"
Höga krav kan stressa
Många upplever att kraven från andra är höga, men ibland kan det vara egna krav som stressar mest. Vilka krav du ställer på dig själv kan till exempel bero på tidigare erfarenheter eller hur du har blivit uppfostrad.
Om du värderar dig själv utifrån det du presterar, eller tror att andra gör det, kallas det för en prestationsbaserad självkänsla. De allra flesta kan tänka så om sig själva ibland, men om du alltid värderar dig själv utifrån vad du presterar är det lätt att du pressar dig själv att göra mer och mer för att känna att du duger. Då är det lätt att tappa respekt för sin egen person när det inte går att prestera lika mycket som vanligt, till exempel vid sjukdom eller en livskris.
Kamp-flyktreaktionen
Stressreaktionen som kallas för kamp-flyktreaktionen innebär att hjärnan och kroppen ställer in sig på att antingen kämpa emot ett hot eller fly från det. Hjärnan skickar då signaler till det sympatiska nervsystemet som aktiveras, det påverkar hela kroppen. Bland annat utsöndras ämnen i blodet, till exempel socker, och stresshormoner som till exempel adrenalin, noradrenalin och kortisol. Under kamp-flyktreaktionen sparar kroppen inte på energi. Då kan i stället funktioner som matsmältning gå på sparlåga, som man inte har någon nytta av i en kamp på liv och död. När man är i en kamp-flyktreaktion kan man känna sig rädd, irriterad, arg eller fientlig.
Reaktionen kan även sättas igång i vardagliga situationer där det inte alls fungerar att fly eller slåss. Det sympatiska nervsystemet kan inte skilja mellan fysiska hot, som till exempel ett farligt djur, eller ett socialt hot, som till exempel räkningar som vi har svårt att kunna betala. Det sympatiska nervsystemet kan inte heller skilja på ett verkligt hot eller något man bara oroar sig för.
"Spela död"-reaktionen
Det finns ytterligare ett sätt att reagera på stress, som är mycket vanligt. Det kallas för ”spela död"-reaktionen och inträfar när hjärnan uppfattar att faran är alltför stor, när det känns som om vi inte har någon chans att ta oss ur situationen. Det är en stressreaktion som ofta ger svimningskänsla, trötthet, yrsel, svaghet i musklerna och symtom från magen. Man vill också isolera sig och minska sina sociala kontakter. Känslomässigt kommer ofta trötthetskänslor, nedstämdhet, sorg och
depression.
Det som händer är att den parasympatiska delen av nervsystemet fungerar som en broms och drar ner på energin. Vid långdragna stressituationer kan det leda till att en del av nervsystemet fortsätter att försöka bygga upp kroppen, trots att den förbrukar mindre energi än vanligt. Det är då behovet av att trösta oss ökar och man kan börja äta mera socker, fet mat och kanske dricka mera alkohol.
Sjuk av stress
Till exempel kan det leda till förhöjt blodtryck också i vila och till spända muskler som börjar göra ont. De olika hormoner som utsöndras i blodet kan med tiden göra att man får minnes- och koncentrationssvårigheter.
Därför är det viktigt att ta sig tid för återhämtning, för att undvika sjukdomar som stressen i värsta fall kan leda till, exempelvis
hjärtinfarkt,
utmattningssyndrom,
fibromyalgi och andra långvariga tillstånd med smärta. Långvarig stress kan också leda till att att du inte har några reserver kvar vid en stor påfrestning, till exempel om du får en sjukdom, hamnar i arbetslöshet eller om någon i familjen dör.
Varningssignaler och symtom
Stress påverkar många delar av kroppen och kan visa sig på olika sätt för olika personer. Tydliga tecken och varningssignaler kan vara en eller flera av följande saker:
- Du är trött på morgonen, även när du sovit länge och ostört flera nätter i rad
- Du har svårt att somna på kvällen och kanske vaknar tidigt på morgonen utan att kunna somna om
- Du har svårt att koppla av och varva ner
- Du känner dig likgiltig för vad som händer omkring dig, nedstämd och orolig
- Du har svårare att koncentrera dig
- Du får dåligt minne,
- Du känner av ångest
- Du har lätt att fastna i negativa tankar
- Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker
- Du får ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning
- Du känner dig stel, spänd och får ont i kroppen
- Du känner dig uppgiven och trött, och undviker därför sociala kontakter
- Du har tappat lusten för sex
- Du får infektioner lättare och oftare
- Du känner det svårare att andas ordentligt
- Du upplever att tiden inte räcker till och höjer därför tempot ytterligare
- Du väljer bort vila, fritidsaktiviteter, nöjen och kontakt med släkt och vänner på grund av tidsbrist
- Du behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen, eller tar till fett, socker, alkohol eller nikotin som en tröst."