Sörja klart - inte sopa under mattan för att man ärligt ska kunna gå vidare - DET tror jag på. Tror ett sakligt samtal med honom skulle hjälpa. ...eller är helt säker på att det skulle hjälpa! Två vuxna människor som älskar varandra måste kunna få till ett bättre avslut ön såhär.
Min åsikt.
Men vad är det som säger att ni är två vuxna människor som älskar varandra? Det kan ju faktiskt vara så enkelt som att en älskar och den andre tycker om? Tycker om men inte vill vara ihop längre?
När ett förhållande tar slut så är det nästan alltid en som tappat tron på det och vill gå sin egen väg medan den andre kanske inte ens märkt att förhållandet ändrats förrän den förste bryter upp. Uppbrott kan ske på olika vis, att man ärligt och rakryggat sätter sig ner och berättar att det är slut på både kärlek och förhållande. Om det beror på att denne fallit för någon annan eller bara känner att det inte fungerar längre spelar inte så stor roll.
Sen finns det flera fega varianter, att låta det rinna ut i sanden och skylla på avstånd eller tidsbrist är en variant. Att skicka ett sms, ett telefonsamtal, ett brev är andra i mina ögon ganska fega varianter men är avståndet stort röstar jag på att man ringer eller skriver brev. Fördelen med brev är att man hinner tänka igenom texten flera ggr. Fegast möjliga är dock att bara sluta höra av sig.
Hur som helst så ska du ju ha tillbaka dina saker, hur det löses kan jag inte råda om. Även här finns det flera varianter, antingen åker du dit och hämtar dem, han kommer över med sakerna, han skickar dem, han lämnar dem någon annanstans där du kan hämta dem eller beroende på vad det är, du struntar i det och han får slänga dem.
Brutalt? Ja, det gör ont när hjärtan brister, men att sitta och peta i såren gör bara att de läker sämre.
