Hur har sociala medier påverkat era relationer?

[Görel]

Vissa är inte lika öppet rasistiska som andra. Hade tidigare en tjej som var medryttare på en häst i förra stallet som vän, och såg att hon blivit vän med Dan Park Hade jag inte vetat vem han är hade jag inte kunnat reagera.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Dan_Park

 

[Mia_R]

Vissa är inte lika öppet rasistiska som andra. Hade tidigare en tjej som var medryttare på en häst i förra stallet som vän, och såg att hon blivit vän med Dan Park Hade jag inte vetat vem han är hade jag inte kunnat reagera.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Dan_Park

Kände inte till honom till namn, bara till rykte.

 

[cirkus]

Alltså lyckan när man träffat nån som är trevlig, addar på FB och sen ser att de delar massa feministiska länkar

Precajsly!

 

[Sleepy]

Varför det är helt nödvändigt att inte vara tyst:

"SD säger bara det väljarna vill höra

Erik Almqvist, före detta partitopp i Sverigedemokraterna och numer utesluten efter järnrörsskandalen, är på sin Facebooksida kritisk till partiets invandringspolitik; Han tycker att den är för mesig.

I konversationen syns Mattias Karlsson, Kent Ekeroth, Oscar Sjöstedt och Richard Jomshof diskutera... ”För att verkligen kunna påverka politiken i rätt riktning måste vi fortsätta växa, för att därigenom kunna tvinga fram en förändring. För att det ska vara möjligt måste vi fortsätta med att locka över nya väljare till oss. Eftersom Sverige inte är Ungern, eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern, är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här. Det innebär inte minst att vi måste anpassa vår retorik efter det rådande läget.”

Jomshof säger alltså rakt ut att retoriken anpassas för att kunna locka tillräckligt många väljare för att få igenom den politik man i dag inte kan tala öppet om. Vad väljarna röstar på ska de inte få – det ska bli mer av det sverigedemokratiska.

Genom att tona ner retoriken lockar partiet i dag väljare som tidigare har skrämts av dess rasism. Men strategin har som Jomshof påpekar också en ändstation: den dagen partiet får makt – regeringsställning. Då är det dags.

Detta är viktig information för väljarna. SD är ett parti med nazistiska rötter som inte är ärligt med den egentliga agendan. Och den otäcka frågan är: Om detta är den anpassade versionen, hur ser det då ut den dag partiet tycker att det är dags att säga vad det egentligen tycker?"

http://www.dn.se/ledare/sd-sager-bara-det-valjarna-vill-hora/

 

[Katti]

Jag har använt sociala medier hela mitt vuxna liv, så jag vet ärligt talat inte hur det vore att inte ha kommunicera genom de kanalerna. Det jag uppskattar med sociala medier är att de ger en en liten möjlighet att ha lite inblick i folks vardag. Många av mina släktingar bor långt bort och jag tror inte att jag hade kunnat haft den kontakten som jag har idag utan sociala medier.

Däremot använder jag inte sociala medier för att hitta nya vänner. Jag känner inte alls igen mig i det där med att lägga till bekanta och att bli besviken på varandra.

På insta har jag bara nära vänner, släktingar och kollegor som jag snackar med varje dag. Vi känner varandra mycket väl utanför sociala medier och jag har svårt att tro att jag skulle lära känna någon ny sida av mina vänner just där. På facebook har jag också en del gamla studiekompisar etc. som jag egentligen har tappat kontakten med. Men varken jag eller någon annan tycks uppdatera facebook direkt ofta längre. Känns som ett rätt dött ställe i min bekantskapskrets.

 

[mackan]

@Sleepy det är ju precis som du säger jätteviktigt att inte vara tyst och inte blunda , eller inte säga ifrån .
Men folks egna FB sidor behöver inte vara ekvivalent med det för den skull - alls .
Det finns hur mycket möjligheter som helst att inte vara tyst, inte blunda, och säga emot, debattera osv, på FB och övriga sociala media, utan att det behöver ske på ens egen privata Wall om man inte vill ha sin FB sida till sånt .
Tror väldigt väldigt många vill ha sin egen FB sida som ett trevligt forum att dela tankar, glädje , och ibland även sorg med "vänner" . Inte använda som politiskt slagfält .

 

[Fruentimber]

Alltså, vilken intressant tråd det blev! Och jag hann inte ens vara med.

Jag känner igen mig mycket i det som flera av er har skrivit.
Vissa av er har påpekat att ni endast har vänner/släkt på Facebook som ni känner mycket väl. Även om man tycker sig känna en person kan ju sociala medier visa en annan sida av denne som man kanske inte stött på innan, alternativt kan ju människor faktiskt ändra ståndpunkt. Själv har jag till exempel en som gått från vänster till ordentligt främlingsfientlig. Det är inget som märkts irl så att säga, förutom någon enstaka groda som hoppat ur mun och som sällskapet sedan starkt dementerat att det skulle vara på det viset. Hens inlägg rör sig i princip enbart på att göra skillnad på folk och folk numera, och givetvis utan någon större källkritik. Vi är flera som reagerat på detta och sagt ifrån och argumenterat emot, såpass att hen numera raderar mina inlägg (hen gnällde själv på att hen blivit "censurerad" för att ett filmklipp hade raderats...). Sedan detta har blossats upp har vi inte hunnit träffas, och jag bävar ärligt talat inför det.

En vän som jag tycker om väldigt, väldigt mycket om hamnade jag i diskussion med när hen tyckte att feministerna var tystlåtna för ISIS framgång. Alltså, don't get me started. Men när jag ifrågasatte vad feministerna hade för ansvar för det eller vad de borde göra (skicka ner en egen armé, kanske?), fick jag höra att jag skrev "dumheter". Hen hade ju faktiskt skrivit till flera politiker och frågat. Jaha, hur fan ska jag veta det? Blev riktigt ledsen över detta och det liksom känns som att man förlorar varandra efter en sådan incident. Vi bor i olika länder, och det var ett par år sedan jag bodde i hens land, men vi har hållit kontakten bra och setts då och då. Nu vet jag inte alls var vi står längre.

Trots att jag själv till 99,9% aldrig skriver eller delar något politiskt på min egna status finns det de som tagit bort mig pga "mina utspel" och jag har även fått kommentarer från vänner och bekanta som frågar "hur jag orkar", när de ser mig diskutera i offentliga eller gemensamma vänners inlägg.

Men om inte jag orkar, vem gör det då? Som flera skrivit, varför ska man stå passiv och låta rasism och liknande dumheter passera?
Tystnad är lika med acceptans. Om jag med mina mer kritiska inlägg, kan få en enda människa att tänka till och undvika att dela en främlingsfientlig länk eller inlägg, då har jag lyckats. Men om jag inte gör något alls, reproduceras tankarna och ideérna hos andra människor.

Jag har faktiskt fått meddelande från okända människor jag aldrig träffat, som tackar mig för att jag orkar diskutera. Till och med nära vänner till den jag diskuterat med. Samtidigt som jag blir väldigt glad, blir jag också lite ledsen över att de ger mig stöd "i tystnad", så att säga. Om fler sa ifrån öppet hade det kanske sett annorlunda ut i dagens dystrare Sverige.

(Nu låter det som att allt jag gör är att sitta på Facebook och diskutera politik, men det är faktiskt mer undantag än regel. Ändå reagerar folk?)

 

[Raderad medlem 6459]

Jag har faktiskt fått meddelande från okända människor jag aldrig träffat, som tackar mig för att jag orkar diskutera.

Det har jag också fått! Jag blir så tacksam såna gånger för det kan kännas så ensamt att vara "den där jobbiga" men ett sånt meddelande får mig att orka mer, att ta mer strider.

 

[Fruentimber]

Det har jag också fått! Jag blir så tacksam såna gånger för det kan kännas så ensamt att vara "den där jobbiga" men ett sånt meddelande får mig att orka mer, att ta mer strider.

Precis! När man känner att man inte orkar mer, kan jag gå tillbaka och kika i mina meddelanden och bli glad igen.

 

[Lovisaleonora]

Trots att jag själv till 99,9% aldrig skriver eller delar något politiskt på min egna status finns det de som tagit bort mig pga "mina utspel" och jag har även fått kommentarer från vänner och bekanta som frågar "hur jag orkar", när de ser mig diskutera i offentliga eller gemensamma vänners inlägg.

Detta - tänker jag - säger ju mer om "vännerna" än om dig. För min del blir jag glad om folk plockar bort mig ur sin bekantskapskrets om de inte gillar vem jag är. Jag vill omge mig med folk som uppskattar den jag är. Den yttersta formen av oärlighet är väl att umgås med de man avskyr?

För mig berättar ovanstående förfarande du beskriver att de aldrig känt den du är, och när de upptäcker vem du egentligen är upptäcker de samtidigt att de inte gillar dig. Skönt. För dig.

 

[my_mint]

Du har missat ganska så mycket både vad gäller information och teknik.
Samt organisation bakom det som du hittar på internet.

Dina totalt felaktiga slutsatser tyder på det.
Mitt förslag är att du startar med att läsa på om Bukefalos.
Regler och bakgrund.
Historien bakom finns på sidan.

Ja, det må vara att jag hade fel, ber ursäkt i såna fall.

Jag kan dock inte låta blir att påpeka att det är aldrig ingen som erkänner frivilligt att tjänar pengar på det här. Precis som det är ingen som erkänner att man tjänar stora pengar på asylsökande och ensamkommande flyktningbarn.

 

[my_mint]

Jag tror du behöver fundera MYCKET och länge över hur det här med grundläggande undersökning innan uttalande fungerar.

Länge. Mycket.

Glöm inte foliehatten.

Hade jag fel, ber jag ursäkt.

 

[Fruentimber]

Detta - tänker jag - säger ju mer om "vännerna" än om dig. För min del blir jag glad om folk plockar bort mig ur sin bekantskapskrets om de inte gillar vem jag är. Jag vill omge mig med folk som uppskattar den jag är. Den yttersta formen av oärlighet är väl att umgås med de man avskyr?

För mig berättar ovanstående förfarande du beskriver att de aldrig känt den du är, och när de upptäcker vem du egentligen är upptäcker de samtidigt att de inte gillar dig. Skönt. För dig.

Jo, visst är det så.
Det tråkiga är väl när det är vänskap som går många år bakåt, som i fallet med vännen som tyckte att jag skrev "dumheter". Vi har ju varandra på Facebook fortfarande förstås, men det känns liksom som en liten knut i magen när jag tänker på det och att jag inte längre har en aning om var vi står, och det gör mig såklart ledsen.

*Eget KL*

Hen som gnällde på att hen blivit censurerad har, märkligt nog, censurerat mig.
Det började med att hen raderade ett inlägg jag gjorde och nu kan jag inte längre se en del av det hen delar.
Efter att detta uppenbarades har en annan frågat varför hen censurerat mig, utan svar.
En del människor kommer man nog aldrig förstå sig på.

Men likaså kan vi ta @Lovisaleonora s inlägg här - det här är en människa jag har växt upp med och som jag inte kan undvika att träffa. Här har verkligen sociala medier förstört vår relation helt, speciellt nu efter censureringen. Det kommer bli väldigt obekvämt att träffa denna person igen.

 

[Mona]

Jag har inga svårigheter att skilja på sak och person.
Jag kan tycka om en människa även om jag inte nödvändigtvis sympatiserar med alla åsikter den personen eventuellt har.

Jag förstår inte alls grejen med att plocka bort folk från vänlistan på FB bara för att dom röstar på ett visst parti.

Det känns inte särskilt vidsynt och tolerant att göra det och det kan finnas annat hos dom här människorna som berikar mitt liv och som jag i så fall skulle missa.
Så tänker i alla fall jag.