Hur har sociala medier påverkat era relationer?

Jag tog bara upp ett exempel på vad som skulle hindra en vänskap för min del, ett exempel som dessutom är ganska vanligt förekommande i det Sverige vi har idag med runt 20% som är beredda att rösta på ett enfrågeparti som driver det hatet. Jag ser det i alla fall hyfsat ofta indirekt.
Då var inte det så tydligt att det var något som gällde för enbart dig och inte alla andra.
 
Jag har faktiskt aldrig stött på detta just på Facebook, det kommer aldrig något rasistiskt i mitt flöde vilket är väldigt skönt!
Och för mig känns det helt obegripligt att man ens kan slippa det på sin FB! Jag menar, på min dyker det upp varenda dag när någon vän argumenterar emot någon som skrivit nåt rasistiskt. Oftast under artiklar som delas och som massa idioter kommenterar rasistiskt. Eller som när min väldigt politiskt aktiva vän skriver nån antirasistisk status och en massa nötter ramlar in och ska argumentera emot. Jag ser rasism och sexism och homofobi dagligen på FB i mitt flöde. Även om mina vänner inte skriver sånt betyder det ju inte att de inte har kollegor eller avlägsna bekanta eller nån dum släkting som vill vädra sina unkna åsikter på FB.
 
Jag har inte facebook längre, tröttnade på att allt ska synas på facebook för att finnas. Syns det inte, finns det inte :crazy: Finns bara på diskussionsforum :)

Avaktiverade den bla för att jag fick arga sms av kompisar över att jag inte grattat våra gemensamma vänner på födelsedagar. Att ringa eller skicka sms var inte tillräckligt för det skulle man tydligen skriva på facebook också O_o Fick även höra att jag aldrig umgicks med någon då jag aldrig taggade någon eller var taggad på kort. Men allra värst var när min yngsta son föddes, någon misstänkte att vi låg på BB och skrev liknande "Antar att du fått, Grattis", och sen ramlade det in hur många kommentarer om att jag skulle lägga ut kort. La ut en text dagen efter födseln och fick kommentarer att det var dåligt att jag inte uppdaterade tidigare :eek:

Har flertal bekanta/släktingar/vänner som mitt i vårt samtal plockar upp telefonen då det plingat till från facebook eller andra sociala medier. Så positivt vid hobbys osv men negativt då många lever efter de sociala medierna.

Herre jösses!
Jag skulle verkligen fundera över vilka mina vänner egentligen är om jag fick sådana erfarenheter som du. Jag blir uppriktigt ledsen för din skull.
Jag har som sagt två som jag "sorterat ut" (utan att de vet det själva). De har gjort liknande saker som det du beskriver (varit ilskna över att jag inte "gillar" mm) så de är i stort sett totalignorerade. Jag vill inte ens ta bort dem helt då jag vet att de garanterat skulle ringa och undra och föra världens diskussion om det. Jag SKULLE kunna göra det och tala om helt ärligt varför, men jag vill inte ens behöva lägga den energin på dem.
 
(Jag är chef och anser att det är olämpligt att jag då ens skickar en förfrågan till en underställd medarbetare - det ställer dem i en svår situation om de skulle vilja svara nej så kanske de upplever att de inte vågar/kan det.)
Men JA! Jag avskyr när chefer lägger till mig på FB! Har hänt två gånger och båda gångerna ville jag inte acceptera men kände att det var svårt att inte göra det. Det är så otroligt olämpligt och jag begriper inte att inte alla fattar det.
 
Jag lägger själv inte till arbetskamrater, men om någon skickar förfrågan till mig tackar jag ja. (Jag är chef och anser att det är olämpligt att jag då ens skickar en förfrågan till en underställd medarbetare - det ställer dem i en svår situation om de skulle vilja svara nej så kanske de upplever att de inte vågar/kan det.)

Men du får vara tydlig helt enkelt så att det inte bara är en diffus upplevelse av att inte våga säga nej; en avvisad förfrågan på FB måste tas upp i ett allvarligt samtal som allvarliga samarbetssvårigheter, på gränsen till uppsägningsgrundande illojalitet vid upprepade förseelser mot chefens ambition till väl uppbyggda nätverk, och kostar minst en femhundring av nästa löneförhöjning. :idea:
 
Men JA! Jag avskyr när chefer lägger till mig på FB! Har hänt två gånger och båda gångerna ville jag inte acceptera men kände att det var svårt att inte göra det. Det är så otroligt olämpligt och jag begriper inte att inte alla fattar det.
Instämmer!
Jag har en jättebra relation med mina (få) underställda, några har varit kollegor i flera år innan jag gick och blev deras chef också. MEN; jag ser det som självklart att man som chef ska begripa att INTE ställa frågan om fb-vänskap till underställda. Fullkomligt olämpligt!

Däremot är mitt tips till er som råkar ut för det: Dela in dina vänner på FB i grupper; då kan du sortera ALLA utom chefen som gruppen "Vänner" tex och så ser bara chefen det som du delar "offentligt" (så som jag gjort med två konstiga kompisar). Då kan standarden vara att skriva statusuppdateringar riktade till "vänner" och bara dela "offentligt" (så att chefen ser) ibland.
 
Ok, det är inte alltid lätt att få fram exakt vad man menar i text. Men nu fick jag ju chansen att förtydliga.
Det ska gudarna veta... tänk om fler fick chansen att förtydliga, skulle nog bli lite lättare då att förstå vad de menar tror jag. Sen är det klart att det sker missförstånd även när de försöker förtydliga också och det är väl då det blir svårt antar jag.
 
Men du får vara tydlig helt enkelt så att det inte bara är en diffus upplevelse av att inte våga säga nej; en avvisad förfrågan på FB måste tas upp i ett allvarligt samtal som allvarliga samarbetssvårigheter, på gränsen till uppsägningsgrundande illojalitet vid upprepade förseelser mot chefens ambition till väl uppbyggda nätverk, och kostar minst en femhundring av nästa löneförhöjning. :idea:

*fattade ingenting först*
Hahahahaha! :D
 
Man får helt enkelt ha lite vettiga regler för sin egen del. Jag accepterar inte vänförfrågningar från folk jag inte känner. Inte heller från föräldrar (jobbar inom barnomsorgen). Angående föräldrar så vill jag ha ett professionellt förhållande till dem, och har därför valt att ignorera de få förfrågningar jag fått. Facebook - som det mesta annat - blir vad man gör det till.
 
Ärligt talat jag bryr mig faktiskt inte om en annan människa har en annan människosyn
Låt oss säga att jag på min facebook klargör att jag är medlem i BAS (Bevara Afrika Svart). Jag delar regelbundet artiklar och nyheter om hur de vita människorna borde rensas från den här planeten, de är ansvariga för allt ont och en skam för mänskligheten. Det är min åsikt att vi svarta afrikaner är de ursprungliga, artrena människorna och att världen tillhör oss. Övriga är missfoster och en belastning för samhället. Dessutom anser jag att vissa yrken, tex lastbilschaufförer, borde förbjudas för kvinnor, då det är uppenbart att de inte kan klara sådana uppgifter. De som har sådana yrken borde omgående få sänkt lön, eftersom de inte bidrar till samhället så som tex vi välutbildade läkare gör. Vita människor överhuvudtaget borde inte tjäna så mycket pengar, de har inte samma förstånd som vi.
 
Så du har aldrig sett hätska uppdateringar om pack, kriminella etc? Grattis i så fall.

Invandringsdebatten har på många håll varit helt nedlusad av just hat.

Jag har inte. I mitt flöde alltså. Däremot massa om o hjälpa bla flyktingarna. Klickar jag mig däremot runt pga olika orsaker är det fruktansvärt.
 
Och för mig känns det helt obegripligt att man ens kan slippa det på sin FB! Jag menar, på min dyker det upp varenda dag när någon vän argumenterar emot någon som skrivit nåt rasistiskt. Oftast under artiklar som delas och som massa idioter kommenterar rasistiskt. Eller som när min väldigt politiskt aktiva vän skriver nån antirasistisk status och en massa nötter ramlar in och ska argumentera emot. Jag ser rasism och sexism och homofobi dagligen på FB i mitt flöde. Även om mina vänner inte skriver sånt betyder det ju inte att de inte har kollegor eller avlägsna bekanta eller nån dum släkting som vill vädra sina unkna åsikter på FB.

Jag väljer alltid bort o se folks gilla o kommentarer, kan förklara en del i mitt fall.
 
Aha. For min del skulle nog FB bli fort tomt da. Jag har ju vanner pa FB bla for att se vad de skriver och debatterar och tycker liksom.

O jag har dem för att enbart vad de uppdaterar och delar. Och framförallt för grupperna jag är med o många av dem med mig. Dvs bara hästsnack för hela slanten :o
 
Varken jag eller mina närmaste har ingen konto på någon av sociala medier. Kan inte lista ut varför jag skulle skaffa FB/Twitter/Instagram/whatever-konto heller. Snacka skit kan man göra IRL ändå. Och hur dessa utländska storföretag hanterar personligt data ska man inte ens börja prata om, jag begriper inte varför folk litar blind och lägger sitt privatliv och personligt integritet i händerna på alla dessa "amerikan idiots".
 
Jag sorterar bort dem som jag inte vill ha som vänner på Facebook.
Det är sådana som inte har med mitt liv att göra och sådana som saknar solidaritet med andra människor.
De flesta känner jag personligen men det finns minst 2 misstag som har blivit kvar då de har berikat mitt läsande på Facebook.
Några misstag har jag sorterat bort.

Jag tar naturligtvis för givet att alla som skriver på Facebook och här på Bukefalos står för sina åsikter även vid personliga möten.
Det gör i alla fall jag.
Jag är lika bullrig och envis i verkligheten som här och där.
Ofta går diskussionerna fram och tillbaka mellan verklighetens möten och Facebook.
Jag bor litet avigt till och umgås ofta på nätet.
Vilket även passar bra ihop med min över världen utspridda vänkrets och släkt.
 
Jag har ett facebookkonto, men är egentligen aldrig inloggad. Behöver ha kontot pga skolan till viss del. Klasskamrater skapar gärna grupper inför seminarier vi ska ha osv. Så de uppdateringarna får jag till min mail, så vet jag vad som händer utan att behöva logga in och se resten av flödet. Jag har många vänner, eftersom jag träffar mycket folk. Både jobb, skola och hästrelaterat, men jag har aldrig lagt till någon själv.

Det finns säkert många jag skulle kunna ta bort, men det känns oartigt på nåt sätt.
 

Liknande trådar

Tjatter Eftersom det här ämnet dyker upp hipp som happ i diverse diskussioner så är jag nyfiken på vad ni tycker. "Uj uj uj vad hen skryter i...
22 23 24
Svar
464
· Visningar
27 105
Senast: mackan
·
Relationer Jag känner mig så ensam och förvirrad, hoppas någon orkar läsa allt och hjälpa mig med lite tankar. För sju år sedan blev jag...
3 4 5
Svar
88
· Visningar
13 861
Äldre Är det någon där, som också ogillar de nya kedjebreven? De man ser på facebook, det står en intressant, bra text och så avslutas den med...
2 3
Svar
54
· Visningar
3 725
Senast: honung
·
Kropp & Själ Jag känner en stor osäkerhet och rädsla kring män, och känner en fruktansvärd panik inför att bli intim med någon. Men även i andra...
2
Svar
36
· Visningar
4 298
Senast: Mabuse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp