Katti
Trådstartare
Det talas om att det finns ett nytt slags klassamhälle: de som äger sin bostad och de som inte gör det. Det här gör mig så stressad.
För någon månad sedan flyttade jag och min sambo in i en hyrestrea som vi trivs mycket bra i. Den ligger i ett för oss attraktivt område och det är en fräsch, fin och ovanligt stor lägenhet. Många är glada att vi har flyttat ihop och allt sådant, men jag känner också att folk nästan tycker synd om oss som hyr istället för köper. På grund av storleken på lägenheten så är den inte direkt tokbillig, även om den är långt billigare än nyproducerade bostäder, om man vill se det så.
Hur som helst: folks råd om bostadsköp gör mig väldigt ledsen. Och stressad. Som sagt.
Måste man köpa?
Gör jag mitt livs misstag som inte redan nu köper en bostad och sedan flyttar omkring och gör "bostadskarriär"? Jag börjar närma mig 30 och har inte köpt eller sålt en enda bostad ännu. Det känns som att jag har gett mig själv ett stort framtida problem i och med detta. Som att min framtida ekonomi är dömd till ett haveri.
Men saken är att jag bara vill.. slå mig till ro. Jag längtar inte efter hus, kan knappt se mig själv bo i hus. Vill min sambo bo i hus en dag så vill jag också det, för hans skull, men för egen del: nej. Och hittills har min sambo känt samma som jag. Och bostadsrätt? Vi bor ju redan i en lägenhet? Skulle vi köpa en lägenhet i samma klass så vet jag inte ens om den finns att hitta på bostadsrättsmarknaden.. Nu finns det för det första 0 bostadsrätter i vårt område/kvarter. I det område som mest liknar vårt så har treor i samma storlek gått på över 2,5 miljon och sedan haft en månadsavgift på 5000-7000 på det.. Jag är inte så säker på att vi direkt skulle spara några pengar på en flytt, förutom på lång sikt då, om vi säljer och gör en ordentlig vinst.
Åh, jag känner mig så ledsen och splittrad över allas välmenande råd.
Är det livsavgörande att äga sin bostad?
Jag orkar inte.
Jag vill ha ett hem. Inte en "investering" som ska leda till en framtida drömbostad om 20 år eller så... I någon mening har vi drömbostaden NU. Den råkar bara vara hyres.. Och alltså ingen "pensionsförsäkring"...
För någon månad sedan flyttade jag och min sambo in i en hyrestrea som vi trivs mycket bra i. Den ligger i ett för oss attraktivt område och det är en fräsch, fin och ovanligt stor lägenhet. Många är glada att vi har flyttat ihop och allt sådant, men jag känner också att folk nästan tycker synd om oss som hyr istället för köper. På grund av storleken på lägenheten så är den inte direkt tokbillig, även om den är långt billigare än nyproducerade bostäder, om man vill se det så.
Hur som helst: folks råd om bostadsköp gör mig väldigt ledsen. Och stressad. Som sagt.
Måste man köpa?
Gör jag mitt livs misstag som inte redan nu köper en bostad och sedan flyttar omkring och gör "bostadskarriär"? Jag börjar närma mig 30 och har inte köpt eller sålt en enda bostad ännu. Det känns som att jag har gett mig själv ett stort framtida problem i och med detta. Som att min framtida ekonomi är dömd till ett haveri.
Men saken är att jag bara vill.. slå mig till ro. Jag längtar inte efter hus, kan knappt se mig själv bo i hus. Vill min sambo bo i hus en dag så vill jag också det, för hans skull, men för egen del: nej. Och hittills har min sambo känt samma som jag. Och bostadsrätt? Vi bor ju redan i en lägenhet? Skulle vi köpa en lägenhet i samma klass så vet jag inte ens om den finns att hitta på bostadsrättsmarknaden.. Nu finns det för det första 0 bostadsrätter i vårt område/kvarter. I det område som mest liknar vårt så har treor i samma storlek gått på över 2,5 miljon och sedan haft en månadsavgift på 5000-7000 på det.. Jag är inte så säker på att vi direkt skulle spara några pengar på en flytt, förutom på lång sikt då, om vi säljer och gör en ordentlig vinst.
Åh, jag känner mig så ledsen och splittrad över allas välmenande råd.
Är det livsavgörande att äga sin bostad?
Jag orkar inte.
Jag vill ha ett hem. Inte en "investering" som ska leda till en framtida drömbostad om 20 år eller så... I någon mening har vi drömbostaden NU. Den råkar bara vara hyres.. Och alltså ingen "pensionsförsäkring"...