Hur media fungerar- swedish soft girls...

[morgaine]

Ja, minns det. Vi kom väl fram till at det inte är aktuellt i Sverige?
Så jag fnissar lite åt att nån på BBC knyter det till vårt land.
I min hjärna känns det otänkbart. Eller är backlashen verkligen så rejäl?

De flesta unga här har väl fullt sjå att hitta jobb och framförallt bostad.

Jag tror det är svårt att vara soft girl i Sverige för svenska killar är inte inställda på att försörja såsom utländska män är uppfostrade att göra. Det är ju bara att se på dejter, de flesta nät-dejtar vill inte ens betala en kopp kaffe till tjejen. De visar det genom att antingen ställa sig före i kön, beställa sitt och betala för det och sedan vänta eller tvärtom, ställa sig bakom och vänta tills tjejen beställt och betalat sitt innan de lägger sin egen beställning. Över hälften av alla nätdejtar jag var på var på hade den strategin. Kanske 30-40% erbjöd sig att bjuda och då sorterade jag ändå bort alla som inte kunde hålla samtal igång, vara normalt artiga och inte ”höhö ligga ?” på MSN innan dejten.
Så min teori är att svenska killar blivit så jämställda att de räknar med att tjejen ska försörja om inte halva familjen så iaf sig själv. Mitt ex var sådan, han sade ofta att han skulle betala mer eftersom han tjänade mer men sedan påpekade han att han köpt ost senast så det var min tur. Han hade inga bekymmer med att låna datorn jag köpte själv för att jag inte fick låna hans, dock (Hans krånglade så därför ville han låna min när jag köpte en bättre).
Haha, han hade garvat om jag sagt att jag ville vara soft girl. och lagt till ”du måste kunna försörja dig själv ”.

 

[morgaine]

När har kvinnor inte arbetat alls i Sverige? En hemmafruvurm under typ ett par decennier i mitten av 1900-talet, fanns väl. (Jag vet inte hur många den egentligen omfattade och hur stor del av livstiden det gällde.) Innan dess arbetade kvinnor. I jordbruket. På fabrik. Och så vidare. Ungarna fick klara sig på det ena eller andra sättet.

Med ”inte arbetat” betyder det inte arbetat utanför hemmet. Att arbeta med tvätt, jordbruk, barn oodla grönsaker räknades som hushållssysslor så det var inte att arbeta borta. Det var förvärvsarbete kvinnor inte gjorde för det betydde att man var så fattig och hade en så eländig karl att man måste hjälpa till med försörjningen. Männen sade nej till förvärvsarbete för många fruar av den anledningen. Även om man svalt så fick inte frun jobba. Möjligen tvätta åt något eller liknande.

 

[Hermelin]

Men det hänvisas ju till Ungdomsbarometerns tidigare studie och även här på Buke har trenden diskuterats i hyfsat många sidor, ni tycker inte att ni överdriver lite när ni drar upp konspirationsteorier? Att ni själva inte märkt av det kanske är mer troligt beroende på att ni inte följer så mycket av det som 15-24-åringar följer, än att detta inte har varit något som faktiskt har diskuterats i de kretsarna.

Jag vet nog ganska lite om vad 15-24-åringar följer. Men jag vet ganska mycket om hur media fungerar. Och jag skulle nog säga att det är helt osannolikt att BBC farit runt i Sverige och på eget inititativ intervjuat 15-24-åringar om deras sociala medier-konsumtion. Alltså har någon planterat storyn hos dem.

Och innan jag blir anklagad för att sprida konspirationsteorier; det är så media fungerar. De allra flesta nyheter som vi konsumerar dagligen dyker upp i våra flöden, tidningar och tv för att någon vill det. Om man tar innehållet i en vanlig dagstidning så har den krympande skaran reportrar ingen chans i världen att fylla den utan uppslagen som kommer till dem. Främst i form av pressmeddelanden förstås men också andra tips. Det var länge sen reportrarna gick runt på byn och sniffade upp egna nyheter på byn med anteckningsblocket i högsta hugg.

 

[Midsommarblomster]

När har kvinnor inte arbetat alls i Sverige? En hemmafruvurm under typ ett par decennier i mitten av 1900-talet, fanns väl. (Jag vet inte hur många den egentligen omfattade och hur stor del av livstiden det gällde.) Innan dess arbetade kvinnor. I jordbruket. På fabrik. Och så vidare. Ungarna fick klara sig på det ena eller andra sättet.

Jag tänkte faktiskt främst på det och Birgitta Dahls arbete, som vi diskuterade här nyligen.

 

[Inte_Ung]

Det är en dålig idé ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Därför så bör det motarbetas.

 

[Midsommarblomster]

Jag tror det är svårt att vara soft girl i Sverige för svenska killar är inte inställda på att försörja såsom utländska män är uppfostrade att göra. Det är ju bara att se på dejter, de flesta nät-dejtar vill inte ens betala en kopp kaffe till tjejen. De visar det genom att antingen ställa sig före i kön, beställa sitt och betala för det och sedan vänta eller tvärtom, ställa sig bakom och vänta tills tjejen beställt och betalat sitt innan de lägger sin egen beställning. Över hälften av alla nätdejtar jag var på var på hade den strategin. Kanske 30-40% erbjöd sig att bjuda och då sorterade jag ändå bort alla som inte kunde hålla samtal igång, vara normalt artiga och inte ”höhö ligga ?” på MSN innan dejten.
Så min teori är att svenska killar blivit så jämställda att de räknar med att tjejen ska försörja om inte halva familjen så iaf sig själv. Mitt ex var sådan, han sade ofta att han skulle betala mer eftersom han tjänade mer men sedan påpekade han att han köpt ost senast så det var min tur. Han hade inga bekymmer med att låna datorn jag köpte själv för att jag inte fick låna hans, dock (Hans krånglade så därför ville han låna min när jag köpte en bättre).
Haha, han hade garvat om jag sagt att jag ville vara soft girl. och lagt till ”du måste kunna försörja dig själv ”.

Vad bra, ett sundhetstecken. Jag förstår inte varför kvinnor tror att de ska bli bjudna och försörjda bara för att de är kvinnor. Var i ligger grunden, är det att vi inte kan betala själva? Eller att vi förtjänar att bli bjudna på ett sätt som inte män gör? Är vi högre stående? Det finns inga ursäkter till att förvänta sig att män ska betala för en.

 

[supercalifragilistic]

När har kvinnor inte arbetat alls i Sverige? En hemmafruvurm under typ ett par decennier i mitten av 1900-talet, fanns väl. (Jag vet inte hur många den egentligen omfattade och hur stor del av livstiden det gällde.) Innan dess arbetade kvinnor. I jordbruket. På fabrik. Och så vidare. Ungarna fick klara sig på det ena eller andra sättet.

Men eller hur. Kvinnor i hela världen och genom historien har alltid arbetat, inklusive med omsorg av egna och andras barn. Skillnaden i modern tid är att vi har rätt att få betalt för vårt arbete, inte rätten till arbete i sig. Samt att kvinnors betalda och obetalda arbete är mindre osynligt nu (delvis, och inte på grund av någon luddig, abstrakt ”samhällsförändring”).

 

[supercalifragilistic]

Vilken politisk övertygelse är det som jag har?

Ditt retoriska grepp här är oförståeligt, men det jag tycker mig kunna utläsa av den här meningen är att du inte förstår det jag skriver och tar illa upp. Jag ska försöka vara tydlig med vad som vänder mig mot, och det är alltså den specifika typen av slapp liberalism som genomsyrar dina inlägg.

Med slapp liberalism menar jag att inte vilja eller kunna göra en seriös analys av soft girl-fenomenet eftersom att man helt enkelt inte behöver göra det när man sitter säkert i den övre medelklassen.
Det är lockande att se allting som individualism när man själv har råd att stå över, och att skilja på individer och individer (nyttiga vs onyttiga
Soft girl har ingen förankring i någon ”faktisk rörelse”. Det finns riktiga miljörörelser, hallå? Jättekonstigt att se unga influencers vars enda mål är pengar, makt och bekräftelse som en politisk grupp (åtminstone vid sidan av att de är kapitalistiska produkter och upphovsmän).

Soft girls är inte heller en god kraft som styr samhället i en mer hållbar riktning, de är ett reaktionärt symptom på den egoism och bakåtsträvan som faktiskt råder i samhället.

Det mest provocerande och sorgliga är beskrivningen av dina upplevelser av både press utifrån och att ha saktat ned i livet. Det låter nästan som en parodi på hur det är att leva i en skyddad bubbla. Det skvallrar om en fantasivärld där dina i-landsproblem går att applicera som förklaringsmodell av och/eller mall för hela samhället, dels att du inte har den blekaste aning om hur det är att leva i det här landet för väldigt, väldigt många. Alltså, ingen aning.

Det ovan är ett svar till dig men det är exakt samma sak i de största mediekanalerna.
Jag avskyr att vi mest får oerhört grundliga problematiseringar och meningslösa kommentarer. Den katastrofala kvaliteten på svensk journalistik, framför allt i tidningsbranschen, är inget nytt, bara så jävla illa.
Det måste gå att ha starkare åsikter om det man rapporterar om, och att kunna kalla saker vid sina rätta namn. Mycket är relativt svartvitt, och jag tycker att den här överdiplomatiska nyanseringen som många mediekanaler håller på med är fegt av journalisterna, och deppigt för mig som mottagare.

 

[monster1]

När har kvinnor inte arbetat alls i Sverige? En hemmafruvurm under typ ett par decennier i mitten av 1900-talet, fanns väl. (Jag vet inte hur många den egentligen omfattade och hur stor del av livstiden det gällde.) Innan dess arbetade kvinnor. I jordbruket. På fabrik. Och så vidare. Ungarna fick klara sig på det ena eller andra sättet.

Jag tänker att det är en klassfråga också arbetarklassens kvinnor har ju alltid arbetat det är överklass och medelklass där man varit hemmafru. Där finns det ju i viss mån även kvar.

 

[Badger]

Jag tror det är svårt att vara soft girl i Sverige för svenska killar är inte inställda på att försörja såsom utländska män är uppfostrade att göra. Det är ju bara att se på dejter, de flesta nät-dejtar vill inte ens betala en kopp kaffe till tjejen. De visar det genom att antingen ställa sig före i kön, beställa sitt och betala för det och sedan vänta eller tvärtom, ställa sig bakom och vänta tills tjejen beställt och betalat sitt innan de lägger sin egen beställning. Över hälften av alla nätdejtar jag var på var på hade den strategin. Kanske 30-40% erbjöd sig att bjuda och då sorterade jag ändå bort alla som inte kunde hålla samtal igång, vara normalt artiga och inte ”höhö ligga ?” på MSN innan dejten.
Så min teori är att svenska killar blivit så jämställda att de räknar med att tjejen ska försörja om inte halva familjen så iaf sig själv. Mitt ex var sådan, han sade ofta att han skulle betala mer eftersom han tjänade mer men sedan påpekade han att han köpt ost senast så det var min tur. Han hade inga bekymmer med att låna datorn jag köpte själv för att jag inte fick låna hans, dock (Hans krånglade så därför ville han låna min när jag köpte en bättre).
Haha, han hade garvat om jag sagt att jag ville vara soft girl. och lagt till ”du måste kunna försörja dig själv ”.

Tänker att nätdejtingvärlden är en på kniven business mer än romantik, så det verkar ju rimligt att var och en betalar för sig?

 

[Badger]

När har kvinnor inte arbetat alls i Sverige? En hemmafruvurm under typ ett par decennier i mitten av 1900-talet, fanns väl. (Jag vet inte hur många den egentligen omfattade och hur stor del av livstiden det gällde.) Innan dess arbetade kvinnor. I jordbruket. På fabrik. Och så vidare. Ungarna fick klara sig på det ena eller andra sättet.

Medelklass (dvs typ läkare och sådant till man) med hushållerska i mindre stad/stad 1930-50-tal, speciellt om yngsta barnet var under 7, men kvinnorna jobbade ändå lite diskret för att få ihop det ofta tror jag och de ignorerade nog i stort barnen.

Men det är sent nog att fler bor i städer än tidigare.

Men tror det handlar om typ 20-30 år i vår historia och en samhällsklass.
(kan ha varit längre period i USA såklart, de på sätt och vis "uppfann" hemmafrun iom att kvinnorna fick så lite att göra iom industriella revolutionen att de blev superarga och protesterade. Har en bok om det ngnstans. Så borgarfruar hittade på jobb åt dem och "uppfostrade" dem. Vilket är orsaken till att fattiga kvinnor anses ha en högre klass, bättre sätt, än fattiga män. Iom uppfostrade av borgarfruar, och sedan har de uppfostrat sina döttrar, men ej söner.)

Sedan tidigare under 1800-talet så fanns ju rika borgarfruar, fabrikskontor osv hade flyttat ur hemmet så de gjorde inte det jobbet. Det var en total epidemi av hysteri och mental sjukdom bland dem.

(rika borgarfruar, iom att fattigare=jobba, rikare=adelns kvinnor jobbade som sjutton och nästan alla andra bodde på landet och jobbade som bondhustru, prästfru osv (prästfru är ett jobb som är så verkligt att de anställer folk till det på Svenska kyrkan i utlandet. Kände en ung kille som jobbade som prästfru )

I England har de nyligen gjort en uppdaterinig och upptäckte att nästan alla kvinnor, även gifta med små barn, dessutom jobbade utanför hemmet, även på landsbygden i små byar. De var mejerskor, ysterskor osv på tex storgods osv.)

 

[monster1]

Tänker att nätdejtingvärlden är en på kniven business mer än romantik, så det verkar ju rimligt att var och en betalar för sig?

Vad är "en på kniven buisness"?

 

[Badger]

Medelklass (dvs typ läkare och sådant till man) med hushållerska i mindre stad/stad 1930-50-tal, speciellt om yngsta barnet var under 7, men kvinnorna jobbade ändå lite diskret för att få ihop det ofta tror jag och de ignorerade nog i stort barnen.

Men det är sent nog att fler bor i städer än tidigare.

Men tror det handlar om typ 20-30 år i vår historia och en samhällsklass.
(kan ha varit längre period i USA såklart, de på sätt och vis "uppfann" hemmafrun iom att kvinnorna fick så lite att göra iom industriella revolutionen att de blev superarga och protesterade. Har en bok om det ngnstans. Så borgarfruar hittade på jobb åt dem och "uppfostrade" dem. Vilket är orsaken till att fattiga kvinnor anses ha en högre klass, bättre sätt, än fattiga män. Iom uppfostrade av borgarfruar, och sedan har de uppfostrat sina döttrar, men ej söner.)

Sedan tidigare under 1800-talet så fanns ju rika borgarfruar, fabrikskontor osv hade flyttat ur hemmet så de gjorde inte det jobbet. Det var en total epidemi av hysteri och mental sjukdom bland dem.

(rika borgarfruar, iom att fattigare=jobba, rikare=adelns kvinnor jobbade som sjutton och nästan alla andra bodde på landet och jobbade som bondhustru, prästfru osv (prästfru är ett jobb som är så verkligt att de anställer folk till det på Svenska kyrkan i utlandet. Kände en ung kille som jobbade som prästfru )

I England har de nyligen gjort en uppdaterinig och upptäckte att nästan alla kvinnor, även gifta med små barn, dessutom jobbade utanför hemmet, även på landsbygden i små byar. De var mejerskor, ysterskor osv på tex storgods osv.)

Samtidigt gör det här iofs också att 50-70-talskök och lägenheter är de mest perfekt ergonomiska (om än lite låga), praktiska och effektiva när det gäller hemarbete. Efter det började byggstandard falla isär. Det gjordes jättemycket forskning på hemarbete och det är ju de köken som har pytte serveringsgång, stora skåp, skafferi, städskåp osv.

 

[Badger]

Vad är "en på kniven buisness"?

Av mig påhittat ord.
Strid på kniven. Hård konkurrens. De på kontoret som gör nätdejting dejtar ju väldigt många olika.
Blir mycket att bjuda 3 i veckan på fika antar jag.

 

[Badger]

Jag tänker att det är en klassfråga också arbetarklassens kvinnor har ju alltid arbetat det är överklass och medelklass där man varit hemmafru. Där finns det ju i viss mån även kvar.

Adelns kvinnor (o överklass på landet) har ju arbetat med att driva stora lantbruk så de är också undantagna.

Man brukar säga speciellt, rik borgarklass under 1800-talet, i stadsmiljö. Att det också eligt ngn feminist jag glömt vem det är, den djupaste svacka kvinnans makt har haft i väst i nästan alla kända tider. Även om det brukar specificera England också . Förutom i antikens Athén (bara Athén, inte de andra stadsstaterna).

Men att just hemmafrun (damen ovan mer styrde personal lite) är ett 50-talsfenomen.
Båda tiderna hade stora problem med psykisk hälsa hos kvinnor.

(om man tänker rik, före 1800-talet, så måste man också tänka att guldsmedjan, handeln, whatever, skedde i eller nära själva bostaden, och kvinnan vanligen var involverad pga det. Sedan under industriella revolutionen flyttade verksamheten -nu kanske en fabrik, bort från hemmet och fabriksägarens frus inblandning minskade.)

Så både fenomenet i sig och mycket journalistisk hantering av det är ju historielöst.

 

[Badger]

Adelns kvinnor (o överklass på landet) har ju arbetat med att driva stora lantbruk så de är också undantagna.

Man brukar säga speciellt, rik borgarklass under 1800-talet, i stadsmiljö. Att det också eligt ngn feminist jag glömt vem det är, den djupaste svacka kvinnans makt har haft i väst i nästan alla kända tider. Även om det brukar specificera England också . Förutom i antikens Athén (bara Athén, inte de andra stadsstaterna).

Men att just hemmafrun (damen ovan mer styrde personal lite) är ett 50-talsfenomen.
Båda tiderna hade stora problem med psykisk hälsa hos kvinnor.

(om man tänker rik, före 1800-talet, så måste man också tänka att guldsmedjan, handeln, whatever, skedde i eller nära själva bostaden, och kvinnan vanligen var involverad pga det. Sedan under industriella revolutionen flyttade verksamheten -nu kanske en fabrik, bort från hemmet och fabriksägarens frus inblandning minskade.)

Så både fenomenet i sig och mycket journalistisk hantering av det är ju historielöst.

Tycker inte feministiska journalister som gör historielösa kommentarer till feminina fenomen gör feminismen bara gott.

(utan snarare förstärker en felaktig bild av det feminina. Som blir en underlig dubbelbild av historien där "alla" kommenterar att "förr" var kvinnor ljuva hemmafruar och ju mer förr desto mer ljuva och meningslösa -men nu minsann är vi moderna! medan forskningen visar på allt från jordbruk, till jakt, till krig, och folk får ont i huvudet när de försöker få ihop bilden.)

 

[Midsommarblomster]

Ditt retoriska grepp här är oförståeligt, men det jag tycker mig kunna utläsa av den här meningen är att du inte förstår det jag skriver och tar illa upp. Jag ska försöka vara tydlig med vad som vänder mig mot, och det är alltså den specifika typen av slapp liberalism som genomsyrar dina inlägg.

Med slapp liberalism menar jag att inte vilja eller kunna göra en seriös analys av soft girl-fenomenet eftersom att man helt enkelt inte behöver göra det när man sitter säkert i den övre medelklassen.
Det är lockande att se allting som individualism när man själv har råd att stå över, och att skilja på individer och individer (nyttiga vs onyttiga
Soft girl har ingen förankring i någon ”faktisk rörelse”. Det finns riktiga miljörörelser, hallå? Jättekonstigt att se unga influencers vars enda mål är pengar, makt och bekräftelse som en politisk grupp (åtminstone vid sidan av att de är kapitalistiska produkter och upphovsmän).

Soft girls är inte heller en god kraft som styr samhället i en mer hållbar riktning, de är ett reaktionärt symptom på den egoism och bakåtsträvan som faktiskt råder i samhället.

Det mest provocerande och sorgliga är beskrivningen av dina upplevelser av både press utifrån och att ha saktat ned i livet. Det låter nästan som en parodi på hur det är att leva i en skyddad bubbla. Det skvallrar om en fantasivärld där dina i-landsproblem går att applicera som förklaringsmodell av och/eller mall för hela samhället, dels att du inte har den blekaste aning om hur det är att leva i det här landet för väldigt, väldigt många. Alltså, ingen aning.

Det ovan är ett svar till dig men det är exakt samma sak i de största mediekanalerna.
Jag avskyr att vi mest får oerhört grundliga problematiseringar och meningslösa kommentarer. Den katastrofala kvaliteten på svensk journalistik, framför allt i tidningsbranschen, är inget nytt, bara så jävla illa.
Det måste gå att ha starkare åsikter om det man rapporterar om, och att kunna kalla saker vid sina rätta namn. Mycket är relativt svartvitt, och jag tycker att den här överdiplomatiska nyanseringen som många mediekanaler håller på med är fegt av journalisterna, och deppigt för mig som mottagare.

Jag förstår det du skriver, och nej, jag tar inte illa upp. Men om någon skriver att mina inlägg är grundade i politisk övertygelse så måste jag fråga vilken det skulle vara.

Sen måste jag säga att det är förbaskat tråkigt att hela tiden få det är privilegiet slängt i ansiktet hela tiden, om och om igen på det här forumet. Jag tror inte att jag är mer priviligierad än andra på det här forumet, och jag tror inte att jag förstår mindre om hur verkligheten ser ut för många än vad andra gör. Jag är uppväxt i en arbetarfamilj som inte alltid fick pengarna att räcka, och en pappa med alkoholmissbruk som har vittnat om den starka ångesten som kommit av att maten är slut flera dagar innan nästa lön kommer. Jag har växt upp med vänner som haft det betydligt sämre ställt än så. Jag har spenderat en stor del av mitt vuxna liv att försöka förstå samhället och dess orättvisor, psykisk ohälsa och jämställdhet. Jag blev statsvetare med en förhoppning om att kunna göra skillnad i mitt yrkesliv, något jag fortfarande arbetar emot.

Ja, jag har det väl ställt idag. Jag slår knut på mig själv för att försöka kompensera för det och det dåliga samvetet av att det blev så förbaskat bra för mig när det blev så förbaskat illa för andra jagar mig ständigt. Jag skänker mycket pengar, uppmuntrar andra att göra detsamma och handlar julklappar till Stadsmissionen som ett plåster på ett läckande rör.

Jag är där jag är idag, med de privilegierna som jag har. Jag försöker påverka mitt eget liv i en mer hållbar och jämställd riktning. När jag skriver att jag försöker dra ner på tempot och bortse från de upplevda kraven som många mammor har, då skiver du att det är sorgligt och provocerande? Förlåt, men det är faktiskt inte okej. Du pratar med en som nyligen var på väg in i väggen. Jag deltar i den här typen av diskussioner för att jag tycker att det är intressant, och jag försöker förstå andras perspektiv som med tiden formar mitt eget. Nej, jag sitter inte med alla svar. Jag tänker och skriver samtidigt. Men jag uttrycker mig åtminstone inte som du gör mot personer som inte har exakt samma ideologi som jag själv.

 

[Inte_Ung]

Något som sällan framgår är hur hårt överklassen arbetar.
Både kvinnor och män.
Och har gjort i princip i alla tider.

Och där blir drömmarna om det behagliga livet felaktigt.
Det baseras på betraktelser av överklassens semestrar.
Som att de skulle ha semester hela tiden.
Vilket de inte har.

De flesta semestrar ser behagliga ut men de visar ju bara en bråkdel av tiden på ett år.

 

[Palermo]

Jag tänker att det är en klassfråga också arbetarklassens kvinnor har ju alltid arbetat det är överklass och medelklass där man varit hemmafru. Där finns det ju i viss mån även kvar.

Ja. Men ju fler generationer vi går bakåt, desto mindre blir det som kan kallas medelkass.

 

[Palermo]

Samtidigt gör det här iofs också att 50-70-talskök och lägenheter är de mest perfekt ergonomiska (om än lite låga), praktiska och effektiva när det gäller hemarbete. Efter det började byggstandard falla isär. Det gjordes jättemycket forskning på hemarbete och det är ju de köken som har pytte serveringsgång, stora skåp, skafferi, städskåp osv.

Verkligen! Jag bodde ett tiotal år i en HSB-lägenhet från 50-talet. Diskbänken hade höjts, men i övrigt var den sig lik. Den mest perfekta hemarbetsplats man kan tänka sig med utdragbart bakbord och två klädkammare! Tvättstugan var en dröm! Och allting var byggt så att minst två kvinnor fick plats att hjälpas åt

Numera bygger man inte ens lekplatser.