Hur tillgängliga är ni när barnen är på förskola?

[Mischmasch]

Jag anser att barnet SKA hämtas så fort som det bara går efter att förskolan har kontaktat förälder/vårdnadshavare.

Ja och det är väl INGEN i tråden som motsäger det? Men hur fort det går beror på vilket jobb man har, vilka arbetsuppgifter man håller på med, pendlingstider osv. Jag tror dom allra flesta föräldrar gör sitt bästa för att ta sig dit så fort som möjligt, men det innebär inte att alla alltid varje dag kommer kunna inställa sig på 1 timme (eller vad nu den odefinierade gränsen är innan man blir stämplad som en oansvarig förälder som aldrig borde ha skaffat barn) även om dom gör sitt allra bästa.

 

[Lo_]

Varken jag eller våra barns pappa har "viktiga jobb" (har för övrigt fruktansvärt svårt för den tonen gentemot olika yrken som pågår i den här tråden, snacka om att se ner på yrken utan krav på utbildning), och jag kan vara på förskolan inom 30 min vid kris, pappan på 45. Vi har aldrig behövt hämta hem i förtid, än.

Jag har full förståelse för att det finns avstånd och yrken som gör att det kan dröja innan man kan hämta sitt barn men man måste väl ändå ha en plan och tanke för sitt barn? Om det då innebär flytt, att be om hjälp från släkt/vänner eller i sista hand byta yrke så får det väl vara så. Jag är utbildad för annat yrke men tänker inte söka nytt jobb förrän mina barn är lite större. Jag vill hänga med dem ( och hinna rida ).

 

[WildWilma]

Du får gärna tycka att det är överdrivet.
Det är ju knappast det barnet som behöver blöjbytet som det är farligt för.
Men du anser att ett barn som har bajsat ska vänta med blöjbytet tills den pedagogen som är fast med sjukt barn blir avbytt av vårdnadshavare? Där fallerar man på att tillgodose barnens behov vilket är en stor grund i förskolans verksamhet.
Det är för dom 15 barnen som är kvar på avdelningen med EN pedagog som det kan bli farligt för. Ett barn kanske ställer sig på en stol, blir puttad av ett annat barn och ramlar baklänges och slår huvudet i golvet = en fara som man kan förhindra om man är fler vuxna som kan ha uppsikt över barnen.

Du får gärna tycka att jag överdriver men för mig är säkerhet och trygghet för barnen A och O.
Jag anser att barnet SKA hämtas så fort som det bara går efter att förskolan har kontaktat förälder/vårdnadshavare.

Hur är det med tryggheten för de personer/barn/djur som föräldern med insjuknande barnet har på sitt jobb? Den är orelevant? En ensam personlig assistent ska vara tvingad att lämna sin brukare utan uppsikt/hjälp för att situationen på förskolan kan bli ansträngd om denne väntar två timmar på sin inhoppande avbytare och det finns ingen annan förälder eller anhörig som kan hämta barnet?

Rätt så många sjuka barn lär väl inte behöva konstant uppsikt, har det feber eller mått dåligt på annat sätt kan det troligen ligga och sova/vila själv stor del av tiden i väntan på föräldrarna.

Ingen har skrivit att man inte vill eller bör hämta sina sjuka barn på förskolan men att man beroende på yrke och pendlingsavstånd inte kan göra det omgående utan det kan ta ett par timmar. De flesta yrkesarbetande föräldrar vill nog vara både ansvariga yrkesarbetare och föräldrar. De vill nog behålla sitt jobb för att kunna försörja sina barn.

Men enligt vissa här är det omöjligt att anses vara en ansvarig förälder om man har ett jobb som innebär att man inte kan vara konstant tillgänglig eller springa i från med kort varsel om man inte har en partner, släkt eller vänner som har den möjligheten? Här där vi bor just nu skulle vi inte ha den senare möjligheten, alla vi känner väl har jobb de inte kan lämna hur som helst för att hämta någon annans sjuka barn. Våra föräldrar bor långt bort och jobbar de också, vi skulle nog ha svårt att "hyra" in dem om det blev knöligt med jobbet bara i fall att ett barn eventuellt skulle bli sjukt. Tur som sagt att man inte skaffat sig ett yrke med ett direkt ansvar för andra personers/djurs hälsa och välbefinnande. Men jag tycker även att de som har det och även om båda föräldrarna har det inte ska anses som olämpliga föräldrar för att de tar ansvar för sina jobb. Alla har inte möjlighet att byta ort bara för att få tillgång barnpassning/hämtning man behöver liksom ett jobb för att försörja barnen också.

 

[Lingon]

Hur är det med tryggheten för de personer/barn/djur som föräldern med insjuknande barnet har på sitt jobb? Den är orelevant? En ensam personlig assistent ska vara tvingad att lämna sin brukare utan uppsikt/hjälp för att situationen på förskolan kan bli ansträngd om denne väntar två timmar på sin inhoppande avbytare och det finns ingen annan förälder eller anhörig som kan hämta barnet?

Rätt så många sjuka barn lär väl inte behöva konstant uppsikt, har det feber eller mått dåligt på annat sätt kan det troligen ligga och sova/vila själv stor del av tiden i väntan på föräldrarna.

Ingen har skrivit att man inte vill eller bör hämta sina sjuka barn på förskolan men att man beroende på yrke och pendlingsavstånd inte kan göra det omgående utan det kan ta ett par timmar. De flesta yrkesarbetande föräldrar vill nog vara både ansvariga yrkesarbetare och föräldrar. De vill nog behålla sitt jobb för att kunna försörja sina barn.

Men enligt vissa här är det omöjligt att anses vara en ansvarig förälder om man har ett jobb som innebär att man inte kan vara konstant tillgänglig eller springa i från med kort varsel om man inte har en partner, släkt eller vänner som har den möjligheten? Här där vi bor just nu skulle vi inte ha den senare möjligheten, alla vi känner väl har jobb de inte kan lämna hur som helst för att hämta någon annans sjuka barn. Våra föräldrar bor långt bort och jobbar de också, vi skulle nog ha svårt att "hyra" in dem om det blev knöligt med jobbet bara i fall att ett barn eventuellt skulle bli sjukt. Tur som sagt att man inte skaffat sig ett yrke med ett direkt ansvar för andra personers/djurs hälsa och välbefinnande. Men jag tycker även att de som har det och även om båda föräldrarna har det inte ska anses som olämpliga föräldrar för att de tar ansvar för sina jobb. Alla har inte möjlighet att byta ort bara för att få tillgång barnpassning/hämtning man behöver liksom ett jobb för att försörja barnen också.

De allra flesta små barn som är sjuka vill nog absolut inte ligga ensamma i ett rum. Det finns förhoppningsvis ingen förskola som lämnar en sjuk 2-åring ensam i ett rum. Många små barn som är sjuka vill ha en trygg vuxen nära sig.

 

[Mischmasch]

Jag har full förståelse för att det finns avstånd och yrken som gör att det kan dröja innan man kan hämta sitt barn men man måste väl ändå ha en plan och tanke för sitt barn? Om det då innebär flytt, att be om hjälp från släkt/vänner eller i sista hand byta yrke så får det väl vara så. Jag är utbildad för annat yrke men tänker inte söka nytt jobb förrän mina barn är lite större. Jag vill hänga med dem ( och hinna rida ).

Hur lång inställelsetid får man ha innan man bör fundera på flytt eller byte av jobb?

 

[WildWilma]

De allra flesta små barn som är sjuka vill nog absolut inte ligga ensamma i ett rum. Det finns förhoppningsvis ingen förskola som lämnar en sjuk 2-åring ensam i ett rum. Många små barn som är sjuka vill ha en trygg vuxen nära sig.

Nu pratar vi väl inte enbart om 2-åringar? Jag har rätt så klara minnen från de sista åren på förskolan (4-5 år) att de som blev krassliga normalt låg ensamma i vilrummet. Även en 2-åring som somnat lär kunna sova ensam en stund, sover de inte är det en annan femma det förstår jag. Själv blev jag inte sjuk en enda gång på förskolan/skolan, tur då mina föräldrar nog inte hade kunnat hämta med kort varsel och saknade helt backup.

Egentligen är det ju den första frågan som är mest intressant. Ska man lämna sitt jobb så snabbt som möjligt och riskera hälsan de man har ansvar för på jobbet om barnet får feber på förskolan om man saknar back up just det tillfället för att anses vara en ansvarig förälder?

 

[Lingon]

Nu pratar vi väl inte enbart om 2-åringar? Jag har rätt så klara minnen från de sista åren på förskolan (4-5 år) att de som blev krassliga normalt låg ensamma i vilrummet. Även en 2-åring som somnat lär kunna sova ensam en stund, sover de inte är det en annan femma det förstår jag. Själv blev jag inte sjuk en enda gång på förskolan/skolan, tur då mina föräldrar nog inte hade kunnat hämta med kort varsel och saknade helt backup.

Egentligen är det ju den första frågan som är mest intressant. Ska man lämna sitt jobb så snabbt som möjligt och riskera hälsan de man har ansvar för på jobbet om barnet får feber på förskolan om man saknar back up just det tillfället för att anses vara en ansvarig förälder?

Jag tror inte man kan räkna med att små barn som är sjuka somnar på förskolan och kan lämnas ensamma.

Vi har VAB i Sverige, vilket innebär att man får gå från jobbet om barnet blir sjukt. Det är arbetsgivaren som ska se till att det fungerar. Precis som att arbetsplatsen ska fungera om arbetstagaren blir sjuk mitt under dagen, eller vaknar med hög feber på morgonen. Det är inte alltid man kan förvarna i god tid innan man blir sjuk. Rätt sällan man kan det faktiskt. Det känns i många fall som arbetsgivare har minsta möjliga antal på arbetsplatsen och sen minskas det lite till, vilket gör att en person mindre (t.ex. pga sjukdom eller vab) blir väldigt kännbart.

 

[Lingon]

Får barn ens lämnas ensamma i ett rum på en förskola?

 

[Raderad medlem 6459]

Jag är utbildad för annat yrke men tänker inte söka nytt jobb förrän mina barn är lite större. Jag vill hänga med dem

Det stavas kvinnofälla.

 

[Lingon]

Det stavas kvinnofälla.

Eller fri vilja

 

[Sedna]

Nu pratar vi väl inte enbart om 2-åringar? Jag har rätt så klara minnen från de sista åren på förskolan (4-5 år) att de som blev krassliga normalt låg ensamma i vilrummet. Även en 2-åring som somnat lär kunna sova ensam en stund, sover de inte är det en annan femma det förstår jag. Själv blev jag inte sjuk en enda gång på förskolan/skolan, tur då mina föräldrar nog inte hade kunnat hämta med kort varsel och saknade helt backup.

Egentligen är det ju den första frågan som är mest intressant. Ska man lämna sitt jobb så snabbt som möjligt och riskera hälsan de man har ansvar för på jobbet om barnet får feber på förskolan om man saknar back up just det tillfället för att anses vara en ansvarig förälder?

Det är väl fint med en ömsesidig förståelse. Förskolans förståelse för att föräldrar har ett arbete och pendlingstid. Föräldrarnas förståelse för att förskolan har begränsade resurser. Föräldrarna och förskolans förståelse för att det sjuka barnet behöver en trygg vuxen. Så hittar föräldrar och förskola en lösning i dialog.

 

[BernT]

Det stavas kvinnofälla.

Fast det kan du ju inte säga helt tvärsäkert. Vi vet ju inget om @Lo_ familj, ekonomi, ja allt egentligen.

Jag har ingen heltidsanställning på papper utan pluggar och jobbar när och där jag känner för (har totalt 4 jobb som jag kör). Vissa veckor jobbar jag nästan 60 timmar, en annan vecka 0-5 typ, anpassat efter vårt barn och liv helt enkelt. Jag plockar ändå ut runt 35 efter skatt så jag anser inte att jag hamnat i en kvinnofälla. Jag har det jävligt gött faktiskt. Vill aldrig jobba mån-fre 9-17, mkt pågrund av att jag inte vill ha dottern på föris hela dagarna.

 

[Sedna]

Det stavas kvinnofälla.

Man kan diskutera kvinnofällor på strukturnivå, men var det nödvändigt att kommentera på personnivå?

Vet du. Hur man än gör som mamma så får man skit för det, av andra kvinnor. Prioriterar man karriären får man skit för det, prioriterar man däremot bort karriären är det en kvinnofälla. Tröttsamt.

 

[lilleknodd2]

Får barn ens lämnas ensamma i ett rum på en förskola?

Nej

 

[Lo_]

Det stavas kvinnofälla.

Gör det? Hur då menar du?

 

[Lo_]

Det stavas kvinnofälla.

Tar rätt illa upp faktiskt då jag lägger stor möda i att uppfostra mina barn i feministisk anda, för många diskussioner i mitt hem för att nå jämställdhet även på detaljnivå, delar föräldraledigheten 50/50 etc.

Sen att jag innan barnen sökt massvis med jobb inom min utbildning utan att få något strör ännu lite mer salt i såren. Har dock landat i att kontorstider inte är något för mig, så vad det blir av mig vet jag inte.

 

[WildWilma]

Vi har VAB i Sverige, vilket innebär att man får gå från jobbet om barnet blir sjukt. Det är arbetsgivaren som ska se till att det fungerar. Precis som att arbetsplatsen ska fungera om arbetstagaren blir sjuk mitt under dagen, eller vaknar med hög feber på morgonen. Det är inte alltid man kan förvarna i god tid innan man blir sjuk. Rätt sällan man kan det faktiskt. Det känns i många fall som arbetsgivare har minsta möjliga antal på arbetsplatsen och sen minskas det lite till, vilket gör att en person mindre (t.ex. pga sjukdom eller vab) blir väldigt kännbart.

Så enligt dig så finns det alltid en backup för någon som har ett jobb som påverkar andras hälsa och överlevnad? En personlig assistent som jobbar själv kan alltid med möjlighet att bli avbytt inom 1 timme och en kirurg kan alltid bli avbytt mitt under pågående operation? och skulle en brukare/patient dö på grund av att assistenten eller kirurgen plötsligt behöver springa iväg och vabba (det har den ju rätt till) så är det arbetsgivarens fel och arbetstagaren i fråga kan göra detta helt utan dåligt samvete? De flesta med lite medmänsklighet till omgivningen skulle nog inte göra det, men visst bryr man sig enbart som sitt eget barn så kan man kanske göra det.

Eftersom det är samma problem på nästan alla arbetsplatser med minimering av personalstyrkor så hamnar ju yrkesarbetande föräldrar då i kläm mellan två arbetsplatsers behov. Sin egen arbetsplats och den där deras barn går på förskolan. Det kan ju vara att de själva jobbar på en förskola i en småbarnsgrupp och har ett barn på 4 år på en annan förskola. Vad säger att det är lättare att trolla fram en extra resurs inom en timme där än på den förskolan där deras barn går? Är säkerheten på förskolan där deras barn går viktigare än säkerheten på den där de själva arbetar?

Klart det kan hända att man blir akut sjuk själv men det måste nog ändå vara ovanligt att det sker på 1 minut, de flesta blir ju lite hängiga innan och kan förbereda överlämning.

 

[Pontevecchio]

Du får gärna tycka att det är överdrivet.
Det är ju knappast det barnet som behöver blöjbytet som det är farligt för.
Men du anser att ett barn som har bajsat ska vänta med blöjbytet tills den pedagogen som är fast med sjukt barn blir avbytt av vårdnadshavare? Där fallerar man på att tillgodose barnens behov vilket är en stor grund i förskolans verksamhet.
Det är för dom 15 barnen som är kvar på avdelningen med EN pedagog som det kan bli farligt för. Ett barn kanske ställer sig på en stol, blir puttad av ett annat barn och ramlar baklänges och slår huvudet i golvet = en fara som man kan förhindra om man är fler vuxna som kan ha uppsikt över barnen.

Du får gärna tycka att jag överdriver men för mig är säkerhet och trygghet för barnen A och O.
Jag anser att barnet SKA hämtas så fort som det bara går efter att förskolan har kontaktat förälder/vårdnadshavare.

Även om de är 5 pedagoger så lullar ungarna ofta runt rätt själva på gården. Jag vågade inte släppa min 15 månaders utom synhåll, på dagis har de inte den örnkollen. Så är det. Trots det överlever barnen dagis.

 

[Pontevecchio]

Varken jag eller våra barns pappa har "viktiga jobb" (har för övrigt fruktansvärt svårt för den tonen gentemot olika yrken som pågår i den här tråden, snacka om att se ner på yrken utan krav på utbildning), och jag kan vara på förskolan inom 30 min vid kris, pappan på 45. Vi har aldrig behövt hämta hem i förtid, än.

Jag har full förståelse för att det finns avstånd och yrken som gör att det kan dröja innan man kan hämta sitt barn men man måste väl ändå ha en plan och tanke för sitt barn? Om det då innebär flytt, att be om hjälp från släkt/vänner eller i sista hand byta yrke så får det väl vara så. Jag är utbildad för annat yrke men tänker inte söka nytt jobb förrän mina barn är lite större. Jag vill hänga med dem ( och hinna rida ).

Viktigt jobb i denna tråden är för mig läkare/polis/brandman. Jag ser gärna att läkaren slutför operationen eller att barnmorskan inte lämnar mig mitt i förlossningen. Ett administrativt arbete eller liknande har inte samma akuta behov.

 

[Pontevecchio]

De allra flesta små barn som är sjuka vill nog absolut inte ligga ensamma i ett rum. Det finns förhoppningsvis ingen förskola som lämnar en sjuk 2-åring ensam i ett rum. Många små barn som är sjuka vill ha en trygg vuxen nära sig.

Hos oss låg en 2åring i sin vagn på gården bredvid pedagogen som då kunde ha uppsikt över gården och de andra barnen. En lösning förskolan kom på. Det blir liksom orimliga ideér i denna tråd.