Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

[CRJ73]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

Därför att det är ovanligt att granskare av organisationer (och nu menar jag inte föräldrar till barn på förskola) eller personal följer deras arbete under en hel dag. Mer förekommande är att detta sker under kortare tid samt med en speciell inriktning.
Har du blivit mer ingående granskad än detta är det ovanligt, men inte omöjligt vilket jag inte har några aspekter på.
Om du anser att det är fruktbart att föräldrar sitter en hel dag och iakktar förskolepersonalens arbete kan jag återigen endast konstatera att att våra åsikter skiljer sig åt väsentligt.

 

[Calazirya]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

Jag förstår inte riktigt vad du syftar till nu om jag ska vara ärlig, vem har pratat om granskare, hela dagar och på det sätt du beskriver?

Du tjatar på om hela dagar medan jag har aldrig gått in på hur/vad/när. Jag förstår dock att man som föräldrar väljer att vara med och kontrollera hur saker och ting går till om det uppstår en obehaglig situation rörande sitt/sina barn. Så ja då får våra åsikter skilja sig åt. Jag som förälder måste kunna känna mig helt trygg med att lämna mitt barn på förskolan, annars fungerar det aldrig.

 

[YorkWann]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

Om du varit med om bägge varianterna så kommer du märka skillnaden.
.

Ursäkta? Men jo, jag har jobbat på förskola och haft föräldrar med, som vill se hur jag jobbar samt hur deras barn har det på förskolan, om det var det du menade? båda sätten har jag varit fine med, barnen är det bästa de/vi har, och jag förstår att man vill "kolla upp" hur de har det/ hur jag jobbar då.

 

[Swat]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

KL

Först till TS -Hoppas din lilla kommer över denna hemska upplevelse och att någon sätter sej ner och pratar med pojkarna så att de förstår hur illa de behandlat henne!

Sedan CRJ73, jag jobbar inte med barn utan med hundar. Om någon skall lämna sin hund till mej för träning så ser jag det som en självklarhet att den personen kommer och besöker mej och följer med ett antal timmar/en dag och granskar mitt arbete!
Menar du att du anser det kränkande om en förälder vill göra det samma med dej när du skall passa dennes BARN?!
Om någon som besöker mej kommer med frågor och/eller kritik så måste jag ju se det som något BRA! Hur ska jag annars utvecklas? Eller hur skall den personen annars förstå varför jag gör som jag gör?

Min lille son är nu strax över året och gissningsvis så kommer han börja på dagis under 2012... Men kommentarer som dina skrämmer mej från vettet!
Vad är det du gör som inte skulle klara min "granskning"?
Vilken typ av kritik/ifrågasättande är du så rädd för att en förälder skall framföra?
Om du inte kan svara på en kritisk förälders frågor gällande hanteringen av barnen, pedagogiken, planeringen eller vad som helst... Hur skall då jag som förälder kunna lita på att du är bra på det du skall göra? Dvs ta hand om den allra, allra viktigaste personen på jorden för mej, mitt barn!!

/Swat

 

[_Yggdrasil_]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

Idun har varit lite konstig dom senaste dagarna... Vet inte om det kan ha något samband... Hon går på förskolan Tisdag-Torsdag och natten mellan Mån-Tis så ville hon inte sova i sitt eget rum (hon har inte sovit en enda natt i mitt och pappans sovrum sen hon var 6 månader är idag 4½ år) vi låg i sängen och pratade och jag frågade henne om hon var rädd för att gå till skolan när pojkarna var där, men det var hon inte sa hon hon var bara mycket arg på pojkarna och om de skulle vara dumma igen så skulle hon gå till fröken
Hon hade väldigt hosta på natten så hon fick stanna hemma i Tisdags. Men hon gick hela dagen och skavde och gnällde om att hon ville till skolan.
Men så nu i natt (Tis-Ons) så ville hon absolut sova i vårt sovrum igen! Och även om det inte behöver betyda något så känns det lite skumt varför kom dessa nätter just nu och i samband med att hon skulle till skolan igen efter det som hänt?

Kan det vara så att känslorna som hon tror betyder att hon är arg kan vara att hon är rädd? När lär sig barn känna igen känslor?
Analyserar och analyserar.....

 

[_Yggdrasil_]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

Träffade Iduns andra fröken idag och de hade pratat om det som hänt och idag på uteleken hade de varit i närheten av Idun hela tiden. Och Idun hade till och med lekt med de misstänkta pojkarna utan några problem alls. Så det är nog jag som förstorar upp och stressar iväg som vanligt. Har pratat med Idun om dagen i skolan och hon är hel nöjd och säger att hon längtar tills imorrn när hon får gå dit igen

 

[mimus]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

"Det är bättre att vara vän med fienden, för då har man kontroll".
Även små barn kan agera på ett sådant sätt.

Det kan tyckas märkligt att hon leker med grabbarna, men det kan också vara ett sätt att få kontroll, att slippa bli överraskad, om/ifall något sker.

Många som varit utsatta för hot/våld/mobbing, kan till och med ibland provocera fram smädelsen, för att få det överstökat och sedan kunna slappna av en stund.

Sedan är det ett extremt stor ansvar man lägger på ett barn när man säger att det ska säga till en vuxen om någon är dum.

Den bördan kan man endast lägga på ett barn, om det alltid finns en vuxen i närheten, som kan skydda.

Och tyvärr gör det inte det, varken i skola eller på dagis, trots att man talar om noll tolerans.

Jag tycker du gör helt rätt som är där, som har koll, som visar ditt vuxna ansvar över din dotters situation.

Jag är rätt säker på att hennes agerande på nätterna är direkt kopplat till osäkerhet, eller faktiskt, ren rädsla.

 

[Calazirya]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

Eller hur!

Jag skulle faktiskt känna mig konstant oroad om E´s förskolelärare har den attityden som påvisats i tråden. Tur att E´s förskolelärare är öppna och inbjudande, för det skänker mig en trygghet som jag tror är behövligt för att jag ska klara av att lämna bort mitt barn varje vardag i flera timmar.

 

[Sol]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

Idun har varit lite konstig dom senaste dagarna... Vet inte om det kan ha något samband... Hon går på förskolan Tisdag-Torsdag och natten mellan Mån-Tis så ville hon inte sova i sitt eget rum (hon har inte sovit en enda natt i mitt och pappans sovrum sen hon var 6 månader är idag 4½ år) vi låg i sängen och pratade och jag frågade henne om hon var rädd för att gå till skolan när pojkarna var där, men det var hon inte sa hon hon var bara mycket arg på pojkarna och om de skulle vara dumma igen så skulle hon gå till fröken
Hon hade väldigt hosta på natten så hon fick stanna hemma i Tisdags. Men hon gick hela dagen och skavde och gnällde om att hon ville till skolan.
Men så nu i natt (Tis-Ons) så ville hon absolut sova i vårt sovrum igen! Och även om det inte behöver betyda något så känns det lite skumt varför kom dessa nätter just nu och i samband med att hon skulle till skolan igen efter det som hänt?

Kan det vara så att känslorna som hon tror betyder att hon är arg kan vara att hon är rädd? När lär sig barn känna igen känslor?
Analyserar och analyserar.....

Det är väl inte helt säkert att hon kan sätta ord på sina känslor eller så kan det ju vara så att hon känner många saker tex. både ilska och rädsla men att ilskan är den för tillfället starkaste känslan och då blir det den känslan hon sätter ord på. Jag tror nog att detta "närhetsbehov" hör ihop med händelsen. Hon har utsatts för någonting otäckt, för hot för första gången i sitt liv och det förändrar antagligen hennes syn på världen lite. Det kan vara läskigt. Jag tror det kommer gå över utan att ni behöver göra något dramatiskt. Låt henne vara nära och låt henne prata om vad hon känner, vad hon tänker.

 

[Lena Furberg]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

Varför skulle det vara otrevligt? Man har som förälder all rätt i världen att vara med och se hur ens barns dagar ser ut på förskolan.

Detsamma gäller senare i skolan - föräldrar uppmuntras att sitta med under en skoldag (eller delar av en) då och då, för att se hur det går till. Det är inget som lärarna blir störda eller stötta av, tvärtom.

Längre fram, under föräldramötena, tar föräldrar då och då upp företeelser de lagt märke till under besöken, ibland är det "klagomål", ibland åsikter, och då diskuteras detta bland samtliga föräldrar och lärare. Det är viktigt att föräldrar är inblandade i barnens skol-liv och vet hur det går till. Och viktigt för barnen att föräldrarna visar intresse och engagemang!

 

[Litenvit]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

Detsamma gäller senare i skolan - föräldrar uppmuntras att sitta med under en skoldag (eller delar av en) då och då, för att se hur det går till. Det är inget som lärarna blir störda eller stötta av, tvärtom.

Längre fram, under föräldramötena, tar föräldrar då och då upp företeelser de lagt märke till under besöken, ibland är det "klagomål", ibland åsikter, och då diskuteras detta bland samtliga föräldrar och lärare. Det är viktigt att föräldrar är inblandade i barnens skol-liv och vet hur det går till. Och viktigt för barnen att föräldrarna visar intresse och engagemang!

Men du har även du missat poängen med det jag skrev.
Jag har också föräldrar i skolan (vilket jag tidigare också skrivit) och de allra flesta gångerna så är det bara positivt.
Jag är själv förälder och har varit med i mina barns skola, just för att jag är engagerad och vill se vad mina barn gör om dagarna och hur de har det i klassen. Mitt fokus ligger då mest på mitt barn, inte på läraren.

Det är en enorm skillnad mellan detta engagemang och att komma till skolan och redan i förhand vara kritisk och leta fel.
Om man känner att något känns konstigt och att ens barn berättar sådant som oroar en bör man ta upp det med lärare först, en dialog helt enkelt.

Det finns dock en del som dyker upp utan minsta föregående fråga, utan precis som jag förut beskrivit - bara sätter sig i ett hörn och antecknar för att sedan ta upp allt som varit fel under dagen.

Ni som säger att ni varit med om det och tycker det är OK - då undrar jag vad ni har för tanke om ömsesidigt bemötande människor emellan. Jag tycker inte man gör så iallafall, jag gör det inte mot andra och vill inte råka ut för sådant själv. Det leder inte fruktbara möten och positiv förändring i allafall.

Den här bidiskussionen gällde ju inte ett helt vanlig, nyfiket skolbesök, ingen här har väl varit emot det?

 

[Litenvit]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

KL

Först till TS -Hoppas din lilla kommer över denna hemska upplevelse och att någon sätter sej ner och pratar med pojkarna så att de förstår hur illa de behandlat henne!

Sedan CRJ73, jag jobbar inte med barn utan med hundar. Om någon skall lämna sin hund till mej för träning så ser jag det som en självklarhet att den personen kommer och besöker mej och följer med ett antal timmar/en dag och granskar mitt arbete!
Menar du att du anser det kränkande om en förälder vill göra det samma med dej när du skall passa dennes BARN?!
Om någon som besöker mej kommer med frågor och/eller kritik så måste jag ju se det som något BRA! Hur ska jag annars utvecklas? Eller hur skall den personen annars förstå varför jag gör som jag gör?

Min lille son är nu strax över året och gissningsvis så kommer han börja på dagis under 2012... Men kommentarer som dina skrämmer mej från vettet!
Vad är det du gör som inte skulle klara min "granskning"?
Vilken typ av kritik/ifrågasättande är du så rädd för att en förälder skall framföra?
Om du inte kan svara på en kritisk förälders frågor gällande hanteringen av barnen, pedagogiken, planeringen eller vad som helst... Hur skall då jag som förälder kunna lita på att du är bra på det du skall göra? Dvs ta hand om den allra, allra viktigaste personen på jorden för mej, mitt barn!!

/Swat

Nu frågade du inte mig, men för att du inte ska känna dig "skrämd från vettet" så kan jag försäkra dig om att 99,9% av personalen i förskola och skola välkomnar engagerade föräldrar som frågar, är nyfikna, vill veta vad som sker under barnet vardag.

Det var ju inte ett sådant besök som avsågs, jag tolkade i allfall inte CRJ73 på det viset. Inte heller jag avsåg det, utan besök av den sort jag tidigare beskrivit.

 

[Calazirya]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

Den här bidiskussionen gällde ju inte ett helt vanlig, nyfiket skolbesök, ingen här har väl varit emot det?

Diskussionen föddes ur er ( din och yggdrasil ) diskussion. Där du också sedan fick förklarat vad som avsågs. Själva diskussionen fortsatte dock.

"På Tisdag kommer vi vara med på uteleken och hålla lite koll för att jag vill se hur fröknarna jobbar och var toleransnivån ligger".

Inte ett dugg konstigt anser jag. Rent generellt om mitt barn är otrygg och blivit dåligt behandlad av andra barn så hoppas jag verkligen att förskolepersonalen tycker att det är okej att jag som egenskap av förälder är med under en dag för att kontrollera och kolla vad som händer och sker?

Det är väl ingen här som påstått att man ska neka samtal och öppen dialog bara för att man också vill se hur det fungerar?

 

[CRJ73]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

Men du har även du missat poängen med det jag skrev.
Jag har också föräldrar i skolan (vilket jag tidigare också skrivit) och de allra flesta gångerna så är det bara positivt.
Jag är själv förälder och har varit med i mina barns skola, just för att jag är engagerad och vill se vad mina barn gör om dagarna och hur de har det i klassen. Mitt fokus ligger då mest på mitt barn, inte på läraren.

Det är en enorm skillnad mellan detta engagemang och att komma till skolan och redan i förhand vara kritisk och leta fel.
Om man känner att något känns konstigt och att ens barn berättar sådant som oroar en bör man ta upp det med lärare först, en dialog helt enkelt.

Det finns dock en del som dyker upp utan minsta föregående fråga, utan precis som jag förut beskrivit - bara sätter sig i ett hörn och antecknar för att sedan ta upp allt som varit fel under dagen.

Ni som säger att ni varit med om det och tycker det är OK - då undrar jag vad ni har för tanke om ömsesidigt bemötande människor emellan. Jag tycker inte man gör så iallafall, jag gör det inte mot andra och vill inte råka ut för sådant själv. Det leder inte fruktbara möten och positiv förändring i allafall.

Den här bidiskussionen gällde ju inte ett helt vanlig, nyfiket skolbesök, ingen här har väl varit emot det?

Tack för att du skrivit ned det jag inte gjorde,precis så menade jag med mitt inlägg. Väl skrivet!

 

[CRJ73]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

KL
Sedan CRJ73, jag jobbar inte med barn utan med hundar. Om någon skall lämna sin hund till mej för träning så ser jag det som en självklarhet att den personen kommer och besöker mej och följer med ett antal timmar/en dag och granskar mitt arbete!
Menar du att du anser det kränkande om en förälder vill göra det samma med dej när du skall passa dennes BARN?!
Om någon som besöker mej kommer med frågor och/eller kritik så måste jag ju se det som något BRA! Hur ska jag annars utvecklas? Eller hur skall den personen annars förstå varför jag gör som jag gör?
/Swat

Det var inte det som var frågan utan att föräldrar ska sitta och på ett, naturligtvis inte objektivt sätt, granska personal i skolan eller förskolan. Personligen anser jag att om man inte har förtroende för verksamheten barnet deltar i så byter man förskola/skola. Önskansvärt är givetvis att man fört en dialog med personalen innan på ett öppet och tillitsfullt sätt. Den ingången har jag haft med mitt barn och det har fallit väl ut med en god kommunikation.Kalla mig gärna naiv men jag tror fortfarande att förskolan eller skolan vill mitt barns bästa.
Vad gäller djurtränare har jag bara erfarenhet av hästtränare och där har jag gått på referenser, dock skulle det aldrig falla mig in att följa en hundtränare i hasorna under en dag då jag inte har kunskap nog (mer än sunt hundförnuft)för att fälla domar över dennes/as arbete.Inte ens TV- tränarnas.

 

[Calazirya]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

Vad är det som skiljer det Swat skriver mot det du menar egentligen, eftersom du anser att det hon skriver inte var frågan? Det var väl precis det som diskuterades eller ?

Att följa förskolepersonal i hasorna och döma under en dag har ingen påstått att man bör göra, så på vilket vis hör detta till vad vi diskuterat?

 

[Swat]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

Nu får du ursäkta mej, men jag tycker att mycket av det du skriver här är rent strunt!
Mina barn, mina djur = MITT ansvar!
Aldrig i helsike att jag kommer hålla mej ifrån mina barns "aktiviteter" - dagis/skola/fritidsaktiviteter - för att min kritiska närvaro riskerar att trampa någon på tårna!

Om förskollärare/lärare inte klarar av att jag som förälder kommer och "granskar" dem en dag - speciellt om något hänt - betyder det i min värld att något försöker döljas!
Jag måste få upprepa frågan: Vad är det jag som kritiskt granskande EXTREMT partisk förälder riskerar hitta/upptäcka/avslöja?

Självklart är dialoger, samtal, öppenhet osv är så klart högst önskvärt, men...
Min härliga pappa gav mej ett enda råd när det gällde killar och det rådet kan appliceras på nästan alla situationer, nämligen:
Skit i allt det han säger och titta på allt det han gör!
Ord, målsättningar, läroplaner osv i all ära. Jag vill se med egna kritiska ögon!

/Swat

 

[Lillagoajag]

Sv: Idag trodde jag mitt hjärta skulle brista!

Ord, målsättningar, läroplaner osv i all ära. Jag vill se med egna kritiska ögon!

/Swat

Alla mina år i skolan hade mina lärare bara gott att säga om mig i skolan till mina föräldrar. Och när något inte funkade lovade det att de gjorde ALLT som stod i deras makt för att förändra situationen. Verkligheten var att de gjorde de inte alls (eller så trodde de verkligen att de gjorde det). Men det lät ju bra mycket bättre att säga så till oroliga föräldrar.

TS: nu har jag inte barn själv så jag kan väl inte riktigt tänka mig in i din situation men jag har tyvärr varit i ditt barns situation. Först och främst måste jag ge barnet för att hon berättade för dig. Det förtroendet är värt mycket!

Sedan tycker jag, som de flesta övriga verkar tycka, att det är viktigt att dessa pojkar verkligen förstår hur illa det de sa är. Det är jättelätt att ta för lätt på vad barn säger till varandra (jag har också gjort det trots att jag "borde veta bättre") men faktum är att mobbing och otäckheter mycket väl kan starta med något såhär "oskyldigt". Det kanske inte är ditt barn som blir offret men jag anser att vuxna måste göra allt de kan för att förhindra sånt här "skit".

Och sist men inte minst till dig som verkar ta detta på allvar. Min åsikt är helt klart; hellre en nyfiken förälder för mycket än för lite! Det betyder ju dock självklart inte att man ska gå in för att hitta fel hos pedagoger osv men som kund (man är faktiskt kund av tjänsten barnpassning) har man rätt, och viss skyldighet, att vara lite kritisk.