Hur ska vi praktiskt få till ett jämställt samhälle

[landsbygdsbo]

Tja, gällande barnaga var det en majoritet i riksdagen som stod bakom det, men på 60-talet var en majoritet av befolkningen för barnaga som uppfostringsmetod vilket förändrades kraftigt under de närmata 30 åren. Lagarna (dels 1966 års borttagande av rätten att slå sina barn samt 1979 års lag som förbjuder barnaga) räknas väl ha en stor del i detta.
Jag hittar tillexempel detta i en uppsats från Lunds universitet: "Enligt en undersökning från 1965 ansåg 53 % av Sveriges befolkning att det ibland var nödvändigt att tillgripa aga vid uppfostran av barn. Procenttalen för 1968 och 1971 var 42 % respektive 35 %. I takt med att stödet för aga sjönk ökade istället de respondenter som sade att ”föräldrar borde alltid klara uppfostran ändå” från 35 % 1965 till 60 % 1971 vilket visar på en tydlig samhällsförändring under en mycket kort tid. De är rimligt att anta att en stor del av de personer som var tveksamma eller sade sig vara ovetande om sin syn på barnaga bestämde för att vara emot aga som uppfostringsmetod. Detta med tanke på att 12 % besvarade frågan ”tveksamt, vet ej” 1965, 1971 var denna siffra 5 %."

förbudet kom 1979. och du gör en bra redovisning som visar attityderna hade svängt till förbudets fördel långt tidigare..

 

[landsbygdsbo]

Ja, allt det du säger talar ju för att en ändring på strukturnivå behövs. Jag bryr mig inte så mycket om hur det ser ut hos dig personligen utan att det överlag är kvinnan som står tillbaka för att mannen ska ha en karriär och att det alltid bedöms mest lämpligt. Så länge det är så kommer det inte bli någon jämställdhet.

så länge det sker med personen i frågas, medgivande ser jag inget fel i det..

 

[julgrisen]

förbudet kom 1979. och du gör en bra redovisning som visar attityderna hade svängt till förbudets fördel långt tidigare..

Det stämmer, men 1966 togs rättigheten att aga barn bort.

 

[julgrisen]

så länge det sker med personen i frågas, medgivande ser jag inget fel i det..

Jag har förstått att du inte ser något fel i det. Själv tycker jag att det är ett problem eftersom det förstärker de normer som finns och förhindrar jämställdhet.

 

[Badger]

Då har du återigen en diskrepans mellan vad du vill ideologiskt och vad som för stunden är bäst för familjen. Tjänar den ene 20 000 netto i månaden och den andre 30 000. Så står det för de flesta familjer klar, vem som tar ledigt för att ta hand om snoriga ungar.
Och den biten kommer du aldrig ifrån, eftersom det kan betyda skillnaden mellan en efterlängtad solresa per år eller ej.
Därför är det mer praktiskt att betrakta familjen som ett bolag, man delar utgifterna, man delar inkomsterna, man delar det insparade kapitalet (där pensioner ingår) och man delar beskattning.

Fast man ska väl ändå vara bra märklig om man prioriterar en solresa framför sitt barn?

Vad är en solresa? en vecka snart glömd? Vad är en ny soffa? snart nedkletad av barnfingrar...

Det är ju redan där helt knasigt tänkt. Våra vänner som har delat föräldraledigheten har nog alla gått back, men vissa sparade innan för att klara det och andra fick spara efteråt för att bygga upp bufferten igen. De tyckte väl att det var roligare att spendera 10-30 000 på ett barn i 6 månader än på en vecka på Maldiverna.

Om hela familjen seriöst tycker att en vecka på Maldiverna utklassar 6 månader med ett barn så är de ju redan förlorade. Jag kan däremot förstå om man pratar havregrynsgröten till frukost eller bo under en bro.

 

[Badger]

Just solsemestern. Jag tvivlar starkt på att det är familjen i hyresbaracken som prioriterar den.

+ @landsbygdsbo

Kan vi sluta förakta familjer som hyr sitt boende i till exempel hyreshus, så kallade. Det är vanliga människor med vanliga pengar i olika mängd. Inte nedknarkade torpare med fem snoriga ungar och huckle.

Min kollega som bor i en trea i Solna åker visst på solsemester flera gånger per år och hennes barn är inte snoriga. Vi bor i ett "hyreshus" och har varken snoriga barn eller knarkar, inte våra grannar heller, någon kanske har huckle, eller snarare supersnygg hårtäckning, men hennes barn är inte snoriga utan väldigt välklädda och hennes man hänger köket och hennes söner hämtar småsyskon på dagis. Vi åker iofs inte på solsemester eftersom vi hellre hänger på Gotland.

Vårt förra hyreshus, där vi bodde i lägenhet, i ett halvhyggligt område, bodde vi under en läkare och över en invandrarfamilj och bredvid doktorander. Förskolan var fantastisk! så mysiga ungar, i alla färger på kläder och vissa barn var vilda och andra lugna och det var inte relaterat direkt till kön. Att flytta till villaområdet gav alla mamma-pappa-barn och flickor i rosa och pojkar i svart som slåss, familjerna.

Är helt övertygad om att vissa familjer i Rinkeby och Gottsunda åker på solsemester och andra inte gör det. (En väninna har bott i ett av områdena som student och det är fina lägenheter och jag tvekade inte att cykla till henne efter 10.). För att de har råd, eller inte råd, eller för att de hellre åker till landet, eller har dåligt med pengar.

Det är alltså fullt möjligt att bo i en hyreslägenhet och ha en VD för ett känt företag till pappa tex. På 70 och 80- talet innan vår totalboom i bostadsrätter föraktades inte lägenhetsboende såvitt jag minns. Det bara stör mig (så Flashback), ursäkta utbrottet som egentligen är riktad mot en trend snarare än mot individuella inlägg.

 

[landsbygdsbo]

Det stämmer, men 1966 togs rättigheten att aga barn bort.

politiker som vände kappan efter vinden...

 

[landsbygdsbo]

+ @landsbygdsbo

Kan vi sluta förakta familjer som hyr sitt boende i till exempel hyreshus, så kallade. Det är vanliga människor med vanliga pengar i olika mängd. Inte nedknarkade torpare med fem snoriga ungar och huckle.

Min kollega som bor i en trea i Solna åker visst på solsemester flera gånger per år och hennes barn är inte snoriga. Vi bor i ett "hyreshus" och har varken snoriga barn eller knarkar, inte våra grannar heller, någon kanske har huckle, eller snarare supersnygg hårtäckning, men hennes barn är inte snoriga utan väldigt välklädda och hennes man hänger köket och hennes söner hämtar barn på dagis. Vi åker iofs inte på solsemester eftersom vi hellre hänger på Gotland.

Är helt övertygad om att vissa familjer i Rinkeby och Gottsunda åker på solsemester och andra inte gör det. (En väninna har bott i ett av områdena som student och det är fina lägenheter och jag tvekade inte att cykla till henne efter 10.). För att de har råd, eller inte råd, eller för att de hellre åker till landet, eller har dåligt med pengar.

Det är alltså fullt möjligt att bo i en hyreslägenhet och ha en VD för ett känt företag till pappa tex. På 70 och 80- talet innan vår totalboom i bostadsrätter föraktades inte lägenhetsboende såvitt jag minns. Det bara stör mig (så Flashback), ursäkta utbrottet som egentligen är riktad mot en trend snarare än mot individuella inlägg.

jag föraktar inte de som av fri vilja eller tvång bor i sk. hyresbaracker, var får du det ifrån?

 

[landsbygdsbo]

Fast man ska väl ändå vara bra märklig om man prioriterar en solresa framför sitt barn?

Vad är en solresa? en vecka snart glömd? Vad är en ny soffa? snart nedkletad av barnfingrar...

Det är ju redan där helt knasigt tänkt. Våra vänner som har delat föräldraledigheten har nog alla gått back, men vissa sparade innan för att klara det och andra fick spara efteråt för att bygga upp bufferten igen. De tyckte väl att det var roligare att spendera 10-30 000 på ett barn i 6 månader än på en vecka på Maldiverna.

Om hela familjen seriöst tycker att en vecka på Maldiverna utklassar 6 månader med ett barn så är de ju redan förlorade. Jag kan däremot förstå om man pratar havregrynsgröten till frukost eller bo under en bro.

Var handlar det om ett val? Barnen kanske också vill och drar fördel av dessa resor. Jag vet i alla fall från min barndom att jag var fullt på det klara med, att farsgubben var tvungen att dra in kulor för att vi skulle kunna ha roligt på semestern.

 

[landsbygdsbo]

Jag har förstått att du inte ser något fel i det. Själv tycker jag att det är ett problem eftersom det förstärker de normer som finns och förhindrar jämställdhet.

Du ser alltså ett fel i att fria människor fattar fria beslut?

 

[Badger]

Var handlar det om ett val? Barnen kanske också vill och drar fördel av dessa resor. Jag vet i alla fall från min barndom att jag var fullt på det klara med, att farsgubben var tvungen att dra in kulor för att vi skulle kunna ha roligt på semestern.

Jovisst säkert, men spädbarn brukar ha sådär bra minne för en vecka solsemester, men en trygg kärleksfull pappa har de så länge pappan lever.

Efter fem år eller så lär familjen ha slantarna tillbaka och kan åka på solsemester med 5 åringen och 6 åringen som minns resan. Eller så kan de hyra en stuga i Skåne i två veckor, vilket kostar ungefär lika mycket gissar jag. (är ingen solreseentusiast som sagt)

 

[Badger]

jag föraktar inte de som av fri vilja eller tvång bor i sk. hyresbaracker, var får du det ifrån?

Tonen i inlägget. Som om de (uhm vi) bodde i Mordor och kunde behöva komma ifrån till Lothlorien en vecka då och då.

 

[landsbygdsbo]

Jovisst säkert, men spädbarn brukar ha sådär bra minne för en vecka solsemester, men en trygg kärleksfull pappa har de så länge pappan lever.

Efter fem år eller så lär familjen ha slantarna tillbaka och kan åka på solsemester med 5 åringen och 6 åringen som minns resan. Eller så kan de hyra en stuga i Skåne i två veckor, vilket kostar ungefär lika mycket gissar jag. (är ingen solreseentusiast som sagt)

Den ena omöjliggör inte det andra...

 

[landsbygdsbo]

Tonen i inlägget. Som om de (uhm vi) bodde i Mordor och kunde behöva komma ifrån till Lothlorien en vecka då och då.

Ton? med andra ord du uppfattar det så? Tja det kan jag inte hjälpa.
Men eftersom jag är en anhängare av fria val på eget ansvar så finns ingen anledning för mig att varken förakta eller tycka synd om den som bor i en hyresbarack...bara ett konstaterande av faktumet.

 

[Oldie]

jag föraktar inte de som av fri vilja eller tvång bor i sk. hyresbaracker, var får du det ifrån?

Det är ett känt faktum att de flesta av oss lär hamna där förr eller senare, då kallat äldreboende eller "slutförvaring" . Hur många 90-åringar har ork o lust att klippa gräset 3ggr i veckan innan midsommar, måla huset, tapetsera, byta panna och resten av det husägarna glatt gör hela jävla sommaren?

 

[julgrisen]

Du ser alltså ett fel i att fria människor fattar fria beslut?

Återigen ser jag ett problem i att de fria besluten inte är speciellt fria utan en del av en norm. Som påverkar både de som väljer, deras barn och resten av samhället. Jag trodde att vi var överens om att strukturen kring vem som är hemma med barnen och vems karriär som prioriteras behöver förändras för att uppnå jämställdhet, men jag kanske missförstod dig.

 

[julgrisen]

politiker som vände kappan efter vinden...

Det brukar annars räknas som en av de mer lyckade lagarna sett till konsekvenserna den fått på attityden till barnaga, men du verkar veta bättre.

 

[julgrisen]

Var handlar det om ett val? Barnen kanske också vill och drar fördel av dessa resor. Jag vet i alla fall från min barndom att jag var fullt på det klara med, att farsgubben var tvungen att dra in kulor för att vi skulle kunna ha roligt på semestern.

Själv vet jag från min barndom att jag var fullt på det klara med att vi inte kunde åka på semester utomlands, men att min pappa arbetade deltid för att få tid med mig kändes helt otippat rätt trevligt det med.

 

[Badger]

Den ena omöjliggör inte det andra...

Jo det gör det väl? Om de väljer solsemestern framför att pappan är föräldraledig.

Men det kräver kanske sin fundering.
-välja solsemester framför pappaledighet förekommer säkert oftare i familjer som tycker att pappan har en mindre roll att spela i barnets liv än mamman.

Så om de skulle valt föräldraledigheten så hade han fått en möjlighet att känna säkerhet med barnet, en möjlighet att bli hemmets organisatör, en möjlighet att vara den som vet vad barnet tycker om och hur man tröstar, en möjlighet att skapa en relation, känna intensiv kärlek och ömhet, en möjlighet att känna ansvar för barnet. (Anekdot här, en kollegas man tog sina tre pappamånader, precis bara de. Och uttryckte genom halva att han helt plötsligt insåg vilken kärlek och vilket ansvar man kunde känna för ett litet barn. Det var något nytt för honom som kom när barnet var 9 månader eller så, då han varit föräldraledig. Staten gav det barnet en far.)

Kanske en möjlighet att få ett band till barnet som är så starkt att om föräldrarna skiljer sig så väljer han inte bort sitt barn för sin nya frus barn. Det är mer ovanligt nu men av alla mina vänner med skilda föräldrar så brydde sig de flesta av deras fäder inte längre om dem när pappan hade skaffat ny familj och det ledde till en del sorg.

 

[BernT]

Nej det beror på att kvinnor, till skillnad från män, är uppfostrade till att ta ansvar och att stå tillbaka för andras önskningar. De lämnar inte sina barn lika lättvindigt som männen gör åt sitt öde. När mannen drar iväg med sitt "viktiga" jobb stannar kvinnan hos barnen, det är inget hon väljer utan att stå tillbaka för andras önskningar är något som hon har uppfostrats till av patriarket. Det verkar som att du inte ser skogen för alla träden.

Så är inte jag uppfostrad, alls. Ta ansvar visst men inte att stå tillbaka. Jag tar det jag vill ha och står inte tillbaka för någon. Det är ju upp till varje individ att faktiskt ta för sig.