Hur hittar ni bra spårmarker?

[linnsan]

Man skall komma överens.
Om man har en dialog med markägaren så kan man få träna på tider när de inte planerar jakt eller egen jaktträning. Så krockar inte aktiviteterna.
Grannarna till den andra gården (som inte är min men där jag bor) har stora och välorganiserade jakter, de skulle nog bli skogstokiga om de blev störda i sin jakt. Men där så är inte trycket från utomstående så stort och grannarna vet sedan generationer att de skall hålla sig undan.

Men det där gäller ju oavsett om man går ute och går med hunden eller om man spårar. Eller plockar svamp.

Ärligt talat. Då får man väl sätta upp skylt om det på några ställen för att minska störningarna?

 

[Inte_Ung]

Det låter som att de borde skylta vid jakt så ingen kommer till skada tycker jag det låter som. Bryr de sig alltså

De skyltar alltid vid jakt.
Men inte vid egen träning.

Spårträning är inte tillåten så det går att avvisa.
Promenader är tillåtna.
Promenader går dessutom att hänvisa till annan plats, spåret ligger ju där det ligger.

 

[linnsan]

De skyltar alltid vid jakt.
Men inte vid egen träning.

Spårträning är inte tillåten så det går att avvisa.
Promenader är tillåtna.
Promenader går dessutom att hänvisa till annan plats, spåret ligger ju där det ligger.

Varför inte om deras hundar blir så störda?

Ser inte problemet med att prata med en som går heller. Jag brukar då inte gå precis där någon har en stor träning. Speciellt om någon ber mig att inte göra det.

 

[Inte_Ung]

Varför inte om deras hundar blir så störda?

Då så upphör det ju att vara spårträning och övergår till att vara promenad.

 

[linnsan]

Då så upphör det ju att vara spårträning och övergår till att vara promenad.

Vad menar du?

 

[Inte_Ung]

Vad menar du?

Om spårträningen blir avbruten och hund med förare ombedda att ta en annan väg, så är det ju inte spårträning längre.

 

[linnsan]

Om spårträningen blir avbruten och hund med förare ombedda att ta en annan väg, så är det ju inte spårträning längre.

Ehm nej? Då får man väl lägga spår någon annanstans? Förstår nog inte problemet.

 

[Tibialis]

Då så är de väl inte rastade just den gången utan har bara fått göra sina behov.

De rastas utomhus flera gånger om dagen.
Det uppfyller gott och väl kraven.
De flesta dagar om året är dessutom vädret också bra nog för att de skall vilja gå ut varje gång.

Jag tror att det där har blivit en fix idé hos hundfolk att hundar bara måste gå ut varje gång de behöver göra sina behov. Hästfolk hade tills ganska nyligen samma fixering vid att hästar måste stå inne i stall om nätterna.

Så när det är en lag som inte passar dig är det en fix idé hos andra?

Jaha det är så man ska göra? Egen definition alltså, så behöver man inte följa lagen? Dina hundar göra bara sina behov, de rastas inte?

Ok, men då spårar jag inte med mina hundar, de nosar bara efter mina doftpartiklar. Problem solved!

 

[Tibialis]

För tävlingar och träningar i Brukshundsklubbens regi gäller andra regler. De har eget tillstånd.

Det gäller inte för privatpersoner.

SBK har dispens för träning med lös hund under förbudsperioden, ja. Men man spårar inte med lös hund...

Vad tror du att de som tränar och tävlar inom brukshundsklubbens regi är om inte privatpersoner?

De som tränar och tävlar viltspår då? Det faller inte inom SBKs regi

 

[Tibialis]

Inte alls.
Många har egen mark och i övrigt så få man se till att hitta en markägare att få tillstånd från.
Det krävs ju inte att träningen måste falla under allemansrätten för att den skall vara möjlig.

Skulle många av de som tränar spår ha egen mark? Den statistiken vill jag se

 

[Tibialis]

De skyltar alltid vid jakt.
Men inte vid egen träning.

Spårträning är inte tillåten så det går att avvisa.
Promenader är tillåtna.
Promenader går dessutom att hänvisa till annan plats, spåret ligger ju där det ligger.

Vad tror du ett personspår är egentligen? Det är bara en person som gått sträckan och sen ska hunden spåra i fotspåren. Man lämnar liksom inte efter sig något mer än när man promenerat? Man stör inte mer än när man promenerat (snarare mindre eftersom hunden är fokuserad på personspåret och inte snokar efter vilt tex). Blir spåret avbrutet för att man måste gå en annan väg så blir det ju liksom inget annat än fotspår kvar? Samma fotspår som varit där om en som promenerat en hund förbi avgett eller en svampplockare...

Skickligt av dig att se skillnad på marken att "här har de minsann gått ett personspår!" till skillnad mot "här har det gått en svampplockare med hund".

Hur ser du ens skillnad på en hund som spårar och en hund på promenad som nosar runt? Frågar du? "va?! spårar ni?! då kan ni dra härifrån era kräk!" eller "jahaa ni är bara på söndagspromenad. Move along!"

 

[Inte_Ung]

Jaha det är så man ska göra? Egen definition alltså, så behöver man inte följa lagen? Dina hundar göra bara sina behov, de rastas inte?

Den lagen finns inte.
Hundar skall rastas ute varje dag.
Bra de rastas ute varje dag.

Det finns inget förbud mot att låta hundar göra sina behov inne. Inget. Även om ni gärna vill tro det.

 

[Inte_Ung]

Blir spåret avbrutet för att man måste gå en annan väg så blir det ju liksom inget annat än fotspår kvar? Samma fotspår som varit där om en som promenerat en hund förbi avgett eller en svampplockare...

Ja precis och då så blev det ju inget spårat den dagen.

Spår på annas mark är fortfarande inte tillåtet utan tillstånd.
Varför är det så oerhört svårt att fråga om lov?
Som att hela hundsporten skulle gå under bara för att spår inte ingår i allemansrätten.

 

[BornAgain]

Nu är det ju så att man får gå i skogen. Även med hund. Och det finns vilt överallt. Jag är väl lite av åsikten att viltet inte störs så mycket av det som vissa vill få det till om man går i skogen. Då skulle tex vilt aldrig finnas i städer eller samhällen men det är ganska vanligt. Går man i skog där det ibland vistas folk så stressas inte viltet ihjäl av det heller. Och återigen. Man kan spåra med hunden närmare sig också.

Nej. Personspår räknas väl ändå inte till jaktträning...

Men jag vet inte om vi kommer någonstans? Det känns inte heller som att du förstår vad jag vill komma fram till.

Din okunskap om vilt är upprörande. Ja typ harar, rådjur, en och annan räv och råttor finns i städer, men de är inte synonym med allt vilt. Dessa djur far dessutom också alltför ofta illa pga bl.a. oansvariga hundägare - även om de inte är rödlistade ska de inte stressas i onödan. Att de finns betyder inte att de mår bra. Vissa arter av t.ex. markhäckande fågel är mycket mer känsliga för störningar (och de finns också mycket sällan i tätorter). I tätorter saknar vi också vissa reptiler (inga skogsödlor eller sandödlor, ingen hasselsnok), amfibier (inga grönfläckiga paddor) och vissa gnagare som sjusovare, hasselmöss, även t.ex. hermelin är sällsynt i tätort etc. Det är inte heller för att jävlas som hundar är total förbjudna i vissa nationalparker och koppeltvång råder i övriga. I delar av nationalparkerna och naturreservaten råder dessutom beträdandeförbud delar av året.

Hundträning innebär ofta att man inte exakt följer regelverket (en spårlina är inte tillräcklig under barnkammartid och räknas inte som att hunden är kopplad om man är i naturreservat eller planlagt). Det finns många olika former av hundträning som sker i skog och mark och någonstans måste man dra gränsen. Det är enklare att prata med folk, åtminstone om man tänker träna i samma område mer frekvent, än att någons ska göra en lång lista (personspår OK med väldresserad hund sept-feb utom vid skarsnö, rapport ej ok, uppletande ej ok, viltspår ej ok...)

Jag förstår inte oviljan mot att försöka föra en dialog. Att kunna vistas i skog och mark också i sällskap med en fyrbent följeslagare är ett privilegium. Lite smidighet och man minskar risken att markägare stänger allmänheten ute, att politiken ändras (vi har partier som trycker hårt på äganderätten) och att någon faktiskt börjar kontrollera efterlevnaden av de lagar och regler som redan nu gäller. Som boende i Stockholm är jag glad att ingen läser bilagorna till den kommunala ordningsstadgan och t.ex. vilka områden som räknas som badplatser med hundförbud under stora delar av året.

Man får aldrig glömma att hävda att annan aktivitet minsann stör lika mycket innebär inte med automatik att man får, det kan lika gärna användas som ett argument att ytterligare skärpa reglerna. Stör någon som promenerar med hund lika mycket som någon som tränar med hund, är det mer logiskt att förbjuda promenaden än att tillåta träningen.

 

[athena_arabians]

Din okunskap om vilt är upprörande. Ja typ harar, rådjur, en och annan räv och råttor finns i städer, men de är inte synonym med allt vilt. Dessa djur far dessutom också alltför ofta illa pga bl.a. oansvariga hundägare - även om de inte är rödlistade ska de inte stressas i onödan. Att de finns betyder inte att de mår bra. Vissa arter av t.ex. markhäckande fågel är mycket mer känsliga för störningar (och de finns också mycket sällan i tätorter). I tätorter saknar vi också vissa reptiler (inga skogsödlor eller sandödlor, ingen hasselsnok), amfibier (inga grönfläckiga paddor) och vissa gnagare som sjusovare, hasselmöss, även t.ex. hermelin är sällsynt i tätort etc. Det är inte heller för att jävlas som hundar är total förbjudna i vissa nationalparker och koppeltvång råder i övriga. I delar av nationalparkerna och naturreservaten råder dessutom beträdandeförbud delar av året.

Hundträning innebär ofta att man inte exakt följer regelverket (en spårlina är inte tillräcklig under barnkammartid och räknas inte som att hunden är kopplad om man är i naturreservat eller planlagt). Det finns många olika former av hundträning som sker i skog och mark och någonstans måste man dra gränsen. Det är enklare att prata med folk, åtminstone om man tänker träna i samma område mer frekvent, än att någons ska göra en lång lista (personspår OK med väldresserad hund sept-feb utom vid skarsnö, rapport ej ok, uppletande ej ok, viltspår ej ok...)

Jag förstår inte oviljan mot att försöka föra en dialog. Att kunna vistas i skog och mark också i sällskap med en fyrbent följeslagare är ett privilegium. Lite smidighet och man minskar risken att markägare stänger allmänheten ute, att politiken ändras (vi har partier som trycker hårt på äganderätten) och att någon faktiskt börjar kontrollera efterlevnaden av de lagar och regler som redan nu gäller. Som boende i Stockholm är jag glad att ingen läser bilagorna till den kommunala ordningsstadgan och t.ex. vilka områden som räknas som badplatser med hundförbud under stora delar av året.

Man får aldrig glömma att hävda att annan aktivitet minsann stör lika mycket innebär inte med automatik att man får, det kan lika gärna användas som ett argument att ytterligare skärpa reglerna. Stör någon som promenerar med hund lika mycket som någon som tränar med hund, är det mer logiskt att förbjuda promenaden än att tillåta träningen.

Jag fattar heller inte oviljan att kommunicera och vara lite ödmjuk... delar av mitt jobb går att utföra under allemansrätten men jag tar ALLTID kontakt med markägarna ändå. Det gör allting så mycket trevligare och smidigare.

Vi ska vara rädda om allemansrätten... det finns inget som säger att reglerna gällande den inte kan ändras, speciellt med tanke på att det är många som lobbar för det.

 

[AraSlei]

Man får aldrig glömma att hävda att annan aktivitet minsann stör lika mycket innebär inte med automatik att man får, det kan lika gärna användas som ett argument att ytterligare skärpa reglerna. Stör någon som promenerar med hund lika mycket som någon som tränar med hund, är det mer logiskt att förbjuda promenaden än att tillåta träningen.

Verkligen så!
Allemansrätten är till nytta för människor, men knappast för vilt och natur. Definitivt inte för de flesta markägare.
Med de vindar som blåser i samhället så tror jag snarare på en framtida inskränkning av allemansrätten än en utökning, där de som vill nyttja allemansrätten bör vilja ha markägare med starkt intresse av sin äganderätt på sin sida, i stället för tvärt om.

Jag fattar heller inte oviljan att kommunicera och vara lite ödmjuk... delar av mitt jobb går att utföra under allemansrätten men jag tar ALLTID kontakt med markägarna ändå. Det gör allting så mycket trevligare och smidigare.

Vi ska vara rädda om allemansrätten... det finns inget som säger att reglerna gällande den inte kan ändras, speciellt med tanke på att det är många som lobbar för det.

Precis så. Ändras den kommer den ju knappast att utökas, det kommer att vara på andra hållet..

 

[Lingon]

Hur ofta och hur tätt får du fråga naturvårdsverket om. Jag kan bara referera till länken som tidigare lagts in.

Sen att du känner att det inte kan ses som en tomt får du stå för. Jag känner iallafall att min skog är som en del av min tomt.

Fast nu säger lagen annorlunda. Din skog är inte per automatik din tomt bara för att du ser det som det.

 

[skogaliten]

Fast nu säger lagen annorlunda. Din skog är inte per automatik din tomt bara för att du ser det som det.

Jag tror att det vore bra, om du, och många flera läser på lite om Allemansrätten, och äganderätt, och vad det innebär att äga skog.

Du blandar ihop rätten att vistas på annans mark och promenera, plocka bär och svamp för husbehov, m.m., med de rättigheter (och skyldigheter) som man har som markägare.

I mångt och mycket, framförallt som resurs, så är den egna skogen en del av en tomt.

Några exempel:
Man planerar hur man ska använda skogen, hur träden ska skötas, gallras, avverkas eller inte röras alls, vilket eller vilka trädslag som ska planteras eller gynnas, om och hur var traktorstigar ska finnas och skötas, vem som ska jaga och på vilket sätt.

Som besökare på annans mark, så har man enligt allemansrätten egentligen bara rätt att besöka marken, och att plocka vissa bär, svampar och blommor.

 

[Lingon]

Jag tror att det vore bra, om du, och många flera läser på lite om Allemansrätten, och äganderätt, och vad det innebär att äga skog.

Du blandar ihop rätten att vistas på annans mark och promenera, plocka bär och svamp för husbehov, m.m., med de rättigheter (och skyldigheter) som man har som markägare.

I mångt och mycket, framförallt som resurs, så är den egna skogen en del av en tomt.

Några exempel:
Man planerar hur man ska använda skogen, hur träden ska skötas, gallras, avverkas eller inte röras alls, vilket eller vilka trädslag som ska planteras eller gynnas, om och hur var traktorstigar ska finnas och skötas, vem som ska jaga och på vilket sätt.

Som besökare på annans mark, så har man enligt allemansrätten egentligen bara rätt att besöka marken, och att plocka vissa bär, svampar och blommor.

Nä, jag kommentade bara när någon skrev att hen såg sin skog som sin tomt. Vilket inte stämmer rent lagligt. Läs på själv. Eller börja iaf med att läsa mitt inlägg och inlägget jag svarade på.

Edit: med tomt menar jag den delen av ens mark som ligger i anslutning till ens boningshus där allemansrätten inte gäller. Inte att förväxla med ens fastighet som kan vara mycket större.

 

[Lingon]

Jag tror att det vore bra, om du, och många flera läser på lite om Allemansrätten, och äganderätt, och vad det innebär att äga skog.

Du blandar ihop rätten att vistas på annans mark och promenera, plocka bär och svamp för husbehov, m.m., med de rättigheter (och skyldigheter) som man har som markägare.

I mångt och mycket, framförallt som resurs, så är den egna skogen en del av en tomt.

Några exempel:
Man planerar hur man ska använda skogen, hur träden ska skötas, gallras, avverkas eller inte röras alls, vilket eller vilka trädslag som ska planteras eller gynnas, om och hur var traktorstigar ska finnas och skötas, vem som ska jaga och på vilket sätt.

Som besökare på annans mark, så har man enligt allemansrätten egentligen bara rätt att besöka marken, och att plocka vissa bär, svampar och blommor.

Och på annans tomt får man inte besöka marken, plocka vissa bär, svampar och blommor. Stor skillnad alltså på ens tomt och ens övriga mark man äger.