Hjälp mig utvärdera rasförslag?

[Tiger tok]

Nu är jag inte jätteförtjust i spaniels överlag, men jag tycker att welsharna kan vara väldigt disträ, störda av lukter osv. En del will to please men också ganska mycket gör som de själva vill om de tycker nåt annat är roligare. Majoriteten av de jag träffat har varit unghundar, men de verkar ha varit ganska jobbiga sådana.

Bättre erfarenhet av ESS, och ska du inte ställa ut kanske du kan leta efter en uppfödare som inte prioriterar jättetunga öron. Eller jaktvarianten om du kan tänka dig att träna apportering osv.

Mas vet jag finns trevliga men ffa en jag träffat var riktigt ostabil och svår att läsa av.

Finska Lapphunden kan nog sakna lite will to please om du vill tävla en del.
Kanske är lapsk vallhund bättre? (Bara gissning)

Gillar du corgis kanske västgötaspets kan passa ("min" ras). Längre ben än corgis och överlag friska. Skälligheten varierar och beror väl både på gener, uppfostran, understimulans och individ såklart. Tävlar och tränar ganska mycket med min, han älskar det. Finns egensinnigare individer, men det är inte helt ovanligt att de liknas med små schäfrar sätt till temperamentet.

Som med alla raser rekommenderar jag att träffa många individer från olika linjer och uppfödare, se dem i arbete osv. Och sedan bilda dig en uppfattning om vilka linjer/uppfödare som passar in på det du vill ha.

Kanske kelpie kan vara nåt?

 

[Kwallis]

Nu är jag inte jätteförtjust i spaniels överlag, men jag tycker att welsharna kan vara väldigt disträ, störda av lukter osv. En del will to please men också ganska mycket gör som de själva vill om de tycker nåt annat är roligare. Majoriteten av de jag träffat har varit unghundar, men de verkar ha varit ganska jobbiga sådana.

Bättre erfarenhet av ESS, och ska du inte ställa ut kanske du kan leta efter en uppfödare som inte prioriterar jättetunga öron. Eller jaktvarianten om du kan tänka dig att träna apportering osv.

Mas vet jag finns trevliga men ffa en jag träffat var riktigt ostabil och svår att läsa av.

Finska Lapphunden kan nog sakna lite will to please om du vill tävla en del.
Kanske är lapsk vallhund bättre? (Bara gissning)

Gillar du corgis kanske västgötaspets kan passa ("min" ras). Längre ben än corgis och överlag friska. Skälligheten varierar och beror väl både på gener, uppfostran, understimulans och individ såklart. Tävlar och tränar ganska mycket med min, han älskar det. Finns egensinnigare individer, men det är inte helt ovanligt att de liknas med små schäfrar sätt till temperamentet.

Som med alla raser rekommenderar jag att träffa många individer från olika linjer och uppfödare, se dem i arbete osv. Och sedan bilda dig en uppfattning om vilka linjer/uppfödare som passar in på det du vill ha.

Kanske kelpie kan vara nåt?

Västgötaspetsen är supergullig! Vet inte så mycket om den sen tidigare.

Kelpie har jag funderat på men fått bilden av att de är lika utmanande hundar som bc och aussie så inte riktigt vågat gå in för mycket där heller. Både bc och kelpie är ju lockande eftersom jag är så fascinerad av hundars intelligens… men lite liknande frågetecken som jag har runt aussien där - har jag det som krävs för att jobba hunden tillräckligt?

 

[Kwallis]

Jag har inte träffat några eftersom rasen är så ovanlig och jag inte rör mig i sammanhang där de kan tänkas dyka upp. Men fick förslag om rasen av amerikanska bekanta och frågade då både dem och uppfödare om hur mentaliteten var. Svaren var tillräckligt varierande för att i alla fall jag skulle dra öronen åt mig. Ska man köpa sin första hund så tänker jag att det är klokt att välja en väl etablerad ras med mer förutsägbara drag.

Oavsett hur man upplever deras mentalitet så är båda typer av silkens vinthundar med allt vad det innebär, så för TS som vill prova på en del olika grenar och kunna ha hunden lös känns det inte som ett optimalt val.

Det är lite spännande det där med spretighet eller inte i rasen. Ju mer jag gör research på olika raser, desto mer upplever jag att ingen ras är särskilt homogen och att det finns väldigt lite data att gå på, information blir väldigt anekdotisk och svår att värdera försökt kika på rasklubbars bph sammanställning om de har men vet inte hur mycket det säger egentligen. Spännande initiativ dock.

 

[Kwallis]

Jag har isländsk fårhund och känner att jag verkligen hittat "min" ras, men inser också att det inte är en ras för alla. Vår IF (som jag tror är ganska typisk för rasen) är glad, energisk, vänlig och kärleksfull. Han har väldigt tydliga instinkter att vara just det som rasen är avlad för, dvs vallande gårdshund. Han har järnkoll på sin gård och sin flock (som inkluderar våra hästar och våra katter - valla katter är verkligen inte lätt hälsar han! ) och han jagar bort dem som inte har där att göra, framförallt rovfåglar. Och han larmar, dvs skäller, om någon kommer eller om något "konstigt" händer utanför. Eftersom jag bor lite avsides gillar jag den egenskapen!

Träningsmässigt funkar han bra att ha lös och kommer på inkallning. Vaken, alert och lättlärd. Just i träningssituationer upplever jag att han har mycket will to please, medan han i vardagen hemma på gården tar på sig egna arbetsuppgifter rätt självständigt (typ "du får vänta lite nu matte, för jag måste faktiskt skrämma bort sparvhöken här innan jag kan komma"). Man får själv vara lite vaken och kvick i tanken för att förekomma hunden ibland Nu har jag inga tävlingsambitioner, men det hade säkert gått utmärkt att träna och tävla t.ex. lydnad eller agility. Många IF håller också på med nosework och är bra på det.

Pälsen är helt fantastisk! Vår hund är ljust gul och vi bor ju på landet så här är periodvis rätt skitigt, men smutsen liksom "glider av" när den torkar och blir hunden blöt bara skakar han på sig och är nästan torr och fin igen! Jag har nog aldrig upplevt att han fryser och han är gärna ute mycket och länge året om. När jag fryser så jag skakar kan han lägga sig i en snödriva med sitt tuggben! Har två tydliga fällperioder per år, då fäller de MYCKET. Hur mycket tussar det blir liggande inne beror på hur flitig man är med att borsta! Under icke-fällperiod så finns det väl hundhår inne, men inte några extrema mängder.

Mentalt tycker jag att vi har en stabil, trevlig hund utan aggression eller rädslor. Det var också vad BPH sade, och vår hund är rätt lik snittet för rasen i BPH. Dock gillar han inte att bli lämnad ensam. Han accepterar det, men gillar det inte och det har tagit viss tid att träna (och han kan fortfarande skälla när vi går, men tystnar sedan). Och separationsångest finns absolut inom rasen, så det är ingen ras jag skulle välja om jag visste att hunden skulle vara ensam flera timmar varje dag.

Skälligheten? Det är ju en röstvallare, dvs ska valla med skall. Så rasen har absolut nära till skall och man får träna på när det är okej och inte okej att skälla. Vår hund skäller som sagt när någon kommer eller något händer utanför. I övrigt skäller han inte inomhus, men jag upplever en tendens till att skallet är liksom go-to-beteende om han blir rädd, arg, exalterad osv och att man får styra och avleda en del för att inte FÅ en skällig hund.

Det blev långt, det här! Är du intresserad av att t.ex. träffa en eller flera IF, få prata med uppfödare eller andra aktiva inom rasen, så kan jag se till att du får kontakt med någon av rasklubbens kontaktpersoner. Skicka gärna PM och berätta var du finns om du är intresserad!

Tack! Spännande att höra! Jag tycker IF verkar som en otroligt sund ras. Superbillig att försäkra också… = bra sjukdom/skadestatistik jag kanske skriver sen!

 

[Myrten]

Nu är jag inte jätteförtjust i spaniels överlag, men jag tycker att welsharna kan vara väldigt disträ, störda av lukter osv. En del will to please men också ganska mycket gör som de själva vill om de tycker nåt annat är roligare. Majoriteten av de jag träffat har varit unghundar, men de verkar ha varit ganska jobbiga sådana.

Bättre erfarenhet av ESS, och ska du inte ställa ut kanske du kan leta efter en uppfödare som inte prioriterar jättetunga öron. Eller jaktvarianten om du kan tänka dig att träna apportering osv.

Mas vet jag finns trevliga men ffa en jag träffat var riktigt ostabil och svår att läsa av.
[...]

Tycker det blir lite bakvänt att leta efter en spanieluppfödare som inte prioriterar "jättetunga" öron, för det är det nog ingen som gör. Tunga öron är inte ett avelsmål utan kan bli en bieffekt. För den som vill ha lättare öron är det rimligt att titta efter linjer som kanske har öronen aningen högre ansatta och som har korrekta (=ej för rikliga) pälsar. Mycket av det ibland tunga intrycket som spanielöron kan ge beror på päls och det kan man alltså påverka själv.

Vill man ge en jaktspaniel det liv den är avlad för räcker det inte att träna apportering. Apporteringen är endast en liten del av spanielns arbete. De gillar att jaga - att söka. För många spaniels är sökdelen (jakten) och samarbetet med förarern i detta arbete självbelönande och ska man ha en jaktspaniel till något annat är det nog detta arbete man främst bör fundera över vad man kan ge den istället. Sen finns det naturligtvis en del som gillar att apportera inte så det ersätter sökglädjen.

 

[Sol]

Av de alternativ du anger skulle jag säga welsh. En golden av jaktvariant skulle ju kunna vara ett alternativ om just tung och stor är det du motsätter dig. Jaktvarianterna är lättare och sportigare i kroppen.

 

[sasmal]

Från din topplista så tror jag att isländsk fårhund är bäst, mest för att jag inte uppfattar de andra som lika träningsbara. Personligen så hade jag generellt valt aussie framför MAS för att det känns som att det är mycket "söt"-avel inom MAS och att dokumentationen är bättre inom en bruksras. Shelties är ju rätt ofta överväxta och det varierar ju inom rasen med hur pälsade dem är.

Min tollare passar in på typ allt du skriver förutom att han inte kan gå lös, men jag skulle inte säga att det är en generellt problem inom rasen. Jag tänker också att de är lite likande både aussie/MAS och golden.

 

[Niyama]

Jag vill ha en hund som jag kan ha med mig överallt, och som gärna får vara pigg på att testa att tävla och prova olika grenar (agility, nosework, freestyle?) och gilla att vara i skogen oavsett väder. Har inga SM ambitioner men skulle ändå vara roligt att kunna komma en bit i någon gren... Lynnet och hälsan superviktig såklart, trygg och vänlig hund önskas, gärna kelig.

Borderterrier? Jag hade liknande lista fast spår istället för agility och freestyle. Men har tittat på många borderterriers som kör agility och när det gäller freestyle: kolla Mira och Rut på youtube.

Även jag kollade på sheltie men för mycket päls och rädslor.

 

[_Zacke_]

Min tollare passar in på typ allt du skriver förutom att han inte kan gå lös, men jag skulle inte säga att det är en generellt problem inom rasen. Jag tänker också att de är lite likande både aussie/MAS och gogolden.

Jag kollade mycket på tollare när jag skulle byta ras men valde bort rasen till slut pågrund av hälsan. Vet inte om jag bara hade otur men alla med tollare jag tog kontakt med hade sjuka hundar och hade aldrig haft någon tollare som blivit gammal. Synd, för gillade rasen annars. Landade till slut i jaktlabbe istället.

 

[Tiffany]

Hej!

I år är året då det äntligen kanske blir en hund! 33 år av väntan för min del... Har haft corgi och golden innan men det har varit familjens/exets hund, det här blir MIN första egna hund!

Jag har tänkt och tänkt. Jag vill ha en hund som jag kan ha med mig överallt, och som gärna får vara pigg på att testa att tävla och prova olika grenar (agility, nosework, freestyle?) och gilla att vara i skogen oavsett väder. Har inga SM ambitioner men skulle ändå vara roligt att kunna komma en bit i någon gren... Lynnet och hälsan superviktig såklart, trygg och vänlig hund önskas, gärna kelig.

Topplista:
- Isländsk fårhund
-Finsk lapphund
-Silken windsprite
-Welsh springer spaniel


Strukna alternativ efter research:
- Australian shepherd/MAS (Känner mig tveksam till att jag kommer jobba så mycket med hunden att den blir nöjd. Samt avskräckt av alla skräckhistorier om hur svårt det är att hitta en bra MAS eller aussie. Dock egentligen min drömhund... Hade öppnat dörren för att kunna jobba ännu mer med hunden, kanske bli patrullhund eller liknande? Satsa lite mer på hundsport? Kanske kan bli hund nr 2 en vacker dag.)
- Sheltie (30 cm känns lite litet, och den drunknar liksom i sin egen päls...? Annars egentligen väldigt intressant ras)
- Golden (Tung! och stor)
- Corgi cardigan (Jag önskar mig ben på hunden, annars så fina...)

Önskar hjälp att utvärdera min topplista med hjälp av er erfarenhet!

Vilka tror ni är bäst utifrån:
- Allround aktiv/sportig? Lättränad?
- Fällning - behändig, fälla mer i tussar än all over the place?
- Möjlighet att träna till att gå lös, ej sticka iväg?
- Pålitligt, tryggt lynne?
- Skällighet, gärna lätt att träna till att inte skälla inomhus

Eller andra perspektiv ni tycker är viktiga!
Nyfiken på era tankar!

Vi har två welsh springer spaniels och jag har träffat ganska många. De är härliga friluftshundar som tål alla väder snälla och vänliga generellt men ...inte så lättränade, blir lätt stökiga ute och de har i allmänhet jaktinstinkt.
Vi kan ha våra lösa under övervakning på vissa platser men vi har tränat inkallning i mängd sen dag ett.
Dom älskar att söka och jag har tränat viltspår, nosework och specialsök med den äldre. Våra är otroligt smarta och uppmärksamma men inte lättränade för dom gör lite som dom vill och tröttnar snabbt om något intressantare dyker upp.
När vi tränar apportering hämtar min ena dummien två gånger. Tredje gången tycker hon att jag kan hämta den själv
Aveln har brister då väldigt få uppfödare meriterar sina hundar med något annat än utställning. Nästan inga uppfödare gör mentaltester.
Det är vanligt att hundar omplaceras pga svårigheter att lämnas ensamma, stökiga och gör utfall på promenader, lättstressade och kan inte bo med barn.
Våra hundar är härliga men utmanade. Skaffa inte en wss om du inte har massor av tid att lägga på träning och välj i så fall uppfödare noga.

 

[sasmal]

Jag kollade mycket på tollare när jag skulle byta ras men valde bort rasen till slut pågrund av hälsan. Vet inte om jag bara hade otur men alla med tollare jag tog kontakt med hade sjuka hundar och hade aldrig haft någon tollare som blivit gammal. Synd, för gillade rasen annars. Landade till slut i jaktlabbe istället.

Vad synd! Jag har inte den erfarenheten med de tollarna jag känner till eller nära släktingar till min hund. Jag uppfattar dem som överlag hälsosamma men sen så finns det ju lite autoimmuna sjukdomar vilket är läskigt.

 

[Roheryn]

Tack! Spännande att höra! Jag tycker IF verkar som en otroligt sund ras. Superbillig att försäkra också… = bra sjukdom/skadestatistik jag kanske skriver sen!

Ja, det är mitt intryck också, även om jag inte haft rasen så länge. Många blir riktigt gamla och det är ju oftast ett tecken på en sund, frisk ras. Och för mig personligen är det lite viktigt att få ha hunden i livet (och frisk!) hyfsat länge

 

[hollypolly]

Hej!

I år är året då det äntligen kanske blir en hund! 33 år av väntan för min del... Har haft corgi och golden innan men det har varit familjens/exets hund, det här blir MIN första egna hund!

Jag har tänkt och tänkt. Jag vill ha en hund som jag kan ha med mig överallt, och som gärna får vara pigg på att testa att tävla och prova olika grenar (agility, nosework, freestyle?) och gilla att vara i skogen oavsett väder. Har inga SM ambitioner men skulle ändå vara roligt att kunna komma en bit i någon gren... Lynnet och hälsan superviktig såklart, trygg och vänlig hund önskas, gärna kelig.

Topplista:
- Isländsk fårhund
-Finsk lapphund
-Silken windsprite
-Welsh springer spaniel


Strukna alternativ efter research:
- Australian shepherd/MAS (Känner mig tveksam till att jag kommer jobba så mycket med hunden att den blir nöjd. Samt avskräckt av alla skräckhistorier om hur svårt det är att hitta en bra MAS eller aussie. Dock egentligen min drömhund... Hade öppnat dörren för att kunna jobba ännu mer med hunden, kanske bli patrullhund eller liknande? Satsa lite mer på hundsport? Kanske kan bli hund nr 2 en vacker dag.)
- Sheltie (30 cm känns lite litet, och den drunknar liksom i sin egen päls...? Annars egentligen väldigt intressant ras)
- Golden (Tung! och stor)
- Corgi cardigan (Jag önskar mig ben på hunden, annars så fina...)

Önskar hjälp att utvärdera min topplista med hjälp av er erfarenhet!

Vilka tror ni är bäst utifrån:
- Allround aktiv/sportig? Lättränad?
- Fällning - behändig, fälla mer i tussar än all over the place?
- Möjlighet att träna till att gå lös, ej sticka iväg?
- Pålitligt, tryggt lynne?
- Skällighet, gärna lätt att träna till att inte skälla inomhus

Eller andra perspektiv ni tycker är viktiga!
Nyfiken på era tankar!

Dubbelt.

 

[hollypolly]

Hej!

I år är året då det äntligen kanske blir en hund! 33 år av väntan för min del... Har haft corgi och golden innan men det har varit familjens/exets hund, det här blir MIN första egna hund!

Jag har tänkt och tänkt. Jag vill ha en hund som jag kan ha med mig överallt, och som gärna får vara pigg på att testa att tävla och prova olika grenar (agility, nosework, freestyle?) och gilla att vara i skogen oavsett väder. Har inga SM ambitioner men skulle ändå vara roligt att kunna komma en bit i någon gren... Lynnet och hälsan superviktig såklart, trygg och vänlig hund önskas, gärna kelig.

Topplista:
- Isländsk fårhund
-Finsk lapphund
-Silken windsprite
-Welsh springer spaniel


Strukna alternativ efter research:
- Australian shepherd/MAS (Känner mig tveksam till att jag kommer jobba så mycket med hunden att den blir nöjd. Samt avskräckt av alla skräckhistorier om hur svårt det är att hitta en bra MAS eller aussie. Dock egentligen min drömhund... Hade öppnat dörren för att kunna jobba ännu mer med hunden, kanske bli patrullhund eller liknande? Satsa lite mer på hundsport? Kanske kan bli hund nr 2 en vacker dag.)
- Sheltie (30 cm känns lite litet, och den drunknar liksom i sin egen päls...? Annars egentligen väldigt intressant ras)
- Golden (Tung! och stor)
- Corgi cardigan (Jag önskar mig ben på hunden, annars så fina...)

Önskar hjälp att utvärdera min topplista med hjälp av er erfarenhet!

Vilka tror ni är bäst utifrån:
- Allround aktiv/sportig? Lättränad?
- Fällning - behändig, fälla mer i tussar än all over the place?
- Möjlighet att träna till att gå lös, ej sticka iväg?
- Pålitligt, tryggt lynne?
- Skällighet, gärna lätt att träna till att inte skälla inomhus

Eller andra perspektiv ni tycker är viktiga!
Nyfiken på era tankar!

Utgå lite från hur du bor och vilka miljöer du vistas i.
En valp som växer upp och blir skällig och reaktiv är inte särskilt svårt ha om man bor mitt i ingenstans medans det förlåt fuckar upp hela livet om man bor i lägenhet i stan )

Aussie MAS o spetsarna är en större chansning än en spaniel så sätt.

 

[Roheryn]

Utgå lite från hur du bor och vilka miljöer du vistas i.
En valp som växer upp och blir skällig och reaktiv är inte särskilt svårt ha om man bor mitt i ingenstans medans det förlåt fuckar upp hela livet om man bor i lägenhet i stan )

Aussie MAS o spetsarna är en större chansning än en spaniel så sätt.

Håller helt med! Jag älskar min isländska fårhund, vill helst aldrig ha någon annan ras, men jag hade inte rakt av rekommenderat rasen till någon som bor i lägenhet (även om jag vet de som haft IF i lägenhet och det har gått utmärkt).