Det är där det krockar, haha... Horsemanship kanske skulle vara något? Har hört mycket gott om det
Vad är "horsemanship" enligt dig?
Det finns många olika "metoder" som går under det namnet. Olika skolor, olika metoder. Bra och dåliga. Ordet är inte definierat vilket kan bli lite problematiskt när man försöker föra resonemang.
Nej, hästen har inte valt sitt liv eller sin "uppgift".
Hästen får inte själv välja vilken/vilka andra hästar den har i sin flock (om den ens har någon flock). Hästen väljer inte sin miljö.
Hästen får inte välja "arbete".
Vi använder utrustning på hästen.
Jag håller inte med din analys att vi drar åt en gjord (antar att du syftade på sadelgjorden) så hårt att vi sitter kvar nästan oavsett vad hästen gör. Sadelgjorden får SADELN men inte nödvändigtvis ryttaren att sitta kvar...
Jag använder spö när jag rider. Inte för att prygla hästen, men för att markera tydligare vad jag vill. Oftast för att påminna hästen om att bli kvickare i reaktionen på mina andra hjälper, eller för att utbilda hästen. Exempelvis när jag vill att hästen ska flytta bakdelen sidvärtes och den inte svarar på skänkel så lägger jag till spö på "rätt" bakben för att förtydliga att det var det bakbenet som skulle flyttas.
Absolut att det går att ifrågasätta hyggligheten i att vi bestämmer över hästen.
Hästen kan visa att den inte gillar det vi gör, genom att inte samarbeta. När den inte samarbetar måste man som ryttare ställa sig frågan varför.
Förstår den inte, vill den inte, kan den inte? Har den fått ont?
Är det jag som gör fel så den inte förstår?
Ska jag byta inriktning om min häst inte fungerar till det jag hade tänkt mig, eller ska jag byta till en häst som fungerar till det jag vill göra?
Många frågor...
Jag är egoistisk och pragmatisk.
Jag vill rida och träna mina hästar. Alltså rider jag och tillåter mig att använda hästarna.
Jag har inte ett bestämt mål i att "jag ska tävla hästen i den och den klassen" men jag har målet att utveckla hästen så långt jag har förmåga, med hjälp av bra instruktörer. Mina instruktörer uppmanar inte våld mot hästen men de och jag tycker ganska lika i att spö är ett OK hjälpmedel. I första hand för att förtydliga men någon enstaka gång säga till på skarpen och kräva uppmärksamhet.
Om min häst inte fungerar för det jag hade tänkt, får jag anpassa min nivå efter hästen och träna på det som fungerar.
Nu har jag fått för mig att försöka lära mig att rida dressyr lite mer på riktigt och därför har jag köpt en häst till, som troligen passar till dressyr (troligen eftersom det är en fyraåring och man får se vad den kommer att fungera till).
Det vanliga för mig är dock att anpassa begränsningarna till hästen, men att ständigt försöka tänja på mina och hästens gränser så att vi hela tiden utvecklas lite i taget.
Så länge jag begär lite mer åt gången, så hästen hinner med att klara av uppgiften, så tycker jag att det är OK. Så länge jag accepterar att hästen har vissa begränsningar och förhåller mig till det, så tycker jag att det är OK.
Mina hästar går i ganska väl anpassade grupper: grabbarna på lösdriften är tillräckligt många för att kunna välja sig någon kompis - och man ser hur de faktiskt gärna går två och två - och då verkar det ju som om de är ganska nöjda. De kommer gärna och vill bli hämtade i hagen - då tolkar jag det som att de faktiskt är rätt nöjda med att arbeta.