Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

Svar till flera:

Känns som att detta är en komplicerad fråga!

Blir dock illa berörd av kommentarer som "Jag skulle inte utsätta mitt barn för vanvård bara för att odla mina egna intressen." :confused:

Vad vill man ha sagt med det?!?!

Bara för att jag i detta fallet har en hobby som är både väldigt långsiktig, tidskrävande OCH känslomässigt engagerande så kommer jag SJÄLVKLART INTE att utsätta mina ban för VANVÅRD för att "odla mina egna intressen!!! :mad:

Det är nog omöjligt att veta innan barnet/barnen kommer hur livet kommer bli!
Jag blir dock inspirerad av att flera här inne faktiskt kunna fortsätta att leva ett aktivt liv med både djur och träning.

I min lilla "Diensey-värld" så ser jag i alla fall framför mej hur jag med barnet i en sele på magen är ute och promenerar med hela hundgänget och ALLA trivs! Både mamma, bäbis OCH hundar!

/Swat
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

Jag har uppfattningen att det finns olika föräldrar. De finns de som har jobb och hobby som de kombinerar med att ha barn. Sen finns det de som har barnen som hobby och som kanske tom slutar jobba. Det har jag märkt på de familjer runt mig iaf. Det finns vissa som fortsätter sina liv som vanligt bara att det bor en extra person hos dom typ. Sen finns det de som ändrar sina liv totalt och börjar gå på massa olika aktiviteter och allt de gör har barnet i centrum.

Jag tror man kan ha en ambition men man kan aldrig veta vad man kommer vilja göra förren man hamnar i situationen. Jag har ju väldigt svårt att se mig själv som mamma utan planerar att låta sambon ta ett väldigt stort ansvar men sen när man väl står där med en bebis så kanske jag säger upp mig och inte låter sambon komma i närheten:eek:

Men man har väl någon förmåga till impulskontroll även som förälder?

Man gör väl knappast allt precis som man vill utan barn heller, så även efter att man har fått barn får man väl ta sig i kragen om man inser att man börjar bete sig som en vettvilling. :crazy:
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

Så kan det säkert bli, däremot kanske inte du ska räkna med att gå på långa hundpromenader under hela graviditeten (foglossning), eller på en gång efter förlossningen. Men jag gissar att du tänkte på livet som förälder under ett längre perspektiv, inte om man oavbrutet genom graviditet och föräldraledighet kan fortsätta med all fysisk aktivitet som vanligt?
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

I min lilla "Diensey-värld" så ser jag i alla fall framför mej hur jag med barnet i en sele på magen är ute och promenerar med hela hundgänget och ALLA trivs! Både mamma, bäbis OCH hundar!
Jag vet att man har väldigt svårt att se förbi bebistiden. Jag var likadan, jag lade ner massa krut på vilken barnvagn jag ville ha och sen bytte vi från liggdelen till sittdelen efter drygt fyra månader.... Men jag vill ändå så ett frö, den bild du målar upp gäller kanske i ett par månader, upp till ett halvår. Det är så otroligt otroligt kort tid, hade du fått barn idag så hade den tiden varit över i sommar. Sen kan det mycket väl bli så att ditt barn inte trivs i sele och inte sover bra i vagnen, tusen saker kan hända som inte har något med din inställning eller motivation att göra. Så lås dig inte för mycket vid vad som kommer att hända med dig, vad du får för barn är det som påverkar mest. Och som sagt, bebistiden är galet kort, det är knappt att man som vuxen kan hänga med i hur någon kan växa och utveckla sina möjligheter och behov så fort.
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

Men att engagera sig i sitt barn och gå på aktiviteter tillsammans kan väl aldrig vara fel?

Det finns väl något sorts mellanting eller hur?

Givetvis är det inte fel men om man totalt lägger av med allt man gjorde innan man fick barn och istället endast ägnar sig aktiviteter där barnet är huvudperson så är man inte bara är förälder utan man har även har sitt barn som hobby. Det är lite svårt att förklara men det finns helt enkelt de som har ett lite mer avslappnat föräldraskap utan att på något sätt vara en sämre förälder.
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

Fast de allra flesta barn trivs väl i antingen vagn eller sele? Och de allra flesta föräldrar behöver väl inte ge upp sina intressen helt bara för att hinna vara med sina barn? Beror inte det ganska mycket på hur starkt hund/häst/knypplingsintresset var från början? Jag "offrar" gärna annan sk "egentid" som att gå på gym eller att gå o shoppa ensam (eller vad folk nu gör) för att få hålla på med hästarna...

Till TS: You go, girl! Klart livet blir annorlunda - och ännu BÄTTRE!! Bärsele är f ö världens bästa grej om man har småbarn o hundar!
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

Jag brukar ju alltid tycka du skriver kloka saker ;), men varför citatet: "Aldrig utsätta mina barn för vanvård för att odla mina egna intressen"!?. det är väl så självklart att man inte ens behöver skriva det!? Men man kan faktiskt odla sina egna intressen (i högre eller lägre grad broende på andra yttre omständigheter) UTAN att vanvårda sina barn.
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

Ja ni får tycka att det är knepigt, men det var ordvalet jag använde då jag skrev det, och jag står för att jag använde de orden.
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

Vad menar du med det? Att du tycker så? Eller att du inte tycker så, men skrev fel?
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

Fel kan jag väl inte säga att jag skrev om jag står för det. Men jag hade säkert kunnat valt ett annat ord om jag inte skrivit med massa tankar i huvudet. Men klart att jag menar det. Alla andra verkar ju också skriva under på det. Eller?
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

Från min egen erfarenhet: Ja världen förändras totalt!
Jag var helt inställd på att jag skulle minsann ha kvar häst och leva som vanligt efter att jag fått barn.
Under föräldraledigheten var det inga problem, då är man ju med sitt barn dygnet runt och tar sig gärna iväg några timmar per dag.
Men sedan: att jobba då man är borta hela dagen och knappt träffar sitt barn för att man dessutom skulle till stallet varje dag, det blev för mig outhärdligt. Dessutom är det ett himla trixande för att få ihop schemat med hämtningar och lämningar och det är rätt skönt att slippa att dessutom ha massa schemalagda foderpass.
Barnen är små så himla kort tid, och jag vill inte att småbarnsåren bara ska "klaras av" utan jag vill hinna njuta av barnen. Så hästen blev såld och sen dess har jag ridit 2 dagar per vecka istället vilket fungerar utmärkt.

Döm inte mammor som "ger upp allt". Det är en kort tid som man är det viktigaste för ens barn, sen skaffar dem ett eget liv med kompisar och egna intressen och då kan man lätt ta upp sitt eget intresse igen.
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

Ja ni får tycka att det är knepigt, men det var ordvalet jag använde då jag skrev det, och jag står för att jag använde de orden.

Men kan du inte förklara, bara så att vi förstår? Självfallet ska man inte vanvårda sina barn - man ska älska dem och sköta om dem efter allra bästa förmåga, men behöver det stå i motsats till att även odla egna intressen :confused:? Jag tolkar det som om det är så du menar, men samtidigt tycker jag helt ärligt att det låter så dumt att jag inte kan tro att det faktiskt ÄR det du menar - om du förstår?

AKO - som tycker Ludvig är viktigast i världen men även uppskattar dressyrträning...
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

som jag tolkade brandgul menade hon att barnen inte ska behöva "lida" genom att tex inte träffa mamman, bli medtagen till ett kallt ridhus osv bara för att hon måste träna hunden, rida, göra kroppkakor;) osv
men det kanske inte var så hon menade.

en annan aspekt i allt det här är att iaf jag tror att det är nyttigt för barnen att det finns en sysselsättning än just barnet i en familj. i början är det givetvis viktigt att barnet får den mesta uppmärksamheten, men att det senare vänjer sig och känner sig säker i olika miljöer stärker individen, tror jag. Miljöträning:D:idea:
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

som jag tolkade brandgul menade hon att barnen inte ska behöva "lida" genom att tex inte träffa mamman, bli medtagen till ett kallt ridhus osv bara för att hon måste träna hunden, rida, göra kroppkakor;) osv
men det kanske inte var så hon menade.

en annan aspekt i allt det här är att iaf jag tror att det är nyttigt för barnen att det finns en sysselsättning än just barnet i en familj. i början är det givetvis viktigt att barnet får den mesta uppmärksamheten, men att det senare vänjer sig och känner sig säker i olika miljöer stärker individen, tror jag. Miljöträning:D:idea:

Okej - var det så hon menade så köper jag det hela :).
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

Men man har väl någon förmåga till impulskontroll även som förälder?

Man gör väl knappast allt precis som man vill utan barn heller, så även efter att man har fått barn får man väl ta sig i kragen om man inser att man börjar bete sig som en vettvilling. :crazy:

Så är det ju. Jag har alltid haft fullt upp, pluggat länge, väldigt engagerad i jobbet, haft hästar... och var fullt inställd på att ha kvar allt.
När hon föddes dock, så hade jag gärna sagt upp mig och blivit hemmamamma och skippat alla intressen, allt som tog mig bort från henne var hemskt. Jag ville inte ens ge henne till pappan. Jag ville BARA ha henne som hobby och allt som Minna skrev.

Men jag fattade ju att det inte var rationellt och fick tvinga mig till en del saker - speciellt ge pappan utrymme med henne. Jag sålde dock hästarna, och har en hästpaus, men kommer absolut skaffa häst igen om några år, men nu har jag inte riktigt tid och ork.

Nu är jag ju mer tillbaka på banan, tycker om att jobba, har intressen och tycker det är skönt att komma iväg på mina hobbies ibland. Men jag förstår ändå de som rycks med i mammarollen, på något sätt. Nu tror jag att jag är en ganska balanserad förälder igen :D
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

KL

Jag sitter med en 4 veckors i famnen. Var uppe till 3 inatt igen, för vilken gång i ordningen vet jag inte. Kolikbarn!

Världen ändras totalt. Jag är glad om jag kan gå på toa utan att ha en hysteriskt skrikande bebis med mig. Visst har han bra dagar och bra delar av dagar, men jag ska inte sticka under stolen med att det är nära nog 20 timmars bebisbärande varje dygn.

Nu får ju inte alla kolikbarn, men det kan hända och då finns inte tid för något annat. vi gör saker när han mår bra och är lugn, men det rör sig om några timmar. Dock så går han före allt annat och lär göra det så länge som han har det så här jobbigt.

Det blev inte som jag tänkt mig, men jag hoppas på att kunna återuppta mitt hästintresse så mina hästar får mer uppmärksamhet än de får just nu. Vi gör vårt bästa för att träffa folk och göra saker, men det är lite planering som krävs mellan skrik och amningar.
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

Och sen är väl barnet förhoppningsvis inte kolikbarn i tio år heller? Att man ägnar all tid åt barnet den första tiden är nog de flesta med på, men därifrån till att skippa allt utom barnet (och lite arbete för brödfödan) under 10-20 år är ju steget långt.
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

Nä - har han kolik i 10 år så reklamerar jag ungen :D Det orkar inte psyket med.
Men jag vet att i o m att han nu bärs omkring, vaggas, ammas tillsömns m.m. så "lär" jag honom att han får uppmärksamhet 24h om dygnet och detlär hänga kvar även när koliken släpper. Stor risk att han blir klängig etc. så jag försöker att låta honom sitta lite själv eller ligga på en filt när han är på hyggligt glatt humör.

Allt kommer att ordna sig, men jag tror att jag har fått mer jobb på halsen än jag räknat med (för jag skulle ju inte få ett kolikbarn :o ). Jag var sådär jättehurtig och tänkte att allt skulle fortsätta som vanligt (mellan amningarna) och att han skulle få bli med överallt. -30 grader ute och kolik har satt stopp för alla planer, men vi kommer igen om ett tag hoppas jag.
 
Sv: Hur mycket förändras "världen" egentligen!?

Då förstår jag, det blir ju lite annorlunda med ett kolikbarn då förståss. Jag räknar inte med att jag hinner nånting förutom bebis när jag är mammaledig, så får det bli en bonus om jag gör det. Eller ja - hålla kontakten med vänner och träna så att jag kommer i form igen, men det får bli på tider när pappan har barnet, inte när jag är hemma ensam.
 

Liknande trådar

Hundträning Hej på er! Vill egentligen bara bolla med er om ni tror jag kan få bukt med valpens beteenden eller om jag ska byta inställning dvs lära...
2
Svar
24
· Visningar
8 145
Senast: Migo
·
Övr. Barn Den senaste tiden har jag tänkt en hel del på min barndom, bland annat pga några diskussioner jag haft med min mamma. Jag kommer inte...
4 5 6
Svar
102
· Visningar
12 460
Senast: Bri
·
Övr. Barn Jag börjar bli såpass gammal att det börjar bli osannolikt att jag skulle hinna skaffa barn med en partner. Jag måste ju då först hitta...
2 3 4
Svar
60
· Visningar
7 139
Hundhälsa V är en kastrerad risenschanuzerhane. Jag har haft honom sen han var 6 månader. Han har alltid varit en energisk hund och ganska "hård i...
Svar
19
· Visningar
4 932

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp