Idag skämde hon ut mig...

[Pilot]

Det här kallar jag verkligen modigt, här har faktiskt skett en dödsolycka av just det här skälet. Hund som aldrig tidigare reagerat på häst gör utfall och påbörjar jakt på ekipage varpå den yngre ryttaren trillar av och skadar sig så illa att hon senare avlider på sjukhus.

Tidigare hundar har ALLTID helt utan undantag gått i koppel utanför fastigheten just för att jag inte litar på hundar annat än de som andra tränat till kadaverdiciplin. Mina egna litar jag inte ett smack på, för att jag lägger inte den tiden det krävs för att JAG ska anse att det går att utsätta dem för de risker som kan kräva andra människors liv.

Däremot är de lösa på den mycket väl inhägnade tomten, och här gör de vad som faller en naturlig hund in. D v s de står vid grinden och bevakar och ev. skäller på förbipasserande (inte särskilt ofta), sopgubben och möjligen brevbärarbilen. Om någon dåre (har hänt) släpper sin jycke lös och denne går fram till staketet, kommer det också att bli ett livsfarligt liv. Det känner jag är helt inom gränserna för vad jag tycker är OK hunduppförande. De är här för att bevaka och är ute hela dagarna och på somrarna dygnet runt för det mesta (deras eget val).

Vad hunden gör på den egna tomten tycker jag är min och ingen annans business. Om de inte kommer på inmalning på tomten är det förstås nesligt för mig, men inte så jag blir förvånad - jag tränar inte tillräckligt med dem för att förvänta mig den lydnaden. När vi är ute är de kopplade, och därmed är problemet löst.

Fast det är väl ganska modigt av ryttaren att trava förbi två hundar?
De flesta hundar triggas av rörelsen och de flesta (?) ryttare vet om just detta.

 

[Dentaku]

Fast det är väl ganska modigt av ryttaren att trava förbi två hundar?
De flesta hundar triggas av rörelsen och de flesta (?) ryttare vet om just detta.

Ryttaren hade ingen del i det som hände. Hon stannade hästen medan vi kallade in hundarna. De kom som sagt springande till oss också men av någon anledning så flippade den äldre och sprang tillbaka. När hon sedan passerade var hundarna lugna och vi kunde växla några ord och naturligtvis be så fruktansvärt mycket om ursäkt.

 

[Pilot]

Ryttaren hade ingen del i det som hände. Hon stannade hästen medan vi kallade in hundarna. De kom som sagt springande till oss också men av någon anledning så flippade den äldre och sprang tillbaka. När hon sedan passerade var hundarna lugna och vi kunde växla några ord och naturligtvis be så fruktansvärt mycket om ursäkt.

Okej, då missuppfattade jag!

 

[ginnies]

Inga bekymmer, eftersom det nästan enbart är under sommartid då det rör sig mycket folk i det lilla samhället och från huset och trädgården ser vi inte stigen då det ligger en bit skog och berg emellan. Hon har inga problem att vara lös på tomten då hon aldrig sticker från huset. Men tio meter från där min bil stod parkerad är själva "ingången" till stigen, som alltså fram tills dess är dold av skog och berg.

Stigen hör antagligen till allemansrätten även om den ligger på din mark- stigen är alltså inte din tomtmark utan bara din "mark"

 

[ginnies]

Känner inte TS hund så om den har incidencer i bagaget vet jag inget om.
vet heller inte hur bra el dåligt det brukar funka hemma på tomten. Det vet man ju aldrig förens den dagen något ev går fel.

Vem bestämmer vilka hundar som har ett "otäckt utseende"?

Ja, jag uppfattar det här som "incidenter i bagaget".

Det är så jobbigt att gå i skogen och hela tiden titta efter andra, ständigt vara vakande ifall det kommer någon och ha en nagel i ögat på henne när vi hälsar på andra hundar. Känns som att det bara bli värre med åldern.

Modell otäck, modell stor- en hund som har den byggnaden och styrkan att jag som lillvovvägare inte är säker på att kunna freda min hund vid attack.
Men du vill ha ras, kan ge några ex: Schäfer, kampmodeller ffa större, rottweiler,doberman, korsningar med likheter i dessa- ja kommer en sådan eller fler lös mot mig så blir jag rädd, oavsett om lillhund är med eller inte.

 

[ginnies]

Jag har fått en av mina hundar ihjälbiten på min tomt p.g.a. en som inte har koll på sina hundar och dessutom inte klarade av att bryta beteendet när hans ena hund attackerade. Det resulterade i att hans bägge schäfrar slet min Kines i bitar utanför min ingång.

Saknar ord.Fruktansvärt. Värsta som kan hända ens hund.

 

[Fruentimber]

Jag vet inte vad du räknar som incidenter men det hör alltså inte till vår vardag att hon går på andra hundar. Kan dra mig till minnes att det skett två gånger förut - en gång när vi bodde på hästgård och en kvinna med schäfer gick igenom gården, samt en gång när vi stod i en rastgård och två yngre tjejer gick in utan att fråga medan jag hade ryggen mot och släppte två nakenkineser som for rakt mot min boxer.

Att jag håller henne under såpass mycket uppsikt är ju för att jag vet att hon lätt blir tjurig, speciellt om vi överraskas. Det har aldrig uppstått något blodvite när hon hälsat på andra hundar, bryskt eller inte.

 

[Fruentimber]

Stigen hör antagligen till allemansrätten även om den ligger på din mark- stigen är alltså inte din tomtmark utan bara din "mark"

Jag har väl inte sagt annat? Du skrev att hon smet från trädgården, jag ville endast rätta det påståendet.

Däremot är det nog på gränsen att den skulle tillhöra allemansrätten då det inte skiljer många meter från hus och stigen. Vet inte riktigt var den gränsen går, men vi har inga problem med att andra använder den.

 

[AraSlei]

Saknar ord.Fruktansvärt. Värsta som kan hända ens hund.

Det blev nog något fel i taggningen, det var inte min hund som blev ihjälbiten. Men jag håller med, det är fruktansvärt.

 

[Tjôta]

Saknar ord.Fruktansvärt. Värsta som kan hända ens hund.

Det blev nog något fel i taggningen, det var inte min hund som blev ihjälbiten. Men jag håller med, det är fruktansvärt.

Jo, det är nått av det värsta jag har varit med om och det har gjort att jag som tidigare hållit på mycket med stora problemhundar faktiskt har blivit rädd för lösa hundar, vare sig de är små eller stora. Men med småhundar kan jag hantera rädslan bättre för de är lättare att skrämma.

Tyvärr känner ju mina hundar av min rädsla också vilket inte gör det bättre för den lille virrpannans skull.

Kommer det en stor hund springande mot oss blir jag så rädd att jag börjar gråta okontrollerat och det är skitjobbigt och jag vet ju att det inte är ett bra sätt att freda sig.

Som tur är har jag ju småhundar och har de alltid i sele så jag kan lyfta upp dom och sparka på den attackerande hunden. Och det gör jag!

 

[Lovisaleonora]

Vi hade en strövarkatt på vår tomt för ett par år sedan, jag hann aldrig se den, men det tog ungefär 1,5 sekund från att hanen såg den tills att den var död. Jag hann inte ens reagera.
...
Det enda som hade kunnat förebygga detta hade varit att alltid ha hundarna kopplade, dygnet runt, året om - även på tomten.

Fast det där är ju precis motsatsen till vad jag sa. Alla våra hundar tuggar katt om de får chansen, och den katt som kommer in här blir inte långlivad. Det ser jag inte som ett jätteproblem, alternativet hade varit att stänga in hundarna och det kommer inte att ske. Lika lite som att de ska stå bundna på tomten.

Däremot när det kommer till vad som händer utanför tomten - koppel.

 

[AraSlei]

Fast det där är ju precis motsatsen till vad jag sa. Alla våra hundar tuggar katt om de får chansen, och den katt som kommer in här blir inte långlivad. Det ser jag inte som ett jätteproblem, alternativet hade varit att stänga in hundarna och det kommer inte att ske. Lika lite som att de ska stå bundna på tomten.

Däremot när det kommer till vad som händer utanför tomten - koppel.

Nej, det var ju det jag menade med att jag både håller med, och inte håller med. Jag kanske var otydlig.
För mig är det inte heller ett alternativ att alltid ha hundarna kopplade eller instängda, dom är i princip alltid kopplade ändå - förutom på tomten.
Däremot är det ju ändå inte okej att dom tar ihjäl katter, även om katten inte hade på vår tomt "att göra" så att säga.

 

[ginnies]

Jag vet inte vad du räknar som incidenter men det hör alltså inte till vår vardag att hon går på andra hundar. Kan dra mig till minnes att det skett två gånger förut - en gång när vi bodde på hästgård och en kvinna med schäfer gick igenom gården, samt en gång när vi stod i en rastgård och två yngre tjejer gick in utan att fråga medan jag hade ryggen mot och släppte två nakenkineser som for rakt mot min boxer.

Incident- tillfällen då hunden är lös och inte lyder föraren och orsakar någon annan obehag. Behöver alltså inte skada som du verkar vara inne på. Springer emot utan att föraren får stopp, skäller och hotar, reser ragg- några ex.

 

[ginnies]

Jo, det är nått av det värsta jag har varit med om och det har gjort att jag som tidigare hållit på mycket med stora problemhundar faktiskt har blivit rädd för lösa hundar, vare sig de är små eller stora. Men med småhundar kan jag hantera rädslan bättre för de är lättare att skrämma.

Det är min stora skräck att min lille ska bli sargad eller ihjälbiten.
Ja, även någon annans hund. Hemskt.

Själv har jag gått från hundrädd och ynklig till modig och har framförhållning. Tar strid . Men det finns risk att en dag så kommer det en hund eller ännu värre flera som jag inte orkar eller kan mota bort och då blir jag nog ynklig o hundrädd igen.

 

[lady_vip]

Själv har jag gått från hundrädd och ynklig till modig och har framförhållning. Tar strid . Men det finns risk att en dag så kommer det en hund eller ännu värre flera som jag inte orkar eller kan mota bort och då blir jag nog ynklig o hundrädd igen.

Inte säkert. Ibland blir man den där tigrinnan som bara agerar utan att tänka.

För några år sen stod jag utanför stationen i Lund och väntade på en kompis. Ser hur det kommer en kvinna med en schäfer och en ovtjarka (ni vet vad det är väl? mindre björn, superskarpa) och jag såg direkt vad det var för hund. Samtidigt passerar en annan hundägare med en cockerspaniel, den andra kvinnan tappar sina utfallande hundar som springer i full fart mot cockern. Som tur var hade jag ju redan på något konstigt sätt förutspått detta när jag såg kvinnan först, så jag rusar fram, vrålar, sparkar ovtjarkan i huvudet och får tag i schäfern. Cockern fredade sig så gott den kunde, men ägaren blev så chockad att hon inte kunde reagera. Iaf, jag hivade ihop hundarna, gav tillbaka med någon utskällning till ägaren.
Sen skakade mina ben i ganska många timmar, för jag VET att den där ovtjarkan kunde gett sig på mig och jag hade inte haft en chans ensam. Men jag kunde inte stå och titta på när cockern blev attackerad och tack vare att jag bara reagerade så blev nog hundarna också paffa och accepterade det.

Jag är iofs inte hundrädd, men riskmedveten.

 

[Yrja]

Usch, jag vet precis hur det känns.

Vår bästaste bästa hund som var 100% på alla sätt gjorde plötligt just så. Det hade smugit sig på en tid, men så plötsligt ballade han ur. Vid det tillfället slet jag tag i honom, skickade in honom på tomten och då vänder han och går på igen (inte slagsmål utan bara hotfull). Jag fattade ingenting, ringde veterinären direkt, nåt va fel med min hund.

Dom hittade inget men jag ber då om en ny tid, ny undersökning, andra prover. Till slut hittar dom borrelia och han får behandling. Hans humör vänder väldigt snabbt, men det var koppelpromenader med träning med hundmöten och vår relation i över ett år innan jag vågade ha honom lös ens korta stunder igen. Det tog 2 år till innan jag kände att jag helt kunde lita på honom och kunde ha honom lös överallt som förr. Det hände aldrig mer nånting, inga utbrott alls, men hans toleransnivå var inte lika hög det syntes på honom. Erfarenheten hade gjort honom osäker så jag var noga med att välja tillfället rätt när han skulle träffa vissa hanhundar för första gången osv. Han var en fin förebild för unghunden sen, och man glömde nästan den där tiden till slut.

Man blir arg, besviken och så ledsen när nåt sånt händer.

 

[Singoalla]

Jag var ute med min lille i Nackareservatet förra sommaren och närmade mig två yngre tjejer som hade två schäfrar lösa, som de badade med. När jag närmade mig (stigen gick förbi där) så kallade de in hundarna som ännu inte sett mig och höll i dem i halsbanden när jag gick förbi. När jag kommit en bit bort så hör jag hur de förtvivlat skriker på hundarna, så jag vänder mig om och ser de båda komma dundrande i en rasande fart på stigen emot mig. Jag slängde upp lillen i famnen och sträckte ut den armen som jag hade fri emot dem, allt gick väldigt fort men jag hann tänka att "Det här kanske kommer att göra ont". Nu hade vi tur, schäfrarna började hoppa på mig men var enbart nyfikna på Bruce så jag stod och puttade ner dem tills tjejerna kom farande med koppel. Dom bad så hemskt mycket om ursäkt och jag hörde mig själv säga "Det är ingen fara, sånt händer". Det var först när jag kom där ifrån som det slog mig hur illa det hade kunnat gå, och att jag faktiskt borde sagt åt tjejerna att de borde koppla hundarna.

Jag anser att det givetvis alltid är hundägarens ansvar att ha kontroll över sin hund. Är man det minsta osäker så ska hunden alltid vara kopplad. Men med det sagt så tänker jag också att olyckor kan hända och vi djurägare måste ha med det i beräkningen. Jag har haft en katt, min älskade fina bästa vän, som blev ihjälbiten av en hund. Jag kommer aldrig förlåta den tjej som släppte ihop den hunden med honom (det var ett oerhört brist i ansvar som ledde till detta). Jag var så ledsen efter att det hänt att jag aldrig ville skaffa djur igen i ren rädsla för att behöva vara med om någonting liknande igen. Men jag skaffade min lilla skrutt, och jag kommer att skydda honom med alla medel jag har. Men jag vet också om att olyckor kan ske. Det är en av de risker man väljer att ta. Det bästa vi kan göra är att göra vårt allra bästa.

 

[Dentaku]

Det bästa vi kan göra är att göra vårt allra bästa.

Eftersom det hänt ett incidenter med min hund som berott på slarv från husse och min mamma har jag fått förklara allvaret för dem genom att säga att om han någonsin rusar på och skrämmer en hund igen så måste vi ta bort honom. Och jag menar allvar även om hela jag värker inombords bara av tanken. Det spelar ingen roll att det varit med flera års mellanrum, ingen ska behöva vara rädd för honom. De måste inse att man inte kan släppa på kontrollen bara för att han är supermysig med människor och världens mysigaste och det brukar gå fint att träffa andra hundar när han är lös. Och nu är det alltså ännu viktigare. Det är inte synd om honom, han kan få ha flexi eller lina i skogen och vi har inhägnad tomt så han kan röja runt här.