Det är inte min erfarenhet, för det är ju inte så att man kan allt hela tiden, och så plötsligt kan man inget en dag. Utan bit för bit blir uppgifterna lite svårare, vartefter man går i skolan och man kanske väljer svårare och svårare utbildningar. Få barn kan ju allt hela tiden, utan att nånsin behöva lära sig nånting av det man går igenom i skolan, så min erfarenhet är att om man gör allt hela tiden, så kommer man i nåt skede också lära sig, stegvis, hur man gör något svårt.
Fast en stor del av det skolan ska lära ut är just hur man lär sig, dvs studieteknik. Och därmed förbereda sina elever för framtida studier.
Jag skulle vilja säga att för mig var det verkligen så att "kan" uppgiften, och behövde inte ens tänka för att göra ett bra resultat, därmed också ganska snart ointressant. Det är i min värld inte intressant att traggla saker bara för att traggla, även om mocka boxarna eller städa ändå görs för att det är ett syfte bakom varför det behöver göras.
När sedan det kommit så långt att faktiskt uppgifterna började bli svåra, då hade jag gått igenom stort sett hela grundskolan utan att få lära mig någon typ av studieteknik, så jag hade verkligen ingen aning om hur jag löste uppgifter som jag inte redan kunde, eller sådant som inte fastnade var klart redan första gången jag hörde det.
Övriga elever hade 8/9 års övning på att lära sig saker, jag kunde bara upprepa det jag redan kunde.
Så du kan ju själv gissa hur bra mitt försök till universitetsstudier gick...
Skolan som jag förstod den när jag var liten gick inte alls bara ut på att lära nytt, utan helt enkelt på att man gick dit, satt i klassrummet och fick en massa uppgifter, oftast väldigt enkla, men det gjorde inte så mycket eftersom det ändå var kul att få jobba med siffror och bokstäver. Jag fattade nog inte ens att det var meningen att det skulle vara svårt. Visst tyckte jag nån gång när jag gick i tvåan att det hade varit roligt att lära sig nåt nytt också nån gång, men ganska snart efter det var det väl nån detalj som var ny, och det tror jag händer de flesta förr eller senare.
Jag tänker att detta med att gå i skolan inte bara handlar om att lära sig förstå nya saker, utan också om att lära sig gå i skolan, att förstå klassrumssituationen, att hantera arbetet och lärarens ledning av arbetet, att göra skolarbete, osv. Det behöver ju inte alls bli så att alla barn som har lätt för sig senare skolkar och misslyckas - jag känner massor med människor som haft det mycket lätt för sig, och några få som sticker ut tom bland folk som har lätt för sig som särdeles begåvade, som det gått jättebra för i skolan, de har seglat genom utbildningssystemet med bravur, och kunnat dra nytta av sin särbegåvning både i skola och yrkesliv.
