Trigger varning om psykisk ohälsa.
Kort fattat historia, så har jag sen redan som barn mått dåligt till och från. Problem med skolgång mm. som ledde till att jag inte gick gymnasium mm. Har varit ganska isolerad och tappat mycket med det sociala umgänget samt vanliga situationer. Gå in i butiker, handla, köra bil själv mm. Fått en del av det med intressen och arbete. Men annars är jag inte så självständig trots att jag nu är över +20år.
Dessa vardagliga problem skapar mycket ångest och dålig självkänsla, självförtroende. Samt har noll motivation till att ändra saker trots att jag vet hur jag ska börja. Men motivationen tryter konstant och det är för jobbigt att ta tag i utan motivationen. Har under åren utvecklat mer och mer ångest, ångestattacker, självskadebeteende och känslan som ibland kommer med hopplöshet och meningslöshet mm. Har även fått dåligt humör, dålig tålamod och stora problem med ilska och utbrott i hemma miljön mot mig själv.
Varit hos kurator för det sociala grejerna som jag behöver jobba med men pratade aldrig om att situationen ibland inte alls är bra och det går riktigt fort när det blir dåligt. Men det fungerade illa fall inte där utan kuratorn hänvisade om att ta kontakt med privat klinik psykolog/psykoterapeut. Kuratorn vet som sagt inte om hur jag egentligen mår.
Jag har inte tagit kontakt med något ställe än. Ringa är inte min grej och är en av mina problem med det sociala. Men jag funderar nu på vad skillnad är att söka till en privat psykolog eller skicka egen remiss till psykiatrin för att få kontakt med psykolog?
Jag har svårt att prata med andra om dessa grejer och förstår ibland inte ens varför jag borde söka kontakt med psykolog. Men samtidigt så vet jag hur snabbt jag pendlar i måendet och det blir svart direkt och ilskan gör mig otroligt impulsiv. Så jag vet ju innerst inne att jag behöver hjälp.
Men svårt att ta kontakten när man har svårt för att ta första kontakten. Några i familjen vet om och har hjälpt mig ta kontakt med kuratorn men vet inte om att jag mår så dåligt och har problem med självskadebeteende mm. Men det är medvetna om att jag ska ta vidare kontakt med psykolog.
Kort fattat historia, så har jag sen redan som barn mått dåligt till och från. Problem med skolgång mm. som ledde till att jag inte gick gymnasium mm. Har varit ganska isolerad och tappat mycket med det sociala umgänget samt vanliga situationer. Gå in i butiker, handla, köra bil själv mm. Fått en del av det med intressen och arbete. Men annars är jag inte så självständig trots att jag nu är över +20år.
Dessa vardagliga problem skapar mycket ångest och dålig självkänsla, självförtroende. Samt har noll motivation till att ändra saker trots att jag vet hur jag ska börja. Men motivationen tryter konstant och det är för jobbigt att ta tag i utan motivationen. Har under åren utvecklat mer och mer ångest, ångestattacker, självskadebeteende och känslan som ibland kommer med hopplöshet och meningslöshet mm. Har även fått dåligt humör, dålig tålamod och stora problem med ilska och utbrott i hemma miljön mot mig själv.
Varit hos kurator för det sociala grejerna som jag behöver jobba med men pratade aldrig om att situationen ibland inte alls är bra och det går riktigt fort när det blir dåligt. Men det fungerade illa fall inte där utan kuratorn hänvisade om att ta kontakt med privat klinik psykolog/psykoterapeut. Kuratorn vet som sagt inte om hur jag egentligen mår.
Jag har inte tagit kontakt med något ställe än. Ringa är inte min grej och är en av mina problem med det sociala. Men jag funderar nu på vad skillnad är att söka till en privat psykolog eller skicka egen remiss till psykiatrin för att få kontakt med psykolog?
Jag har svårt att prata med andra om dessa grejer och förstår ibland inte ens varför jag borde söka kontakt med psykolog. Men samtidigt så vet jag hur snabbt jag pendlar i måendet och det blir svart direkt och ilskan gör mig otroligt impulsiv. Så jag vet ju innerst inne att jag behöver hjälp.
Men svårt att ta kontakten när man har svårt för att ta första kontakten. Några i familjen vet om och har hjälpt mig ta kontakt med kuratorn men vet inte om att jag mår så dåligt och har problem med självskadebeteende mm. Men det är medvetna om att jag ska ta vidare kontakt med psykolog.