Hur media fungerar- swedish soft girls...

[Midsommarblomster]

Du startade ju en diskussion. Då får du nog räkna med lite olika svar i olika riktningar.

TS startade en diskussion. Men jag vet inte var i mitt svar du utläser att jag inte skulle förvänta mig olika svar i tråden. Vi tänker olika om saken, som jag skrev. Man behöver ju inte nödvändigtvis vrida och vända på det mer än så.

 

[supercalifragilistic]

Pratar du om mig nu?

Jag pratar om dig och de andra i tråden och alla de kulturjournalister och ekonomer och intervjuade som framför en så klen kritik.

 

[Midsommarblomster]

Jag pratar om dig och de andra i tråden och alla de kulturjournalister och ekonomer och intervjuade som framför en så klen kritik.

Vilken politisk övertygelse är det som jag har?

 

[Angel]

Ja som jag nämnde ovan så har jag uppfattat det som en amerikansk trend och jag tycker inte det är så konstigt egentligen med hemmafruar i tex USA om man har barn då det kostar så enormt mkt med barnomsorg och det är också ett väldigt tufft arbetsliv. Att gå tillbaka till jobbet typ sex veckor efter att man fött barn skulle inte vara så lockande.

Men det som förvånade mig och fick mig att skratta var denna artikeln om Sverige och hur andra utländska medier hängde på och pratade om detta som en sanning. Att nu slutar mängder av kvinnor i Sverige jobba för att bli soft girls. Inte ens för att ta hand om barn utan att vara hemmaflickvänner. Och detta gör man eftersom kvinnors natur gör att det är för jobbigt för kvinnor att vara ute i arbetslivet. Och inte ens i jämställda Skandinavien klarar kvinnor av att vara ute i arbetslivet.

Det är väl snarare orimliga krav på att man ska jobba 100% och prestera bra där, ha ett perfekt hem, vara en bra förälder, skjutsa barn till höger och vänster till diverse aktiviteter (fast helst förstås med cykel så man inte skadar miljön), hinna träna osv som gör att jag har stor förståelse för att vissa slår bakut och inte vill leva så. Sen har jag svårt att förstå hur man har råd utan att ha en mycket välbetald partner och det är förstås inte bra att vara ekonmiskt beroende av partnern oavsett.

 

[EmmaBovary]

De verkar ha plockat upp det i från svts artikelserie de körde i somras om softgirlstrenden.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/softgirl-det-har-behover-du-tanka-pa-ekonomiskt
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/soft-girl-jag-far-betalt-av-min-kille-varje-manad

Som i sin tur började så här i våras
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/...om-kvinnors-hemmafruvurm-har-blossat-upp-igen

Jag skulle säga att det är ett ganska lågt antal softgirls i Sverige även i artikeln beskriver ju Vilma hur hon tänker sig att hon ska tjäna sina egna pengar i framtiden men att hon på något sätt inte behöver stressa fram detta då hennes sambo har tillräckligt för de båda just nu. Så inte ens softgirlen är en ren softgirl.

Om vi struntar trenden som SVT rapporterar om här, så påminner det här om ett annat tema. Att rapportera om någon ung person som levt extremt spartanskt och sparat massor med pengar under ett år - enda kruxet är oftast att det brukar vara någon släkting som äger stugan (eller vad det nu är för boende) de bor i. Alltså inte en klämkäck lösning som är för alla.

Kommer inte osökt att tänka på att det häromveckan rapporterades om att många "flyr" SVTs ekonomi (och klimat)-grupp bla. för att journalister stoppas ifrån att granska företag om det inte är "positiva" nyheter. https://www.journalisten.se/nyheter...-avrader-kvinnliga-kolleger-att-soka-sig-dit/


I det ljuset känns det liksom förståeligt att PS fokuserar på "det här behöver du tänka på som soft girl" snarare än hårda reportage gällande hur företag fuckar folk.

 

[BornAgain]

Samtidigt om man ska kunna leva dom influenser som flera soft girls gör, så handlar det om "samarbeten"/reklam så inkomsten kommer från att främja konsumtion genom att sätta ett exempel. (Om det inte är en konspiration och Putin eller SD betalar)

Handlade det verkligen om miljön eller om att hoppa av ekorrhjulet så skulle det sannolikt inte finnas särskilt många konton i sociala medier.

 

[lingonben]

Och jag som är lätt konsipiratoriskt lagd funderar över vem eller vilka som bakom artikeln? Vem har intresse av att det ska framstå som en trend att svenska kvinnor tröttnat på jämställdhet? För jag ser det som mer eller mindre uteslutet att BBC spontant rest runt i Sverige, intervjuat kvinnor och letat efter trenden.

Mm, min första tanke gick åt det hållet med.

 

[EmmaBovary]

Mm, min första tanke gick åt det hållet med.

Journalisten Maddy Savage verkar vara baserad i Sverige, och med tanke på att även svenska medier rapporterat om fenomenet, som förövrigt inte bara är en trend här, så är det inte en så märklig take från den här enskilda reportern. Kanske kan det ta pulsen lite på BBC, som trots allt gett sig hän gällande transfobi och att i stort sett bara rapportera Israelvänligt om Gaza senaste tiden - så det passar väl dem med ett sånt här reportage.

 

[Badger]

Ja, jösses! I stort sett mitt föräldrahem också, om man väljer något senare decennier. Trots att föräldrarna flyttat en gång under mellantiden.

(Även jag köper mycket sällan något till hemmet. Köpte lite kökshanddukar nyss, för så många av de gamla var helt trådslitna.)

Tycker det är mysigt, då köpte/fick (med sig hemifrån), man ju någonting man gillade från början

 

[Badger]

Det är väl snarare orimliga krav på att man ska jobba 100% och prestera bra där, ha ett perfekt hem, vara en bra förälder, skjutsa barn till höger och vänster till diverse aktiviteter (fast helst förstås med cykel så man inte skadar miljön), hinna träna osv som gör att jag har stor förståelse för att vissa slår bakut och inte vill leva så. Sen har jag svårt att förstå hur man har råd utan att ha en mycket välbetald partner och det är förstås inte bra att vara ekonmiskt beroende av partnern oavsett.

Jo men då tycker ju jag, och talar helt i egen sak iofs , att det man borde lägga ned -i media för att minska på stressen är ju det perfekta hemmet, skjutsa (dåligt för miljön) barn kan cykla själva., osv.

Menar om man ska ta 80-tal och hur man ofta gjorde då så hämtade man ju helt enkelt barnen senare om man jobbade heltid, och det var ok och inga vänner hade "perfekta hem" de hade supermysiga jättefina hem med bokhögar och tidningshögar och lite damm i hörnen och ärvda möbler. Och man åt inte alltid jättegod mat och barn hade inte hysteriska mängder aktiviteter som behövde skjutsas till, en kanske och man kunde åka buss eller cykla när man var 11-12.

(Inte som min unges kamrater, skjutsa en 13-16 åring i 30 minuter när det går en buss direkt till aktiviteten och det är typ 10 min gångväg från busshållsplatsen. Och det hade dessutom tagit 30 min att cykla (iom att trafiken är knölig))

 

[Midsommarblomster]

Jo men då tycker ju jag, och talar helt i egen sak iofs , att det man borde lägga ned -i media för att minska på stressen är ju det perfekta hemmet, skjutsa (dåligt för miljön) barn kan cykla själva., osv.

Menar om man ska ta 80-tal och hur man ofta gjorde då så hämtade man ju helt enkelt barnen senare om man jobbade heltid, och det var ok och inga vänner hade "perfekta hem" de hade supermysiga jättefina hem med bokhögar och tidningshögar och lite damm i hörnen och ärvda möbler. Och man åt inte alltid jättegod mat och barn hade inte hysteriska mängder aktiviteter som behövde skjutsas till, en kanske och man kunde åka buss eller cykla när man var 11-12.

(Inte som min unges kamrater, skjutsa en 13-16 åring i 30 minuter när det går en buss direkt till aktiviteten och det är typ 10 min gångväg från busshållsplatsen. Och det hade dessutom tagit 30 min att cykla (iom att trafiken är knölig))

Jag håller med. Visst ställer dagens samhälle höga krav, men då tänker jag framför allt på kombinationen att få ekonomi och småbarnsliv att gå ihop. Eller ekonomin alls, just nu. Men man måste skilja på vad som är ett faktiskt krav och vad som är upplevt. Vi har bland de bästa möjligheterna i världen. Vi har varma hem, de flesta utav oss får ekonomin att gå runt, vi har gratis utbildning som du dessutom får bidrag från staten för att gå. De flesta utav oss har också drägliga arbetsplatser. Vi har som mammor både möjligheten att få flera barn och ändå vara både utbildade, ha arbeten och vara ekonomiskt självständiga. Det klart att vi påverkas av att hämta på förskolan och upptäcka att alla andra barn redan har gått hem, eller att barnen börjar prata om att kompisarna har en nisse hemma och man inte har hunnit förbereda någonting själv. I kombination av vad vi ser på sociala medier och får uppfattningen av att alla andra har eller gör, trots att vi är vuxna och egentligen vet om att det är precis det som folk vill visa upp som vi ser. Men menar på inget vis att social press behöver vara enkelt att bortse ifrån. Men jag kan bli lite bekymrad över hur vi pratar om våra förutsättningar. Vi har aldrig haft det objektivt bättre men subjektivt sämre, hörde jag någon säga. När vi bara pratar om pressen vi är under och hur eländigt det är så glömmer vi lätt bort hur bra vi faktiskt har det. Vi behöver jobba lite på vårt egenansvar att avskärma oss från det som påverkar oss negativt, så vi kan hålla fokus på det som är viktigt på riktigt. Att tänka så har i varje fall hjälpt mig väldigt mycket på sistone och varit en stor mental avlastning. (Lästips finns!)

 

[Badger]

Jag håller med. Visst ställer dagens samhälle höga krav, men då tänker jag framför allt på kombinationen att få ekonomi och småbarnsliv att gå ihop. Eller ekonomin alls, just nu. Men man måste skilja på vad som är ett faktiskt krav och vad som är upplevt. Vi har bland de bästa möjligheterna i världen. Vi har varma hem, de flesta utav oss får ekonomin att gå runt, vi har gratis utbildning som du dessutom får bidrag från staten för att gå. De flesta utav oss har också drägliga arbetsplatser. Vi har som mammor både möjligheten att få flera barn och ändå vara både utbildade, ha arbeten och vara ekonomiskt självständiga. Det klart att vi påverkas av att hämta på förskolan och upptäcka att alla andra barn redan har gått hem, eller att barnen börjar prata om att kompisarna har en nisse hemma och man inte har hunnit förbereda någonting själv. I kombination av vad vi ser på sociala medier och får uppfattningen av att alla andra har eller gör, trots att vi är vuxna och egentligen vet om att det är precis det som folk vill visa upp som vi ser. Men menar på inget vis att social press behöver vara enkelt att bortse ifrån. Men jag kan bli lite bekymrad över hur vi pratar om våra förutsättningar. Vi har aldrig haft det objektivt bättre men subjektivt sämre, hörde jag någon säga. När vi bara pratar om pressen vi är under och hur eländigt det är så glömmer vi lätt bort hur bra vi faktiskt har det. Vi behöver jobba lite på vårt egenansvar att avskärma oss från det som påverkar oss negativt, så vi kan hålla fokus på det som är viktigt på riktigt. Att tänka så har i varje fall hjälpt mig väldigt mycket på sistone och varit en stor mental avlastning. (Lästips finns!)

Ja väldigt mycket av pressen som det skrivs om i media är precis den press som media själva skapat. Dvs saker vi också själva hetsar upp oss över som hygieniska hem (det är ju ändå inte bra) allergener (som om inte det hygieniska hemmet vore den värsta allergiboven) och eleganta, perfekta, mysiga hem, välstädade, med inte en felaktig pinal. Som vi sedan aldrig myser i utan liksom måste fixa hela tiden.

O i slutändan är det så rent så barnen får allergier och föräldrarna är så stressade att de aldrig hinner visa att man kan ligga och läsa en bok i lugn och ro.

 

[Badger]

Ja väldigt mycket av pressen som det skrivs om i media är precis den press som media själva skapat. Dvs saker vi också själva hetsar upp oss över som hygieniska hem (det är ju ändå inte bra) allergener (som om inte det hygieniska hemmet vore den värsta allergiboven) och eleganta, perfekta, mysiga hem, välstädade, med inte en felaktig pinal. Som vi sedan aldrig myser i utan liksom måste fixa hela tiden.

O i slutändan är det så rent så barnen får allergier och föräldrarna är så stressade att de aldrig hinner visa att man kan ligga och läsa en bok i lugn och ro.

Och så vaskar man alla andra krav - jobb och liv
och kör bara på medias ytliga krav

Blir Softgirl och finns bara för att liksom upprätthålla ett slags yta, fastbiten på en man.

(en man vars enda ytkrav är bil -om han bryr sig.)

Vi är så lättmanipulerade

 

[Midsommarblomster]

Och så vaskar man alla andra krav - jobb och liv
och kör bara på medias ytliga krav

Blir Softgirl och finns bara för att liksom upprätthålla ett slags yta, fastbiten på en man.

(en man vars enda ytkrav är bil -om han bryr sig.)

Vi är så lättmanipulerade

Det finns absolut. Kanske till och med rätt utbrett. Men jag ser också en faktisk rörelse. Mitt eget liv har förändrats ganska mycket på sistone. Jag har dragit ner på tempot, minskat på eller stängt av sociala medier, lämnat in mammas gamla symaskin på service och lagar kläder som jag förr bara hade slängt, handlar nästan uteslutande second hand vilket är något som jag nästan inte alls gjorde för några år sedan. Börjat läsa mycket böcker och bakar till och med eget bröd ibland. Jag tror ju inte att det här skiftet i intressen och tillvägagångssätt har uppstått i ett vacuum. Det brukar ju sällan göra det.

Jag vet ganska lite om soft girl trenden (kanske just för att jag inte är lika mycket på sociala medier längre) så jag har uppenbarligen missat någonting som många andra i tråden ser. Men den förändring som jag ser hos mig och mina vänner måste sannolikt komma från någon form av samhällsrörelse. En konsensus om att det är dags att skala ner både för vår egen och planetens skull. Det kan ju vara olika trender med olika spår som på något vis jackar i varandra. Klimatförändringarna driver också på mycket. Second hand skjuter i höjden och folk cykelpendlar mer än någonsin. Tittar man bara till sociala medier så kommer man nog lätt tappa tron på mänskligheten. Det är ett växthus för kapitalism och narcissism. Men min uppfattning är i varje fall att det inte är helt nattsvart, många bra förändringar sker också.

 

[EmmaBovary]

Jag håller med. Visst ställer dagens samhälle höga krav, men då tänker jag framför allt på kombinationen att få ekonomi och småbarnsliv att gå ihop. Eller ekonomin alls, just nu. Men man måste skilja på vad som är ett faktiskt krav och vad som är upplevt. Vi har bland de bästa möjligheterna i världen. Vi har varma hem, de flesta utav oss får ekonomin att gå runt, vi har gratis utbildning som du dessutom får bidrag från staten för att gå. De flesta utav oss har också drägliga arbetsplatser. Vi har som mammor både möjligheten att få flera barn och ändå vara både utbildade, ha arbeten och vara ekonomiskt självständiga. Det klart att vi påverkas av att hämta på förskolan och upptäcka att alla andra barn redan har gått hem, eller att barnen börjar prata om att kompisarna har en nisse hemma och man inte har hunnit förbereda någonting själv. I kombination av vad vi ser på sociala medier och får uppfattningen av att alla andra har eller gör, trots att vi är vuxna och egentligen vet om att det är precis det som folk vill visa upp som vi ser. Men menar på inget vis att social press behöver vara enkelt att bortse ifrån. Men jag kan bli lite bekymrad över hur vi pratar om våra förutsättningar. Vi har aldrig haft det objektivt bättre men subjektivt sämre, hörde jag någon säga. När vi bara pratar om pressen vi är under och hur eländigt det är så glömmer vi lätt bort hur bra vi faktiskt har det. Vi behöver jobba lite på vårt egenansvar att avskärma oss från det som påverkar oss negativt, så vi kan hålla fokus på det som är viktigt på riktigt. Att tänka så har i varje fall hjälpt mig väldigt mycket på sistone och varit en stor mental avlastning. (Lästips finns!)

Fast våra förutsättningar har ju försämrats här i Sverige? Iaf under 2022 så skedde en minskning av hushållens ekonomiska standard som vi inte sett sedan 90-talet. Det har väl bättras lite sedan dess, för att sedan börja backa igen... och våra arbetsplatser beror ju mycket på. Det är anmärkningsvärt att ifjol så dog det mer personer på jobbet än senaste 12 åren (!), och tryggheten om man mister jobbet nedmonteras kontinuerligt. För att inte tala om tillgången till vård. Så jag tycker snarare att det borde finas ett egenansvar att inte blunda för att många av oss fått det sämre senaste åren, inte bättre.

 

[Badger]

Det finns absolut. Kanske till och med rätt utbrett. Men jag ser också en faktisk rörelse. Mitt eget liv har förändrats ganska mycket på sistone. Jag har dragit ner på tempot, minskat på eller stängt av sociala medier, lämnat in mammas gamla symaskin på service och lagar kläder som jag förr bara hade slängt, handlar nästan uteslutande second hand vilket är något som jag nästan inte alls gjorde för några år sedan. Börjat läsa mycket böcker och bakar till och med eget bröd ibland. Jag tror ju inte att det här skiftet i intressen och tillvägagångssätt har uppstått i ett vacuum. Det brukar ju sällan göra det.

Jag vet ganska lite om soft girl trenden (kanske just för att jag inte är lika mycket på sociala medier längre) så jag har uppenbarligen missat någonting som många andra i tråden ser. Men den förändring som jag ser hos mig och mina vänner måste sannolikt komma från någon form av samhällsrörelse. En konsensus om att det är dags att skala ner både för vår egen och planetens skull. Det kan ju vara olika trender med olika spår som på något vis jackar i varandra. Klimatförändringarna driver också på mycket. Second hand skjuter i höjden och folk cykelpendlar mer än någonsin. Tittar man bara till sociala medier så kommer man nog lätt tappa tron på mänskligheten. Det är ett växthus för kapitalism och narcissism. Men min uppfattning är i varje fall att det inte är helt nattsvart, många bra förändringar sker också.

Det låter ju jättehärligt.
Hoppas det inte är en "trend" utan någonting mer bestående.

 

[Midsommarblomster]

Fast våra förutsättningar har ju försämrats här i Sverige? Iaf under 2022 så skedde en minskning av hushållens ekonomiska standard som vi inte sett sedan 90-talet. Det har väl bättras lite sedan dess, för att sedan börja backa igen... och våra arbetsplatser beror ju mycket på. Det är anmärkningsvärt att ifjol så dog det mer personer på jobbet än senaste 12 åren (!), och tryggheten om man mister jobbet nedmonteras kontinuerligt. För att inte tala om tillgången till vård. Så jag tycker snarare att det borde finas ett egenansvar att inte blunda för att många av oss fått det sämre senaste åren, inte bättre.

Det beror ju på hur högt du lyfter blicken. Det var ju inte hemskt länge sedan vi mammor med småbarn inte hade möjligheten att arbeta alls i Sverige, och lyfter du blicken globalt så är det lätt att bli ödmjuk för vad vi har. Ekonomin skrev jag om i ett tidigare inlägg som en reell utmaning. Jag ser inget motsatsförhållande till att vara ödmjuk inför de förutsättningar som givits oss, och hur väl ställt vi har det, och vara medveten om vilka försämringar som är i rörelse. Tacksamhet behöver inte innebära ignorans.

 

[Midsommarblomster]

Det låter ju jättehärligt.
Hoppas det inte är en "trend" utan någonting mer bestående.

Det hoppas verkligen jag med.

 

[Thaliaste]

För ett par dagar sen trillade jag över denna artikeln
https://www.bbc.com/news/articles/c0j1wwypygxo
Det är en artikel från BBC ( så på engelska för den som vill läsa) om att i Sverige har vi tydligen nu en trend där unga kvinnor slutar arbeta och istället blir försörjda av sina pojkvänner. En kvinna blir intervjuad som spenderar sina dagar med att gå till gymmet, fika, baka.
Soft girl definieras som – an identity that embraces a softer, more feminine way of living rather than focussing on a career.

Jag lägger ingen värdering i det hon vill göra men det jag började tänka på efter att ha läst denna artikel är hur media fungerar. För här har de träffat på en kvinna som säger sig göra detta, och efter att jag läst denna artikel så fick jag upp mängder med andra artiklar från andra utländska medier som hänvisar till denna. Jag har tex sett klipp från flera seriösa tv-debatter i andra länder som pratar om detta. Folk som sitter och på fullaste allvar analyserar detta och med bestämd röst säger att "ja- i Sverige har kvinnor tröttnat på jämställdhet och omfamnar denna trend och slutar jobba. " Allt på grund av en intervju med en ung kvinna. För jag ser inte att detta är någon trend alls? Eller har jag missat något? När jag googlar på soft girls får jag upp några diskussioner och någon artikel från svensk media från i våras men samtliga dessa handlade om några amerikanska youtube-kändisar dvs folk som jag snarare ser som riktiga businesskvinnor. De hade miljoner följare på youtube och deras konton handlade om bakning, städning etc. Men vissa av de sålde ju också produkter och drev företag så där kände jag snarare att det var en bra marknadsföring att kalla sig för soft girl eftersom det gav uppmärksamhet.

Det jag tycker är intressant med detta är hur media fungerar. En artikel med en kvinna i bbc media har lett till massa andra artiklar i flera andra länder. Jag har av utländska vänner de senaste dagarna fått frågor om detta stämmer. Dessa vänner är inte speciellt insatta i medier och finns inte på sociala medier men hade ändå sett inslag som handlade om att nu vill vi svenska kvinnor vara soft girls. Det som fascinerar mig och oroar mig är hur lätt det är att skapa nyheter. De andra tv-inslagen som jag såg var så tydligt att dessa använde denna artikeln från bbc för att förstärka deras egna åsikter dvs för konservativa som vill att kvinnor ska vara hemma och inte arbeta är detta fantastiskt och de pratade om denna artikeln som ett bevis på att Sveriges och skandinaviens jämställdhet inte fungerar för kvinnor vill av naturen ändå vara hemma.

Jag försöker använda sunt förnuft när jag läser nyheter/ medier etc men det här är ändå fascinerande för det får mig ändå att tänka på hur mkt nyheter som skapas i någons syfte. Jag har sett en hel del om detta i utländsk media kring sveriges situation med gängvåld. Sverige beskrivs som ett paradis men som nu är i total kollaps. Där är det uppenbart att det finns ett intresse för vissa grupper att skapa denna bilden. Jag har även sett att Sverige används som argument i andra politiska debatter som exempel för eller emot andras politiska argument.

Hur tänker ni kring detta? Eller har jag missat att det finns en softgirltrend?
När jag läste och såg detta på nätet så blev jag på samma gång full i skratt men på samma gång kändes det helt sjukt hur media fungerar och att en tidning skriver en artikel och så är det massa andra som följer efter utan att ifrågasätta.

Och jag som är lätt konsipiratoriskt lagd funderar över vem eller vilka som bakom artikeln? Vem har intresse av att det ska framstå som en trend att svenska kvinnor tröttnat på jämställdhet? För jag ser det som mer eller mindre uteslutet att BBC spontant rest runt i Sverige, intervjuat kvinnor och letat efter trenden.

Mm, min första tanke gick åt det hållet med.

Men det hänvisas ju till Ungdomsbarometerns tidigare studie och även här på Buke har trenden diskuterats i hyfsat många sidor, ni tycker inte att ni överdriver lite när ni drar upp konspirationsteorier? Att ni själva inte märkt av det kanske är mer troligt beroende på att ni inte följer så mycket av det som 15-24-åringar följer, än att detta inte har varit något som faktiskt har diskuterats i de kretsarna.

 

[Palermo]

Det beror ju på hur högt du lyfter blicken. Det var ju inte hemskt länge sedan vi mammor med småbarn inte hade möjligheten att arbeta alls i Sverige, och lyfter du blicken globalt så är det lätt att bli ödmjuk för vad vi har. Ekonomin skrev jag om i ett tidigare inlägg som en reell utmaning. Jag ser inget motsatsförhållande till att vara ödmjuk inför de förutsättningar som givits oss, och hur väl ställt vi har det, och vara medveten om vilka försämringar som är i rörelse. Tacksamhet behöver inte innebära ignorans.

När har kvinnor inte arbetat alls i Sverige? En hemmafruvurm under typ ett par decennier i mitten av 1900-talet, fanns väl. (Jag vet inte hur många den egentligen omfattade och hur stor del av livstiden det gällde.) Innan dess arbetade kvinnor. I jordbruket. På fabrik. Och så vidare. Ungarna fick klara sig på det ena eller andra sättet.