Ignorera samvetet?

[Sezziyanen]

Skaplig härskarteknik.

Vilken sorts härskarteknik var det?

 

[Sezziyanen]

Fast hon ställde en fråga, ännu märkligare är det för det jag egentligen svarade på var ditt "Ok!" som du hann ändra medan jag skrev.

Aha, då fattar jag. Ja, det var min spontana reaktion på hennes halmgubbe, men jag kände att den var kass i text, så jag ändrade den. Men förstår absolut varför du tyckte det var riktigt märkligt då.

 

[Mia_R]

Aha, då fattar jag. Ja, det var min spontana reaktion på hennes halmgubbe, men jag kände att den var kass i text, så jag ändrade den. Men förstår absolut varför du tyckte det var riktigt märkligt då.

Det är ju fortfarande inte ett svar på en fråga tycker jag även om du ändrat svaret.

 

[Sezziyanen]

Det är ju fortfarande inte ett svar på en fråga tycker jag även om du ändrat svaret.

Du har rätt, det var inget svar på hennes fråga överhuvudtaget.

 

[Petruska]

Jag kan stå för allt du skriver, inga problem

Love you too!

 

[Fruentimber]

Vilken sorts härskarteknik var det?

Du fokuserar på person istället för frågan.
Att dessutom poängtera att hennes sätt att tänka är "intressant" är underminerande och kan tolkas som att hennes sätt att tänka skulle vara något avvikande. Ganska fult, i mitt tycke, men det får väl också stå för mig antar jag med tanke på din diskussionsteknik.

 

[Sleepy]

Jag kan lätt komma på flera exempel där sådant har funkat ett par decennier och fortsätter. Jag går nog så långt att jag säger att en helt oresonlig syn på otrohet är en riskfaktor om man vill ha ett långt förhållande.

Öppet förhållande är ju något helt annat än otrohet då, förstås.

 

[Petruska]

Öppet förhållande är ju något helt annat än otrohet då, förstås.

Ja. Lite svårt med ordvalen här. Men min poäng var helt enkelt att det runt mig ser ut som att en inte alltför exklusiv inställning underlättar långa rekationer. Om man sedan storstilat har proklamerat sitt förhållande som Öppet, eller ej, är lite en annan fråga.

En oresonlig syn på otrohet, som jag tänker är en riskfaktor, har tex också med risk för svartsjuka att göra. Om man är otesonlig, blir ju varje tänkbart tecken på otrohet - verkligt eller inbillat - ett hot mot relationen, tänker jag.

 

[Mia_R]

Jag rekommenderar inte otrohet i ett förhållande, eller lögner öht, men om man för att välja @Petruskas ord är oresonlig så minskar ju faktiskt möjligheten att kunna gå vidare med förhållandet efter en lögn, vad den än handlar om.

 

[Petruska]

Jag rekommenderar inte otrohet i ett förhållande, eller lögner öht, men om man för att välja @Petruskas ord är oresonlig så minskar ju faktiskt möjligheten att kunna gå vidare med förhållandet efter en lögn, vad den än handlar om.

Precis.

 

[bumpo]

Förutom den lilla saken att den man älskar har sex med andra då. Har sett och hört om många exempel på när det funkar, ett tag..

Ja? Sex är inte enbart kopplat till kärlek?

 

[moralochetik]

Så hen sa att partnern var ok med om hen låg med andra? Korkad grej att ljuga om.

Hur kom det fram att det var lögn?

Precis så. Jag håller med men jag hade ingen anledning att ifrågasätta det, jag ansåg att jag kunde lita på kollegan (uppenbarligen inte).

Vi pratade som sagt i fredags, hen talade om att det plötsligt fanns känslor och när jag frågade om hen diskuterat detta med partnern så kom det långsamt fram. Vi har inte pratat sedan dess.

 

[Milosari]

Förutom den lilla saken att den man älskar har sex med andra då. Har sett och hört om många exempel på när det funkar, ett tag..

Men om man inte blir svartsjuk så är det väl inget problem?

 

[stjarnhimmel]

Precis så. Jag håller med men jag hade ingen anledning att ifrågasätta det, jag ansåg att jag kunde lita på kollegan (uppenbarligen inte).

Vi pratade som sagt i fredags, hen talade om att det plötsligt fanns känslor och när jag frågade om hen diskuterat detta med partnern så kom det långsamt fram. Vi har inte pratat sedan dess.

Så nu fick du reda på att hens partner inte var okej med att hen låg med andra? Och det gjorde att du funderade på att berätta för partnern? Tolkar jag det rätt?

 

[moralochetik]

Så nu fick du reda på att hens partner inte var okej med att hen låg med andra? Och det gjorde att du funderade på att berätta för partnern? Tolkar jag det rätt?

Ja. Du tolkar rätt. Det som jag accepterade när jag inledde den här relationen finns nu inte kvar. Det finns förstås gråzoner i allt, men det som jag antog inte var otrohet visade sig vara just det och instinktivt kändes det som att partnern då borde få veta.

När jag funderade på att berätta så var det snarare i form av att skicka ett kortfattat meddelande. En upplysning, inte för att starta en dialog eller så.

 

[vallhund]

Ja. Du tolkar rätt. Det som jag accepterade när jag inledde den här relationen finns nu inte kvar. Det finns förstås gråzoner i allt, men det som jag antog inte var otrohet visade sig vara just det och instinktivt kändes det som att partnern då borde få veta.

När jag funderade på att berätta så var det snarare i form av att skicka ett kortfattat meddelande. En upplysning, inte för att starta en dialog eller så.

Vad ger dig rätten att lägga dig i deras relation?

 

[stjarnhimmel]

Ja. Du tolkar rätt. Det som jag accepterade när jag inledde den här relationen finns nu inte kvar. Det finns förstås gråzoner i allt, men det som jag antog inte var otrohet visade sig vara just det och instinktivt kändes det som att partnern då borde få veta.

När jag funderade på att berätta så var det snarare i form av att skicka ett kortfattat meddelande. En upplysning, inte för att starta en dialog eller så.

Den intressera frågan är ju för vem du ska berätta?
För partners skull- där vet du inte om hen vill veta eller inte.
För din egen skull - För att du ska må bättre? Eller för att han ska må sämre?

 

[moralochetik]

Den intressera frågan är ju för vem du ska berätta?
För partners skull- där vet du inte om hen vill veta eller inte.
För din egen skull - För att du ska må bättre? Eller för att han ska må sämre?

Ja. Jag har vridit och vänt på frågan sedan i fredags. Det kanske är enklare för utomstående att se det tydligt, men för mig som aldrig varit i den här sitsen blir det svårt att hitta ett rätt svar.

För partners skull: så att hen inte blir förd bakom ljuset? För att jag själv hade velat veta?

För min skull: för att det känns som det rätta? Trots att situationen inte blev som tänkt så kanske jag kan förstå och acceptera mig själv? Hur kollegan mår är inte något som jag tänker på.

 

[moralochetik]

Vad ger dig rätten att lägga dig i deras relation?

Jag vet inte. Den är uppenbarligen monogam men så står jag ändå här? Det är inte som att jag planerat att skriva ett förslag om hur partner bör göra, bara låta hen få alla fakta.

 

[vallhund]

Jag vet inte. Den är uppenbarligen monogam men så står jag ändå här? Det är inte som att jag planerat att skriva ett förslag om hur partner bör göra, bara låta hen få alla fakta.

Du har inget med deras relation att göra, den är deras. Att upplysa partnern om fakta, dvs otroheten kan jag bara se som elakt o ett sätt att hämnas.