.

När man skapat avelssystem, som t.ex. SWB är ett resultat av, så tillåter man ett mindre antal kombinationer mellan raser som har närliggande egenskaper, och får därmed goda bruksdjur för de ändamål som rasen är avsedd för, och skapar också förutsättningar för vidare avel bland avkommorna.

 

[Asko]

Tänk i så fall på att den korsningshästen du producerar är resultatet av heterosis om du valt "rätt" kombination, så att resultatet blev bra.

En iofs frisk individ med de bästa egenskaperna från respektive ras, men, den individen är sedan en total återvändsgränd som inte kan användas i avel alls.

Det har gjorts massor med sådana korsningsavelsförsök under de senaste ca 200 årens hästhistoria. De flesta har gått dåligt, och några användbara 2:a generationer har inte kunnat produceras ur dessa försök.
Däremot så har ett flertal hästraser utrotats genom förfarandet. Ett flertal lokala svenska hästraser t.ex. Endast 2,5 raser "överlevde" korsningsraseriet under sent 1800-tal och första halvan av 1900-talet.

När man skapat avelssystem, som t.ex. SWB är ett resultat av, så tillåter man ett mindre antal kombinationer mellan raser som har närliggande egenskaper, och får därmed goda bruksdjur för de ändamål som rasen är avsedd för, och skapar också förutsättningar för vidare avel bland avkommorna.

Förlåt men jag förstår inte rent praktiskt vad för skillnad det är på resultatet av en kombination mellan två olika(?) raser inom ett avelssystem och en korsning mellan två olika raser (som vi då får anta är två närliggande raser också för att jämföra)? Varför blir den senare en heterosis återvändsgränd till skillnad från den tidigare?

Jag tänker att i praktiken så är väl resultatet fortfarande en häst med två olika raser som föräldrar? Om skillnaden är att avelssystemet gör att den första hästen kan användas på ett bättre sätt i senare avel så förstår jag inte hur den andra inte kan användas på samma sätt?

Uppriktigt nyfiken fråga då jag är okunnig och nyfiken

 

[skogaliten]

Förlåt men jag förstår inte rent praktiskt vad för skillnad det är på resultatet av en kombination mellan två olika(?) raser inom ett avelssystem och en korsning mellan två olika raser (som vi då får anta är två närliggande raser också för att jämföra)? Varför blir den senare en heterosis återvändsgränd till skillnad från den tidigare?

Jag tänker att i praktiken så är väl resultatet fortfarande en häst med två olika raser som föräldrar? Om skillnaden är att avelssystemet gör att den första hästen kan användas på ett bättre sätt i senare avel så förstår jag inte hur den andra inte kan användas på samma sätt?

Uppriktigt nyfiken fråga då jag är okunnig och nyfiken

I "avelssystem" så har man redan provat ut vilka kombinationer som dels fungerar i 1:a generation, men också att fortsatt avel inom de raser som ingår i avelssystemet är meningsfull, alltså ger avkommor som det kan avlas vidare på inom avelssystemet och där utaveln inte blir så markant att avkommornas egenskaper blir helt slumpmässiga.
Det handlar om raser som står varandra nära redan från början.

Varmblodiga ridhästar är ett sådant exempel. Vissa SWB avlarna talar gärna om att det är en ras man avlar på, men egentligen är det ett avancerat korsningsavelsprojekt.
Lipizzaner är en ras, Islandshäst, Fjordhäst, Arabhäst eller Gotlandsruss är raser. Raser har som regel "stängda stamböcker" vilket innebär att endast individer med känd (och rasmässigt korrekt) härstamning kan registreras som tillhöriga rasen.

Liknande avelssystem för styrda avelssystem förekommer inom både fåravel, nöt och gris, där man vet att vissa kombinationer av korsning med renrasiga ger avkommor med en uppsättning önskade egenskaper, och där man kan fortsätta med att avla på korsningen en generation till, eller till nästa generation använda ytterligare en ras och fortfarande få önskade egenskaper. Det är dock sällan man kan gå mer än max två generationer från renrasigt, utan att "korsningsavelns" negativa effekter märks.

De negativa effekterna av korsningsavel handlar inte enbart om slumpmässiga egenskaper, utan även om 1:a generationskorsningar ofta visar de goda sammanlagda bruksegenskaperna från två raser (heterosis), så får ofta 2:a generations djuren sammanlagda sämre egenskaper från föräldradjuren. Tänk usel päls, dåliga benställningar, tendens att få allergier m.m.

Har man enormt med tid och resurser, så kan jobba på att skapa en ny ras i en kombination av två eller tre raser, men det kräver många generationer, och ofta ganska hård linjeavel med inslag av inavel för att skapa ett stabilt och förutsägbart resultat. De flesta som provar misslyckas...

 

[Lingon]

Det har med rasens kravbild och göra vilka djur som kan/ska godkännas för avel.

Hur en rasförening jobbar för att nå de mål som just den rasföreningen har är inte så enkelt att uttala sig om.

Om man i raser med smal avelsbas skulle undvika olika former av linjeavel, så skulle rasen dö ut, som ett exempel.

Om man har en husdjursras (behöver inte vara hästar) där en defekt ska avlas bort, så kan man behöva "gå tillbaka" och väva in en linje som saknade defekten, och sedan väva in en annan näraliggande gren med samma egenskaper, för att bli av med defekten.

Extrem utavel, är lika problematiskt som extrem inavel. Om man enbart anvnder avelsmaterial där man inte kan hitta något samband, så blir resultat väldigt oförutsägbart.

Lagom är bäst.

Det gäller att hålla koll flera generationer bakåt, för att kombinera rätt, för att nå önskade resultat, som kanske kommer först några generationer längre fram.

Nu anmärkte jag på avel mellan helsyskon. Då tycker jag det gått för långt. De är för nära varandra genetiskt.

 

[athena]

SWB säger iaf att man inte ska ha en mindre inavelskoefficient än 5. Dvs det ska totalt vara minst fem steg från avkomman till samma djur på någon av sidorna.

Nja isf att den inte ska vara MER än 5%.

 

[Ninnurur]

Nja isf att den inte ska vara MER än 5%.

Jag inser att uttrycken har ändrats sen jag läste avelslära för ca 20 år sen

 

[thoora]

Fast det är just det som forskning nu visar inte fungerar. Att även om det på papperet är 0 % inavelsgrad, så visar DNA på hög grad av inavel. Tror det var uppåt 30 % på de individer man kollade.

Det har att göra med att man väljer hur många generationer bakåt man tittar på. Inavelsgraden går alltid upp för varje generation när man selekterar i en sluten population. Detta forskningsprojekt håller på att kartlägga den verkliga genetiska inavelsgraden inom de inhemska nordiska hästraserna.

 

[Habina]

Ok, men då är man ju inte säker på att en korsning skulle vara någon skillnad, antar jag. Jag menar….mopsen är ju typ närmast vargen DNA-mässigt, jämfört med till exempel schäfer. Det kan ju bli hur fel som helst om man då inte går in på DNA-nivå genom labbtest. Hur ska du veta att du väljer rätt raser att korsa om du inte har tillgång till det då liksom?

Eller ska vi alla börja korsningsavla? Ska vi ta bort alla raser? Vad säger försäkringsbolagen om ”friska hästar”?

Jag utgår ifrån att det räcker med att ta en ras som inte kommer från samma geografiska område och inte är så lik fjordhäst utseendemässigt.

Men alla får göra precis som de vill, det är det som är så bra med en demokrati.

 

[Habina]

Tänk i så fall på att den korsningshästen du producerar är resultatet av heterosis om du valt "rätt" kombination, så att resultatet blev bra.

En iofs frisk individ med de bästa egenskaperna från respektive ras, men, den individen är sedan en total återvändsgränd som inte kan användas i avel alls.

Det har gjorts massor med sådana korsningsavelsförsök under de senaste ca 200 årens hästhistoria. De flesta har gått dåligt, och några användbara 2:a generationer har inte kunnat produceras ur dessa försök.
Däremot så har ett flertal hästraser utrotats genom förfarandet. Ett flertal lokala svenska hästraser t.ex. Endast 2,5 raser "överlevde" korsningsraseriet under sent 1800-tal och första halvan av 1900-talet.

När man skapat avelssystem, som t.ex. SWB är ett resultat av, så tillåter man ett mindre antal kombinationer mellan raser som har närliggande egenskaper, och får därmed goda bruksdjur för de ändamål som rasen är avsedd för, och skapar också förutsättningar för vidare avel bland avkommorna.

Jag är mycket medveten om detta. Är inte särskilt bekymrad eftersom jag inte är uppfödare.

 

[Habina]

Det har att göra med att man väljer hur många generationer bakåt man tittar på. Inavelsgraden går alltid upp för varje generation när man selekterar i en sluten population. Detta forskningsprojekt håller på att kartlägga den verkliga genetiska inavelsgraden inom de inhemska nordiska hästraserna.

Åh, kul att de kollar på DNA. Ska bli riktigt spännande att läsa resultatet.