Hur länge är det ok att vänta

Jag är väl lite olik de flesta andra i tråden eftersom jag avskyr säljare och personal som är för 'på' Jag tittar hellre mig omkring i lugn och ro och är det något som jag undrar över så går jag fram till personal och frågar. Eller skriker hallå om butiken är tom (har tom vandrat in bakom disken och halvhögt frågat om någon är där, funkar ofta att de kommer ut eftersom de antagligen inte vill ha mig vandrades omkring i deras utrymme ;))

Men jag kan hålla med om att vissa brancher är värre än andra. Jag är också datanörden/reparatören/inköpsansvarig för min familj och vissa vänners mödrar. Avskyr hur jag kan behandlas i affärer ibland, nedlåtande, som om jag är totalt hjärnbefriad, 'du trycker på den här knappen för att sätta på datorn' typ. När jag går in för att handla dator eller ljud/bild då har jag redan gjort mitt market research, vet vad jag vill ha och är inte intresserad av andra/dyrare/sämre produkter (till samma pris). Jäklar vad provocerad jag kan bli av de mestadels unga killarna som oftast jobbar där särskilt som jag ofta vet mer om deras produkter än de.

Den bästa försäljaren någonsin var på Mio i Kungens Kurva. Jag och en kompis hade åkt dit för at shoppa lite och jag hade vaga planer på en ny soffa. Försäljaren (en äldre man) kommer fram direkt när vi kommer in, välkomnar oss och frågar om han kan hjälpa till. Vi berättar att vi bara tittar oss omkring, går runt provsitter olika soffor, diskuterar, han är osynlig tills vi ville ha svar på frågor då finns han bara där. Svarar vänligt och sakligt på alla frågor, inget 'sälj' och absolut ingen otålighet trots att jag velade och frågade ungefär en miljon saker. Slutade med att jag beställde soffa för ett antal tusenlappar innan vi gick därifrån. Handlar gärna på Mio (och har gjort det) igen tack vare fint och respektfullt bemötande. :)
 
@MJLee: Databranschen förut var vidrig, var man kvinna så förutsågs det att man inte kunde någonting :yuck: Min favoritaffär i Falun har dock alltid varit bra.

Jag skaffade första datorn -96 och gick en mattekurs i Uppsala.... hmm, tror det var -97. Vi hade en doktorand som höll i övningarna som berättade att vi kunde få hem programvaran för att öva hemma. Jag sa att jag ville ha programmet och han tittar på mig konstigt och frågar om jag vet vilken dator jag har :rage: a la "oh, har pappa köpt en dator till lilla gumman". Han såg lite förvånad ut när jag drog specifikationerna i detalj :devil:
 
Jag är väl lite olik de flesta andra i tråden eftersom jag avskyr säljare och personal som är för 'på' <snip>

Jag ocksa. Jag avskyr nar forsaljare foljer mig runt affaren, da gar jag ut lika fort som om det inte finns nagon att fraga.
En bra saljare tar ogonkontakt med varje ny kund och fragar om han/hon kan hjalpa till eller sager att hon/han kommer sa fort han/hon blir ledig. Med andra ord, en bra saljare later kunden kanna sig valkommen in i butiken men ar ocksa vaken for precis hur mycket hjalp kunden vill ha. (jag svarar for det mesta, "Tack, jag vill bara titta mig omkring" och forvantar mig att bli lamnad i fred).
Som en kompis som ar saljare for flygplans delar sa ... Kunden ar alltid kung ... det ar mitt jobb att vara artig, trevlig, och kunna de varor jag saljer sa att jag kan ge en omedelbar beskrivining pa vad de fragar efter.
 
Jobbade i flera år på en mindre veterinärklinik. Vi hade en ringklocka vid disken vilket fungerade utmärkt i samband med att någon av oss ropade "ett ögonblick" om man tex var upptagen vid blodmaskinen, tog blodprov eller vad det nu var man gjorde. Kunden blev då uppmärksammad på att vi hört att de kom.
 
Det finns tyvärr hur många historier som helst om kvinnor som blir behandlade som lågbegåvade bara för att de ska köpa något som sitter på en bil.

En gång kollade vi på en Volvo i grannstaden, min man och jag. Jag ville gå igenom testprotokollet. Säljaren lyfte istället fram bilens vackra färg och klädsel. Till slut stod jag inte ut längre utan fräste: "Jag är visserligen fruntimmer men jag är inte dum i huvudet!". Det blev ingen bilaffär den gången och nu 25 år senare har vi fortfarande aldrig återvänt till stället.
 
Fast det är också ganska vidrigt åt andra hållet. Kvinnliga säljare blir ignorerade, med utsagor som "jag väntar tills någon kunnig blir ledig", alt försöker kunden ställa frågan på något slags förenklat språk.

Ett relaterat exempel.
http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3866921.ece


Min poäng är att frågan är extremt mycket större än enstaka bilförsäljare eller elektroniksäljare.

Tyvärr tycker jag ofta media spelar med i spelet genom att framhäva kvinnor och män som passar i normerna.
 
Och även om man inte är superkunnig på något ska man ju ändå inte behöva bli behandlad som en idiot. Man ska väl egentligen inte behöva vara bil-, dator-, symaskins- eller vitvaruexpert för att "få" handla och bli bra bemött i en affär? Konstigt det där...
 
Du är kvinna, va? Såna kan man inte sälja bil till, vet du väl...

Jo, helt klart är det ju så... När jag tog med mig min farbror till ett ställe så kunde säljaren åtminstone tänka sig att prata med oss. Jag fick dock inte provköra bilen jag var lite intresserad av eftersom jag inte var säker på om jag ville köpa den...

Och jag förstår verkligen inte hur säljarna tänker! Om min far går in till en bilhandel så är det oftast enbart för att fördriva tiden och kanske provköra någon rolig bil, som han absolut inte har en tanke på att köpa. Skulle tro att det är ganska vanligt bland bilintresserade killar. Om en kvinna kommer in till en bilhandel så är det ju oftast för att hon faktiskt ska köpa en bil. Det finns alltså en ganska god chans för säljaren att få till en affär! Om jag vore bilförsäljare så skulle jag ju slänga mig över just kvinnorna!
 
Jo, helt klart är det ju så... När jag tog med mig min farbror till ett ställe så kunde säljaren åtminstone tänka sig att prata med oss. Jag fick dock inte provköra bilen jag var lite intresserad av eftersom jag inte var säker på om jag ville köpa den...

Och jag förstår verkligen inte hur säljarna tänker! Om min far går in till en bilhandel så är det oftast enbart för att fördriva tiden och kanske provköra någon rolig bil, som han absolut inte har en tanke på att köpa. Skulle tro att det är ganska vanligt bland bilintresserade killar. Om en kvinna kommer in till en bilhandel så är det ju oftast för att hon faktiskt ska köpa en bil. Det finns alltså en ganska god chans för säljaren att få till en affär! Om jag vore bilförsäljare så skulle jag ju slänga mig över just kvinnorna!

Jag tror att alla sådana generaliseringar är livsfarliga.

Jag provkör bara bilar när jag dels ska köpa ganska omgående, dels har kvalificerat bilen ifråga noga i förväg. Slösar inte min tid på halvchanser. Har köpt bil nästan lika många gånger som jag provkört. Ett undantag var när jag provkörde en Santa Fe, den sämsta bil jag någonsin kört.

En säljare som lyssnar är alltid överlägsen den som använder kön eller andra yttre faktorer och applicerar sina fördomar.

En gång var jag hos Volvohandlaren i stan, hade full finansiering, ville provköra en ny XC90, men säljaren tittade på oss som nåt katten släpat in. Och jo, visst kan vi familjen från landet se annorlunda ut än den slickade säljaren med slips och portfölj.... Vi fick inte provköra, säljaren skickade oss till begavdelningen "för något lämpligare" och vi lämnade stället och begav oss till konkurrenten och köpte fabriksny bil, cash utan inbyte.

Sedan dess har jag aldrig, annat än vid tvång, besökt denna bilhandlare. Tvånget har varit i tjänsten.
 
En gång var jag hos Volvohandlaren i stan, hade full finansiering, ville provköra en ny XC90, men säljaren tittade på oss som nåt katten släpat in. Och jo, visst kan vi familjen från landet se annorlunda ut än den slickade säljaren med slips och portfölj.... Vi fick inte provköra, säljaren skickade oss till begavdelningen "för något lämpligare" och vi lämnade stället och begav oss till konkurrenten och köpte fabriksny bil, cash utan inbyte.
.
Vi fick det bemötandet när vi klev in hos en annan bilhandlare... Vi gick istället till mindre stans volvohandlare och har väl aldrig blivit så väl bemötta. Eller ja först blev vi lite fundersamma när han undrade om vi hade möjlighet att komma tillbaka om en halvtimme, sen visade det sig att han skulle precis till att lämna ut en ny bil till en annan kund och han ville ge den kunden och oss hela sin uppmärksamhet. Vi fick samma "ompysslande" när vi hämtade ut våran splitternya v70. På reperation/servicesavdelningen är det nästan alltid jag som lämnar in bilen och jag blir alltid väl bemött, men så har vi samma servicekille hela tiden också. :D
 
Exakt min erfarenhet. Det var tio år sedan men jag skulle fortfarande aldrig få för min att sätta min fot på Siba igen. Vill jag ha elektronik med strulig reklamation kan jag vända mig till onlinebutiker så blir det iaf billigt.

Faktum är att de onlinebutiker jag brukar handla av aldrig krånglat med reklamationer eller rep/byte. Dessutom vet de faktiskt vad de säljer, till skillnad från säljarna i stora elkedjor som verkar enbart kunna läsa innantill på beskrivningen av varan. Ställ en enda fråga om tex busshastighet och ögonen blir glasartade och de börjar prata om annat - alternativt försöker sätta sig på "lilla gumman" som måste missförstått något... :meh:

Nu var det ett bra tag sedan jag handlade något på K&Co mer avancerat än en kontakt eller liknande, men förr var jag i alla fall väldigt imponerad av deras säljare. Väldigt kunniga, erkände direkt om det var något de inte hade koll på (och hämtade en kollega som kunde det området istället), inte tillstymmelsen till nedlåtande - vare sig när jag pratade om saker jag faktiskt har koll på eller när jag behövde information om antenner som jag hade noll kunskap i - och väldigt hjälpsamma. Numer ser butiken mer och mer ut som Jula eller Clas Ohlsson, så jag vet inte om säljarkvaliteten har sjunkit också? Men med reservation för eventuell förändring så är det den enda butik jag skulle gå in i med något slags förhoppning att få kunnig hjälp och ett bra bemötande när det gäller elektronik. Det säger en del...
 
Jag har samma erfarenhet av SIBA som några andra i tråden, servicen är den sämsta jag någonsin varit med om.

Jag vet inte hur många gånger jag tagit nummerlapp och väntat på min tur, frågat efter det jag är intresserad av, fått hyllan utpekad och när jag ska vända mig om till säljaren för att börja ställa frågor så är denne borta och har tagit nästa kund. Jag roade mig några gånger med att kolla hur kvinnor respektive män blev bemötta, och kvinnor blev nonchalant bemötta som jag själv, medan män fick massor av uppmärksamhet.

Jag kommer aldrig mer att sätta min fot i en SIBA-butik oavsettvilka erbjudanden de har.
 
Jag kommer snart att behöva köpa ny (beg) bil och ser inte fram emot det. Visst, jag har inte mycket pengar att lägga ut men om jag ringer en bilfirma så har jag ju kollat att de har bilar i min prisnivå.

Jag och särbon åkte till Sthlm när jag letade bil förra gången (vi hade sett ut en affär och flera privata objekt av intresse).

I affären var de totalt ointresserade att ens visa var bilen stod, när vi tillslut hittade den så det ut som om det var kulhål i den :crazy: (bilden på nätet var VÄLDIGT kreativt tagen!). Nu har säljaren vaknat och slår på säljsnacket: "Det är HELSCHYSSTA vinterdäck med också!" ok säger jag, vi tittar väl på dem då. Särbon och jag ställer oss och tokstirrar på däcken. Säljaren: "Eh ja, ni var ju från Norrland så då kanske de inte funkar". Däcken hade inte tillräckligt mönsterdjup och det var väldigt lätt att räkna hur många dubb per däck det var! :rofl: Vi tackade för oss och gick :D

Om du ska köpa bil så rekommenderar jag att du åker till Bölänge.
Kan rekommendera en mycket bra säljare som faktiskt vill ta fram rätt bil till rätt person och inte har några som helst problem att prata bilar med kvinnor :)

Jag råkade visst köpa bil av honom i helgen och han förstod snabbt att det var mig han skulle prata med och inte sambon om bilarna :)
 
Igår var jag och skulle handla nya vinterridhandskar.
Kommer in i butiken och har tagit det jag ska ha rätt så omgående.
Ställer mig vid kassan för att betala, men ingen verkar notera att jag står där, trots att båda expediternabefinner sig rätt nära, men upptagna med något.

Vi blir fler och fler som vill betala, någon lämnar även butiken tillslut.
Efter drygt 10 minuter frågar jag högt om jag skulle kunna få liv att betala.
Då kommer en av expediterna och nästan blänger sur på mig för att jag verkade störa.

Trevligt.
 
Jag är väl lite olik de flesta andra i tråden eftersom jag avskyr säljare och personal som är för 'på' Jag tittar hellre mig omkring i lugn och ro och är det något som jag undrar över så går jag fram till personal och frågar. Eller skriker hallå om butiken är tom (har tom vandrat in bakom disken och halvhögt frågat om någon är där, funkar ofta att de kommer ut eftersom de antagligen inte vill ha mig vandrades omkring i deras utrymme ;))

Fast jag får inte intrycket att folk diskuterar huruvida en vill bli lämnad ifred i en affär eller inte, utan hur en blir bemött när en själv försöker få hjälp med något. I ditt fall då hur du blir bemött när du väl valt att gå fram till personalen och fråga.
 
Men det fanns ju personal på flera ställen! Dom kunde ha tagit fem steg till höger och sagt hej eller tio steg rakt fram och sagt nåt! Inte stått innanför dörren och surat! Jag tycker det är skitjobbigt om inte kunderna blir nöjda och glada!
Jag tycker ni är lika sura!

Hoppsan!! Tänk om istället för att inte godta svar på din fråga! Utveckla servicen i ditt företag istället för att skyla på kunden. Varför är det så svårt att skriva en lite skylt och installera en ringklocka, eller alternativt ställa en manuell klocka bredvid skylten.
...fast å andra sidan - med din inställning så kanske det är lika bra att kunderna vänder sig till ett annat företag...
 
Har också råkat ut för en dum försäljare på SIBA.

Min bror och sambo, båda extremt datakunniga, hade hjälp mig välja ut en ny bärbar dator på nätet. Jag ville först se den på riktigt, varpå jag bestämde mig för att köpa den i butik istället för online. Säljaren ifrågasatte flera gånger varför jag skulle ha just den datorn, han skulle själv aldrig köpa just den sa han. Den var för dålig. "Tur att det är jag som ska köpa och inte du då" svarade jag.
Han försökte flera gpnger få mig att välja en av datorerna som fanns framme (denna fanns på lagret).
När jag heller inte ville köpa till program och försäkring blev han sur.
Antar att han fick dålig provision på just den datorn eftersom han var så otrevlig :p
 
Jag kan ju för övrigt tycka att just en reklambyrå, där intäktskällan till 100% handlar om att hjälpa andra att ge ett säljande första intryck, borde vara extra måna om att få alla kunder att känna sig sedda...

I tillägg är väl det en bransch där små lokala företag är utsatta för ganska stor press av stora nätkonkurrenter? "Invandrande tanter" - som är beredda att vänta fem-tio minuter innan de kokar över! - torde rimligen vara guld värda?

Men inte om de blir sura över en sådan småsak, tydligen. :meh:
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
23
· Visningar
1 893
Hundträning Jag har skrivit här förut att vi köpte en valp i november och vi har nu två spaniels. Gamla hunden är fem år. Vi har nu fått...
2 3
Svar
50
· Visningar
4 817
Senast: Tiffany
·
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
6 301
Senast: Grazing
·
Skola & Jobb Hej Buke, Jag skriver under anonymt nick pga att det är personligt och allmänt jobbigt. Bakgrund: Jag jobbar som konsult sedan några år...
2
Svar
28
· Visningar
4 169
Senast: monster1
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp