Idag skämde hon ut mig...

[em-pirre]

Alltså alla förstår nog dig, och jag har gjort likadant. Trots det så är det ju ditt fel. Det har funnits en annan tråd där exemplet var nästan identiskt, där själva hundägaren inte fick någon förståelse alls.

 

[Fruentimber]

Givetvis är det mitt fel, jag försöker bara reda ut omständigheterna då det plötsligt lät som att hon var lös utan någon koll alls utanför vår tomt.

 

[Raderad medlem 94602]

Känner inte TS hund så om den har incidencer i bagaget vet jag inget om.
vet heller inte hur bra el dåligt det brukar funka hemma på tomten. Det vet man ju aldrig förens den dagen något ev går fel.

Vem bestämmer vilka hundar som har ett "otäckt utseende"?

 

[Fruentimber]

Som sagt, allt skedde på vår mark och ingen annanstans. Hon sticker aldrig från huset men nu var vi vid bilen och det blev en överraskning. Hon har aldrig orsakat skada på en annan hund.

 

[Linnea F]

...REJÄLT. Jag älskar min boxerfjant men ibland gör hon mig så förbannad.

Inget blodvite uppstod, hon låter mer än vad hon gör och är hårdhänt med tassarna, men jag blev så ledsen över situationen att jag grät i bilen. Jävla hund och jävla mig som trodde att jag hade koll. Varför måste hon vara så jävla tjurig?! Kan hon inte bara vara glad och vilja leka som andra hundar??

Känner igen det så väl. Min tik är också grinig mot andra hundar. Man vill bara ha en snäll och glad hund som kan leka med andra hundar. Min hund kan också förstöra en hel dag för mig när hon grinar till sig ordentligt. Man blir utmattad av att hela tiden både ha koll på sin egen hund och alla andras. Här där jag bor finns det så mycket lösa hundar som är så snälla så och som bara vill hälsa. Hade jag inte varit så egoistisk och gillat hundfan så mycket så skulle jag ha gett bort henne till någon som bor på landet.

 

[Dentaku]

Jag förstår både @FrauleinLeo och @ginnies eftersom vi i andra trådar spyr galla över folk som släpper hundar lösa hur som helst. I de trådarna finns ingen förståelse alls för hundägarna, utan där hängs de genast ut som idioter.

Hur vill vi ha det, liksom?

Jag spyr galla över folk som gång på gång släpper lös hundar som de vet att de inte har koll på - inte folk som råkar ut för enstaka misstag och är förtvivlade över det. Det är lite som med platsliggning på tävling. Folk som lägger sin hund trots att de vet att den kan resa sig skulle jag kunna strypa men sedan händer det att hundar som aldrig visat tillstymmelse till att gå upp ändå gör det. Då ser jag ingen anledningen att vara arg på ägaren som ändå med största sannolikhet skäms och mår dåligt.

Dagen efter den här tråden skrevs hamnade just i en sådan situation jag ALDRIG trott skulle hända. Min äldsta hund har svårt för andra hundar, han har aldrig skadat men försöker skrämma bort vilket ju är väldigt obehagligt. Därför är han bara lös där vi har full uppsikt och kan kalla in om det kommer någon. Det är om det dyker upp en annan hund plötsligt och nära som han reagerar när man är ute.
I lördags kom det en person ridande, något han är helt van vid och aldrig brytt sig om. Han fungerar med travekipage som dundrar förbi och har följt med mig till stallet. Vi kallar förstås in hundarna ändå men innan vi fått på koppel så drar han iväg och får med sig den yngre hunden och de hinner skälla ut hästen och ryttaren rejält innan vi får tillbaka dem. Lyckligtvis var hästen totalt oberörd och ryttaren var också lugn men jag var helt skakig av chock. Det hade kunnat gå precis hur illa som helst. Nu är det naturligtvis koppel på jämt som gäller men det här kom verkligen som en blixt från klar himmel.

 

[em-pirre]

Jo, jag håller med. I de andra trådarna finns aldrig förståelsen, utan man hånar dessutom hundägaren då den säger "Men den har aldrig gjort såhär förut". Varför finns inte förståelsen i de trådarna?

 

[Dentaku]

Jo, jag håller med. I de andra trådarna finns aldrig förståelsen, utan man hånar dessutom hundägaren då den säger "Men den har aldrig gjort såhär förut". Varför finns inte förståelsen i de trådarna?

Jag har lite annan erfarenhet, jag har nämligen skrivit en tråd liknande denna för några år sedan och upplevde att jag fick förståelse.

 

[em-pirre]

Ja? Och det får ju nu också ts?

Vad jag syftar på är trådar där nån kommer in och klagar över att någon annan hundägare har låtit sin hund springa lös, och där detta resulterat i att hunden flugit på/skrämt upp en annan hund. I såna fall brukar folk skriva om hur oansvarig och dålig personen är som inte haft koll på sin hund. Ingen påpekar någonsin att hundägaren kanske bara gjorde en missbedömning eller att det kan ha varit en engångsföreteelse.

 

[Lovisaleonora]

Vi kallar förstås in hundarna ändå men innan vi fått på koppel så drar han iväg och får med sig den yngre hunden och de hinner skälla ut hästen och ryttaren rejält innan vi får tillbaka dem.

Det här kallar jag verkligen modigt, här har faktiskt skett en dödsolycka av just det här skälet. Hund som aldrig tidigare reagerat på häst gör utfall och påbörjar jakt på ekipage varpå den yngre ryttaren trillar av och skadar sig så illa att hon senare avlider på sjukhus.

Tidigare hundar har ALLTID helt utan undantag gått i koppel utanför fastigheten just för att jag inte litar på hundar annat än de som andra tränat till kadaverdiciplin. Mina egna litar jag inte ett smack på, för att jag lägger inte den tiden det krävs för att JAG ska anse att det går att utsätta dem för de risker som kan kräva andra människors liv.

Däremot är de lösa på den mycket väl inhägnade tomten, och här gör de vad som faller en naturlig hund in. D v s de står vid grinden och bevakar och ev. skäller på förbipasserande (inte särskilt ofta), sopgubben och möjligen brevbärarbilen. Om någon dåre (har hänt) släpper sin jycke lös och denne går fram till staketet, kommer det också att bli ett livsfarligt liv. Det känner jag är helt inom gränserna för vad jag tycker är OK hunduppförande. De är här för att bevaka och är ute hela dagarna och på somrarna dygnet runt för det mesta (deras eget val).

Vad hunden gör på den egna tomten tycker jag är min och ingen annans business. Om de inte kommer på inmalning på tomten är det förstås nesligt för mig, men inte så jag blir förvånad - jag tränar inte tillräckligt med dem för att förvänta mig den lydnaden. När vi är ute är de kopplade, och därmed är problemet löst.

 

[Dentaku]

Det här kallar jag verkligen modigt, här har faktiskt skett en dödsolycka av just det här skälet. Hund som aldrig tidigare reagerat på häst gör utfall och påbörjar jakt på ekipage varpå den yngre ryttaren trillar av och skadar sig så illa att hon senare avlider på sjukhus.

Jag vet inte vad du menar med modigt? Det var en skogsväg vi gick på, vi höll naturligtvis koll åt båda hållen eftersom det kunde komma även bilar där, hade inte sikten varit god så hade det varit koppel på.

Själv vill jag kunna ha mina hundar lösa och lägger alltså mycket tid på inkallningsträning även med störning för att det ska gå. Nu får den äldre nöja sig med att vara lös trädgården men i 10 år har alltså varken ryttare, bilar, människor eller vilt varit något problem.

 

[Dentaku]

Ja? Och det får ju nu också ts?

Vad jag syftar på är trådar där nån kommer in och klagar över att någon annan hundägare har låtit sin hund springa lös, och där detta resulterat i att hunden flugit på/skrämt upp en annan hund. I såna fall brukar folk skriva om hur oansvarig och dålig personen är som inte haft koll på sin hund. Ingen påpekar någonsin att hundägaren kanske bara gjorde en missbedömning eller att det kan ha varit en engångsföreteelse.

Förmodligen för att det är omöjligt att veta och för att svaren i en tråd ofta är anpassade till den som startat tråden.

 

[Lovisaleonora]

Jag vet inte vad du menar med modigt? ...

... men i 10 år har alltså varken ryttare, bilar, människor eller vilt varit något problem.

Det är det upplägget jag menar med modig. Det hade ju bara behövts den enda gången, för att katastrofen skulle vara ett faktum. Att det gått bra i 10 år kommer nog inte att kännas som någon tungt vägande orsak, den dagen det faktiskt händer en rejäl olycka.

Att hunden själv förolyckas är ju något av de bättre scenarion jag kan komma på, när det kommer till hundar som "nästan alltid" lyder.

 

[Dentaku]

Det är det upplägget jag menar med modig. Det hade ju bara behövts den enda gången, för att katastrofen skulle vara ett faktum. Att det gått bra i 10 år kommer nog inte att kännas som någon tungt vägande orsak, den dagen det faktiskt händer en rejäl olycka.

Att hunden själv förolyckas är ju något av de bättre scenarion jag kan komma på, när det kommer till hundar som "nästan alltid" lyder.

Fast här handlar det ju inte om en hund som "nästan alltid" lyder. Det här var första gången som han reagerat på en häst - och enda gången, eftersom han aldrig mer kommer att få chansen. Och det hade naturligtvis inte varit den minsta tröst om något hänt men det är förklaringen till att han var lös. Om det inte räcker så kan ingen hund någonsin gå lös.

 

[AraSlei]

Däremot är de lösa på den mycket väl inhägnade tomten, och här gör de vad som faller en naturlig hund in. D v s de står vid grinden och bevakar och ev. skäller på förbipasserande (inte särskilt ofta), sopgubben och möjligen brevbärarbilen. Om någon dåre (har hänt) släpper sin jycke lös och denne går fram till staketet, kommer det också att bli ett livsfarligt liv. Det känner jag är helt inom gränserna för vad jag tycker är OK hunduppförande. De är här för att bevaka och är ute hela dagarna och på somrarna dygnet runt för det mesta (deras eget val).

Vad hunden gör på den egna tomten tycker jag är min och ingen annans business. Om de inte kommer på inmalning på tomten är det förstås nesligt för mig, men inte så jag blir förvånad - jag tränar inte tillräckligt med dem för att förvänta mig den lydnaden. När vi är ute är de kopplade, och därmed är problemet löst.

Det här är skitsvårt tycker jag. Jag håller delvis med dig, men ändå inte.

Vi hade en strövarkatt på vår tomt för ett par år sedan, jag hann aldrig se den, men det tog ungefär 1,5 sekund från att hanen såg den tills att den var död. Jag hann inte ens reagera.
Vi har sällan påhälsning av andra katter, eftersom vår gård ligger dryga kilometern från närmaste granne, och ingen av våra närmaste grannar har katt. Våra hundar är i princip alltid kopplade när vi är utanför tomten, och särskilt nu under koppeltvånget. På vår stora, öppna gräsmatta får dom däremot vara lösa under uppsikt.

Det enda som hade kunnat förebygga detta hade varit att alltid ha hundarna kopplade, dygnet runt, året om - även på tomten.

 

[Tjôta]

Sen har jag aldrig skrivit att hon försvann från trädgården, det gjorde hon nämligen inte. Allt utspelade sig på mark som tillhör oss

Men det där spelar ingen roll.

Du som hundägare måste ändå ha full koll på din hund.

Jag har fått en av mina hundar ihjälbiten på min tomt p.g.a. en som inte har koll på sina hundar och dessutom inte klarade av att bryta beteendet när hans ena hund attackerade. Det resulterade i att hans bägge schäfrar slet min Kines i bitar utanför min ingång.

 

[vallhund]

Vem som äger marken är irrelevant. En hund får inte ta rådjurskid/katt/hare/kanin till frukost bara för att hundägaren äger marken.

 

[Fruentimber]

Men det där spelar ingen roll.

Du som hundägare måste ändå ha full koll på din hund.

Jag har fått en av mina hundar ihjälbiten på min tomt p.g.a. en som inte har koll på sina hundar och dessutom inte klarade av att bryta beteendet när hans ena hund attackerade. Det resulterade i att hans bägge schäfrar slet min Kines i bitar utanför min ingång.

Återigen: mitt fel, jag försöker bara reda ut omständigheterna då det plötsligt lät som att hon var lös utan någon koll alls utanför vår tomt.
Fruktansvärt det som hände din kines. Kan inte ens föreställa mig.

 

[Tjôta]

Nä, jag läste det som att hon var på er tomt, men som sagt det spelar ingen roll så länge tomten inte är väl inhägnad.

Däremot läste jag det du skrev i tredje stycket i din trådstart. Du vet ju att hon inte är pålitlig mot andra hundar, då har man hunden kopplad. Punkt slut.

Jag har själv en hund, som sagt ett litet fluff, som är väldigt osäker och som har lärt sig att anfall är bästa försvar, tyvärr var han sådan när jag tog över honom när han var 16 månader. Han är bättre idag men jag kan inte lita på honom.Han är aldrig lös bara för att jag vet att han kan attackera, andra hundar, katter, människor som skrämmer honom etc. Skitjobbigt och jättetråkigt då min andre hund är av typen "matte är allt, alltså lämnar jag inte hennes sida".

 

[Tjôta]

Senast i söndags blev vi attackerade av en bulldog som för femtioelfte gången rusade rätt igenom häcken och på oss. Den hunden klarar visserligen jag att skrämma tillbaka in på tomten, men ägarna gör inget för att täppa igen hålet i häcken där jag nästan kan huka mig igenom. Detta trots flera tillsägelser. De har heller ingen som helst pli på hunden.

Det är inte speciellt roligt att alltid behöva vara på helspänn för att det kan komma en lös hund springande. Jag bor dessutom lantligt så det finns mycket hundar här. Tyvärr tycks de flesta som har hund här tro att det räcker med att hunden rastas i trädgården/får gå lös där hela dagen.