Hur visar du kärlek/omtanke?

[Pounce]

Jag känner inte igen de alternativen bland det här med olika kärleksspråk? De förklaringar och tester jag har sett har bara handlat om de fem alternativen "bekräftande ord", "gemensam tid/kvalitetstid tillsammans", "fysisk beröring", "gåvor" eller "tjänster". Dvs att det ofta är ett av dessa som känns viktigast för en själv för att känna sig älskad och uppskattad.

Men att det "språk" bland dessa som faller sig mest naturligt att visa sin egen kärlek med, kanske inte alls är lika viktigt för den andre i ett förhållande. Utan att den i stället saknar uppskattning eller kärlek på ett helt annat plan/genom ett annat "språk". Generellt kan det förstås vara bra att försöka med lite av allihop. Men vet man att ett visst område bland dessa är viktigare för partnern än en själv, så kanske man tänker lite mer på att försöka lyfta fram och tillgodose det, åtminstone i ett bra förhållande.

Jag tror jag råkade göra ett annat test för det handlade bara om anknytning och inte kärleksspråken.

Gjorde det testet nu och fick detta:

• Kvalitetstid (11 poäng)
• Fysisk beröring (10 poäng)
• Tjänster (6 poäng)
• Bekräftande ord (3 poäng)
• Gåvor (0 poäng)

Ja precis, jag tror det kan vara bra att veta detta och sedan ha det i åtanke.

 

[cirkus]

Det gör inte jag heller men jag gör dem av kärlek och omtanke.

Ja så är det nog - jag kan bara inte sätta fingret på det just när det händer.

 

[monster1]

Genom att vara tillsammans och ha roligt ihop. Stötta när hen mår dåligt, se den andra personen och bekräfta den på något sätt. Typ klura ut en rolig julklapp som passar just hen. Köpa hem frukt och sånt personen gillar.

 

[Snurrfian]

Jag känner lite som @cirkus jag kan inte sätta fingret på vad jag gör, jag säger nog att jag älskar min partner mer än vad han gör, men jag är mer verbal. Det min partner gör för att verkligen visa kärlek är att gå hand i hand med mig. Jag tycker om det, min partner hatar det, men när jag behöver det så gör han det. ❤
Men vi har varit ihop i 20 år och levt ihop i 19 år, vi har anpassat oss efter varandra. Min man kan överraskad mig med resor, jag med att köpa och göra mat som han har längtat efter.

 

[Sofie.S]

Sätter på kaffekokaren på morgonen så han blir människa.

 

[Fibusen]

Som ett exempel, här om dagen hamnade jag och särbon på en oplanerad längre bilresa, jag hade inte laddat mobilen och hade enbart några procent kvar. Jag blir jäääkligt rastlös av att sitta still så länge så började pilla med mobilen (jag körde alltså inte!) sen dog den tillslut och jag sa väll typ ”men blää” och la ifrån mig den. Vi stannade till på ett ställe för kisspaus, och vips så kom han tillbaka ut i bilen med en laddare han hade införskaffat.

Verkligen inget nödvändigt alls, och jag hade definitivt klarat mig utan, men han köpte en enbart för att han visste att jag skulle må bättre av det och det skulle krypa mindre myror i kroppen på mig om jag kunde sitta en stund och bläddra i lite musik, läsa tidningen, snurra runt på buke osv!

Sånna där ”småsaker” uppskattar jag verkligen! Att göra något enbart för den andras vinning. (Lite hans också kanske, blir nog ganska dryg och butter när myrorna i kroppen tar över...)

Han är lite stolt och nöjd över att jag tillslut plockat ur en liten korg inne på toaletten åt honom där han kan förvara deo, parfym, tandborste osv när han är hos mig. Det är för mig en jättestor grej att erbjuda dock. När jag hade fixat det tittade han på mig med stooora ögon och frågade om jag verkligen var okej med det, för han ville inte tränga sig på...

Jag är nog helt enkelt lite svårare och mer komplicerad än honom... Tyvärr måste jag erkänna att han är bättre, snällare, och mer kärleksfull än vad jag är. Men jag ska bättra mig, försöker tänka på det varje dag... Tycker ju verkligen om han helt galet mycket och vill inte vara utan han en sekund, men samtidigt så är jag så jävla svår!

Men jag brukar iallafall lämna en liten lapp hemma hos honom när jag sovit där och åker före/efter honom hur mycket jag tycker om han!

 

[_Taggis_]

Tack för alla svar Har varit på resande fot och jag är jättedålig på att skriva på mobilen så jag har bara läst...
Jag är en ganska praktiskt lagt person. Jag uppskattar mest att få hjälp med praktiska saker i vardagslunken, tex att få ett extra handlag i stallet nån dag, att maten är fixad när en kommer hem och är trött, att få hjälp att fixa nåt som jag har svårt att ta tag i ensam men gärna gör ihop osv. Jag tycker att det är ett tecken på om tanke att nån reflekterat över det. Min partner är den mer fysiska sorten som vill ha närhet och gullegulliga ord. Det har fått mig att fundera kring hur olika det kan vara, och att sånt som en kan uppfatta som tråkiga vardagsgrejer är nåt helt annat i en annans ögon och att sånt som kan uppfattas onaturligt och svårt är så mkt värt för den andra att det blir tomt när det blir lite av den varan. I mitt fall har jag tex jättesvårt med den spontana fysiska närheten. Jag försöker jobba på det dock, det är ju inte så himla svårt att ge en kram ibland eller en klapp på axeln. Det känns bara så onaturligt för mig... men ja. Det kanske blir bättre med tiden ^^

 

[myzzan]

Jag och särbon ger varandra blommor eller presenter när vi får ett ryck . Nu senast fick han ny klocka och som han verkligen uppskattar.