Det som är helt obegripligt för mig i den här tråden, är hur så många här helt och hållet saknar insikt, om att Allemansrätten de senaste åren blivit alltmer ifrågasatt, i synnerhet av markägare som utsatts för olika sorters, "besvär" och skador.
Det finns rätt kraftfulla röster, som önskar inskränka Allemansrätten radikalt, eftersom både "vanliga människor" samt en hel del organiserad verksamhet, struntar i vilka rättigheter och skyldighter som innefattas av Allemansrätten.
Här är en lista på några saker som görs organiserat och oorganiserat, där de som gör sakerna hävdar att de har rätt att göra sakerna, p.g.a. Allemansrätten:
(observera att flera av sakerna egentligen inte har med allemansrätten att göra, men de som gör sakerna "tror"- påstår att det ingår i allemansrätten)
Det handlar om sådant som bärplockarläger, "andlig utvecklingsläger", flera veckors camping vid trevlig sjöstrand, kvarlämnade sopor och dumpning av vitvaror eller bilar, organiserade frekventa mountain bike turer, turridning, nedhuggning av träd ("för att få utsikt"), körning med terränghjulingar, snöskoter och motocross, fiske på annans vatten (inkluderande kräftfiske för försäljning), körning och parkering "mitt vägen" på skogsvägar, avsiktligt störande av jakt, oavsiktligt störande av jakt, släppta hundar när koppeltvång råder...
Genom att vara negativa till att ha en dialog med markägare, avseende aktiviteter som befinner sig i gråzonen avseende vad som är OK enligt Allemansrätten, så spelar ni alla som "tycker det är onödigt att fråga", de där mycket starka krafterna som vill inskränka Allemansrätten, eller helt ta bort den, i händerna.
Vill man värna vår fantastiska och näst intill unika Allemansrätt, och möjligheten att nästan fritt röra sig i skog och mark, så försök att förstå: all mark har en ägare som faktiskt har planer för, och värnar om sin tillgång, sin mark.
Så att fråga en gång för mycket, snarare än en gång för lite, är ett sätt att skydda Allemansrätten!
.
