Hur många gånger har du ramlat av?

[iNTOHiMO]

Sv: Hur många gånger har du ramlat av?

Jag har ramlat av minst 30-40 ggr med mer eller mindre lyckade resultat

Det första som jag gjorde mig illa på så att jag inte kunde sitta, var när den snällaste av dom snällaste gamla ponnyerna. Linus, bockade av mig. Jag var helt oförberedd och trodde knappt att han kunde bocka då han var runt 23-25 år och hade stått på ridskolan i hela sitt liv. Men tjoff sa det så satt jag där och hade gjort illa svankotan. Men det var iaf bara den enda gången som jag ramlade av honom under dom 3 åren som har var min absoluta favorit på ridskolan

Sen bockade shettisen Mimosa av mig så att jag fick en spricka i två utav mina revben. Red inte på ca 1 en månad och jag hade svårt att andas
Tror inte att jag red henne något mer x)

Den fjantigaste avramlingen av väl när jag var på ridläger och vi hade vart på uteritt och var nästan vid gården. Jag red med långa tyglar och fötterna ur stigbyglarna, helt plötsligt så får den ponnyn som går framför mig för sig att det är en jättebra ide att springa ut på åkern och äta gräs. Jag är inte beredd och när Leo springer ut på åkern oxå så gliiiiider jag sakta av. Jag tyckte att det var lite roligt men ridläger ledaren tyckte att jag fick skylla mig själv av någon anledning och tryckte ner mitt självförtoende i botten och jag tyckte att jag var usel på att rida. När jag egentligen tyckte att det var ganska kul att ramla av på ett sånt tokigt sätt....

Min sköthäst och favorit bockade av mig under en ridlektion. Ett jättestort halvblod på 174 med ett enormt steg. Han var ungefär som att försöka fickparkera en lastpråm
Han hade iaf stått i 2 veckor pga hälta och han hade gått lite lektioner innan men jag var den första som skulle galoppera på han. Han hade vart konstig hela lektionen, ville inte börja trava och var allmänt tjurig som han kunde vara när han hade stått ett tag. Men när jag fattade galopp så la han två JÄTTEbocksprång och jag flög som en vante och vart sparkad på låret
Han brallade iaf runt i ridhuset och tyckte att det var jätteroligt medans jag låg och sprattlade i sanden

 

[Enya]

Sv: Hur många gånger har du ramlat av?

Är det inte bättre då att sälja hästen och köpa en som du känner dig 100% trygg med?

Det kan man kanske tycka.
Hon är dock perfekt på alla andra plan, och när man skrittar på henne. Bara att hon blir lite för pigg och travaraktig i traven......

 

[Lager]

Sv: Hur många gånger har du ramlat av?

Hm. VILL du rida fortare då? Jag menar, vill du våga rida fortare, eller är det mest en känsla av att du Borde rida fortare? Jag tror inte att hästen mår dåligt av att du skrittar runt, och är du själv nöjd med det så skritta, filosofera och mys .

Vill du däremot jobba med rädslan så tror jag att du behöver en förstående instruktör. Någon som kan pusha dig i lagom takt, som kan ge stöd och förklara hur du ska göra om hästen blir obalanserad och joggar iväg. Många AR-ryttare (inte alla, jag vet) skrittar enormt mycket och jobbar aktivt i skritten för att stärka hästarna. Sedan travar de några steg och saktar ned, travar och saktar ned, hästen ska aldrig hinna "ramla framåt". Nu rider inte jag AR, men associerade till det när jag läste din text.

Gör det som känns bra och klappa din fina häst!

 

[Totola]

Sv: Hur många gånger har du ramlat av?

Instämmer med Lager´s senaste inlägg!
Vad vill DU? Det är så lätt att villa bort sig i krav om hur man borde göra saker och ting. Glöm inte att sätta upp mål och små delmål för vad du vill kunna göra, inom vad som känns rimligt! (Och strunta i sånt som du själv inte bryr dig om.) Är lätt att tappa bort jag:et under alla åsikter och krav.

AR-tränare brukar (oftast) vara bra på så vis att de anpassar träningen till häst och ryttare. Tränare som är mer tävlingsintriktade eller pysslar med grenar som i sig är mer tävlingsinriktade brukar tyvärr brista på den punkten och gå mer ifrån vad man "ska" kunna göra.

Är det som du säger att hästen blir lite för travaraktig och obalanserad så behöver du helt enkelt hjälp med att skola hästen till bättre förutsättningar både för dig och hästen. För med en häst som lättare svarar snabbt på dina förhållningar och kan gå i bättre balans skulle det inte vara samma problem?
Det mesta går att individanpassa, bara man ändå är målmedveten och får den hjälp man behöver!

 

[MangoTango]

Sv: Hur många gånger har du ramlat av?

Sju gånger kanske?

Haha, ridskolehästarna allihopa. Oftast började det med att en flög av, och sekunden senare låg alla på marken.

På egna hästen har jag faktiskt aldrig flugit av under våra sju år tillsammans. Och det är ett smärre mirakel, såsom han bockar!

 

[Friggan]

Sv: Hur många gånger har du ramlat av?

KL

Jag har ramlat av totalt sex gånger ;D Och skadat mig en gång, när jag fick ett hål i armen och fick åka in på sjukhus, bli sövd så de kunde göra rent det ordentligt, och sydd med sju stygn om jag inte minns fel.
Kunde inte rida på totalt två veckor.
De andra avramlingarna har vart tvärstopp från galopp, tvärsväng i galopp, en ordentlig bakutspark som gjorde att jag flöd, en avglidning av en anledning jag fortfarande inte förstår, o en avglidning på en häst som stegrade sig när jag var barbacka.
Avramlingen när jag skadade mig var dock att jag skulle sitta upp på min häst, hon flyttade sig lite bort från mig, och jag var klumpig nog att då hamna bakom sadeln, så hon fick panik och stack. Smart! Fast jag lärde mig iaf att aldrig rida min häst när jag är skitsur! (Y)

 

[Honeypixie]

Sv: Hur många gånger har du ramlat av?

*kl*

Jag måste vara minst halvvägs, delvis tack vare en shettis jag flängde runt med i unga år Lite pinsamt att erkänna, men jag föll av två gånger förra veckan, efter att ha klarat mig utan att trilla av på ett helt år. Stoet jag haft i tre månader uppvisade en kombination av vårkänslor, brunst och testande. Hon har varit väldigt skeptisk inför att passera en bäck i vår by tidigare, men kommit över det på sistone. Nu skulle vi skritta över den på lite halvlång tygel, och jag var inte helt fokuserad. Plötsligt stegrade hon sig, och gjorde en 180 graders vändning samtidigt. Innan jag fattade jag som hände landade jag på backen, stående, men tyglarna i handen. Stod och blängde på henne och hoppade sedan upp igen

I fredags var det dags igen: Skulle visa pojkvännen hur elegant vi hoppade, och så bestämde hon sig för att han var jätteläskig, och stressade upp sig. Innan ansatsen jobbade jag lite med henne på en volt, för att få henne att slappna av i nacken (Hon vill inte ställa sig åt höger). Hon vart väl sur, för plötsligt blev det stegringar och bockningar igen...

Efter det avkastningen får jag inse att jag kanske inte kommit så långt som jag trodde med henne. Hon var knappt ridbar då jag köpte henne, så jag har fått träna upp balansen med otaliga stegringar och bockningar. Det är liksom svårare när de kommer sådär oväntat, från skritt...