Hur går det för era -05'or #9

[Marty]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

I så fall kan jag ju lika gärna bara åka runt och rida i olika ridhus, vilket jag kan göra, men jag vill inte betala för att få 2% på ett dressyrprogram. Och hon är ju tittig på hindren också, så hon behöver vänja sig vid olika sorters hinder också, även fast det gör att jag får backa 10 steg och hoppa miniklasser, men höjden vet jag att det inte är några problem sedan när hon väl vant sig vid olika hinder och ridhus. Jag hoppas dock på att hon ska bli bättre när utomhussäsongen kommer igång.

 

[Apollo 13]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

+ Kimmis

Ni har såklart rätt och det gissade jag ju som sagt själv. Han hittade ju ett gasläge i traven förut och det var ju den jag hade sådant förbaskat problem med. HATE IT! Så jag vill verkligen inte fastna på gasen i galloppen.

Fick en bild skickad till mig av min sambo som han tog i helgen. Mina små gräsliga pojkar... Tur också att Apollo ser så sjukt nöjd ut och att min väst är så himla ren

 

[SiZo]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

Jo, kan ju vara nån kombination av pälsfällning och brunst som kommer igång, så den kan ju lösa sig bara det är avklarat om man har lite tur. Med Pselma så har de senaste dagarna varit som att bara vända på skivan liksom, skiten funkar, trots att jag igentligen inte lagt ner massor tid på att fixa det.

Nej höjden är inte problemet, hästen kan hoppa, det vet vi

 

[anni0001]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

Skickar en massa peppkramar till er alla på dessa ungdjur!
Jag tror det är lätt att påverkas av andra, att man ser att Den och Den minnsann hoppar 120 på tävling eller får 70% på dressyrstarten medan mitt eget kräk knappt ens tar sig in på banan eller ens står stilla när man ska upp i sadeln. Men man måste blunda för de yttre faktorerna som andras hästar. Dels är hästarna alldeles för olika - det är INDIVIDER vi sysslar med. Dels har vi olika förutsättningar både som ryttare och med träningar o målsättningar. När det går bra för någon annan måste man kunna svälja sin egen stolthet och istället känna sig INSPIRERAD och PEPPAD av att nån annan lyckas! Man mår så mkt bättre och finner så mkt mer lycka här i hela Livet om man vågar bli glad för andras skull utan att för den delen trycka ned sig själv i fotsulorna. Framförallt är vi tjejer ju experter på att trycka ned oss själva och "tycka synd om" istället för att slå näven i bordet och gaska upp oss.

(oj vad djup jag är idag så här två dagar innan BF!)

Jag var oxå sådan som tyckte att jag gjort ett personligt misslyckande om det gick dåligt. Visst, det försvinner inte helt, men jag har lärt mig att vara snällare på mig själv o inte jämföra mig så jäkla mkt med andra hela tiden - ingen är som mig o min häst! Och faktiskt så blir det mkt roligare och framförallt kan jag se "misslyckandena" som en framtida utmaning istället för ett nederlag. Som med din häst Marty - hon vill inte tävla helt klart - sänk kraven o ta det i pyttesteg eller strunta i det helt ett tag. Gå bara in, skritta runt, kanske bara leda henne om hon bara står på bakbenen?
titta på hindren, personalen o publiken. Kanske flera klasser på rad o flera helger i rad så att hon vänjer sig?
Det är lätt att man själv vill gå fortare fram än vad hästen verkligen klarar av och då blir man så himla besviken! Ni har SÅÅÅ många år på er att ta er ut på tävlingsbanorna

Man måste vara ÄRLIG mot sig själv och sin Häst. Man måste se med öppna ögon vad man själv klarar av, vad hästen klarar av och vad vi kan åstadkomma tillsammans med de förutsättningar vi Personligen har med träningar, transporter, pengar, utrustning, tid, intresse osv. och sen strunta i att grannens häst går från klarhet till klarhet. Den hästen är ju inte Min häst och den ryttaren är inte jag.

*peppa peppa peppa*

 

[Marty]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

Väldigt bra skrivet : ). Man måste påminna sig själv ibland om att det faktiskt bara är bebisar vi har att göra med. Och jag tror som du, att det är bäst att gå myrsteg framåt och försöka söka rutin istället för framgång med min pålle, och flera andra.

 

[anni0001]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

Ja jag tror framgångarna kommer för dej när din lilla dam fått mogna lite till, då kommer ni hoppa hovarna av alla andra Jag kan ge ett praktexempel på en framstående unghästberidare o tävlingsryttare i 150-klasser här hemma som hade exakt samma problem som dej. Hästen hoppade först inte alls. Bara löshoppning, knappt. Helt galen. Sen började den hoppa på träning, o hoppade HUS! Men tävla. Nej tack. Den stod på bakbenen, gick inte ens in på banan, kastade sig hejvilt, grisnitade.... you name it.
Men ryttaren vägrade ge upp. Hon visste att den KUNDE om den bara VILLE. Så hon drog den med sig. Helg efter helg efter helg. Pinsamhet efter pinsamhet.
Nu hoppar den allt och vinner allt!

Den fula rädda ankungen blev en vacker stolt svan med bara lite tid och omtanke!

 

[AthenaAvalon]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

Du är så vis du annie

Jag känner precis som många andra här att jag ibland borde sälja hästen och gömma mig i någon vrå, för tro att jag kan rida är ju bara fjantigt...
Men som någon sa så går det upp och ned och jag har dessutom en häst som är sen och stor och lång. Jag är ändå stolt att jag haft tålamod med honom och låtit honom ta allt i sin takt för det ger utdelning nu!

Har tömkört mkt och nu skrittar han så fint på tygeln i ridningen. Han gör skänkelvikning som ingenting och blir så mjuk så mjuk och är en ren fröjd att sitta på Rider min också på rakt bett och han blev också som en helt annan häst. Mkt stabilare i gången framför allt...

På torsdag ska vi träna och framförallt pysslar vi med övergångar och galopparbetet (!!) vilket vi har en bit kvar i. Halt på tygeln går ibland, ibland inte men det kommer. Till helgen blir det fortsättningskurs i tömkörning på Flyinge 2 dagar och på söndag är det Team Chasing-träning Sedan har vi faktiskt anmält till staketträning i ridhuset 27 mars där man blir bedömd av dommaren och får rida om de delar i programet som man får kritik på. Ska bli jättekul och få ett omdöme om honom och hans utbildningsstadie!

Hoppade igår och han var väldigt fin i formen, hoppade ca 80cm och jag kände mig bara sådär nöjd.. inser mer och mer att det är terrängridning i form av TC som vi ska satsa på vad gäller hoppning och dressyr för resten. Iallafall tills han är ännu mer musklad och balanserad. Kroppskontrollen är ju fortf. inte 100%-ig

 

[anni0001]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

Eller hur?!?



Klok av egen erfarenhet kanske. Jag var alldeles för duktig på att trycka ned mig själv så tillsist blev ridningen lidande, jag kände bara prestationsångest och det var inte speciellt roligt längre för några år sen. Nu har jag lagt om, tänker mer på mig själv och vad JAG vill - sen skiter jag i vad andra tycker att jag "bör göra och inte göra". Som med tävlandet, länge har jag känt att man MÅSTE tävla. Det har hängt över mig hela tiden o jag har så extremt lite rutin så det har bara känts jobbigt. Nu har jag köpt mig en riktigt fin dressyrhäst, men kommer bara starta henne den dag jag känner mig helt tusen procent säker o tycker att det ska bli genuint roligt att tävla! Sen struntar jag i om hon så har kapacitet för OS o alla tycker att det är bortkastat att hon "bara" går typ LA. Jag vill ha en fin häst att sitta på

Man får tänka igenom vad man SJÄLV vill med sin häst och sin ridning och sen kämpa med att BARA finna inspiration i de ekipage som nått längre och som går bättre ist för att känna sig sämre O de dagar det går dåligt så får man försöka se det som en utmaning till nästa pass, att nu JÄKLAR SKA det gå bättre nästa gång!! Hellre har för låga krav än för höga för man mår så mkt bättre av att nå sina mål än att bara jaga dem hela tiden

"Kan Man Vara Glad Åt Lite Har Man Mycket Att Vara Glad Åt!"

 

[JohannaB]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

Mycket kloka inlägg i denna tråd!

Jag vill fortsätta på temat med en annan "klokhet" en äldre hästkarl sa till mig...

Jag var ute med min 05:a, då 1½ år gammal, på tömkörningskurs.
Hon är en himla snäll häst, men kunde inte uppföra sig ALLS påd etta ny spännande ställe och var i princip inte ledbar, talbar eller rolig över huvudtaget!

Jag började dag två, pass fyra, att bli nojjig...
Det här skulle ju bli min tävlingshäst?
Och hon klarade ju inte av miljöombytet alls och inte heller att komma ihåg någonting av vardagshyffs osv osv osv.

Mannen sa då till mig;
"Men hur många gånger har du tränat det här då?"
Tja... Vi hade ju bara varit på annan plats två-tre gånger sådär fick jag väl erkänna...

Då kom det visdomsord som sedan dess fått prägla min unghästutbildning:

"Hästar måste få träna på nya saker. När h*n har gjort det här 100 gånger (dvs åkt bort varje helg i två år) och fortfarande inte lugnat ned sig och klarar av det, då kan du ifrågasätta om hästen är lämplig."

"Vi tränar alldeles för lite med våra hästar, och har alldeles för bråttom. En hästs grundutbildning tar tid, och måste få ta tid, och det är heller ingen brådska. Ni har 15 år på er att utvecklas och lägger man bara ned 1-2 timmar per dag (som vi hobbyryttare gör, denna man använder sina hästar i yrkesmässigt bruk (skogskörning osv) och använder de 7-8 timmar per dag 6 dagar i veckan... Snacka om skillnad i mängden träning) så måste det få ta tid!"

Med andra ord, ta er tid att träna!
Och ge inte upp, det kan ta många-många-många träningar för att komma fram till en del saker men så småningom så kommer det!
Ofta tidigare än man tror när man väl lagt ned prestationsångesten och inser att även tävling är träning.

Jag har bestämt mig för att följa den här mannens råd och därför alltid föreställt mig att det tar 100 gånger innan det sitter, vi bara tränar, och konstigt nog har det gjort att nästan allting sitter om inte på första så på andra gången.. Antagligen för att min mentala inställning blir helt annorlunda med det här tänket?

(Jag är nämligen en tävlingsindivid som gärna bedömer mig själv efter mina prestationer... Men att JAG är sådan ska ju inte min häst lida för! )

 

[RostKaptenen]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

I helgen har vi varit i Kalmar och tränat för Linda A
Gymnastikhoppning och liten inomhusterräng. Pållen skötte sig över förväntan! Var väldigt laddad i början båda dagarna då det var mycket att titta på Men han har utvecklats så otroligt mycket För ett par veckor sedan kunda vi knappt galoppera ett helt varv inomhus. Nu hoppade han övningar som faktiskt är rätt svåra, speciellt för en orutinerad häst med tre meter långa ben Sista dagen började även bjudningen komma och han började ta för sig lite bättre i galoppen. Dessutom tyckte Linda att det var en häst med kapacitet och stort hopp

Vi har (som fler i tråden har jag sett) haft lite av en krångel period. Men nu känns det ljusare igen! Det är motigt ibland men det är bara att träna på och inte ge upp

 

[Marty]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

Det där låter ju nästan som om du beskriver min Kimbi. Vi får väl hoppas att hon också blir en svan en dag. Jag ska försöka att inte ge upp. I helgen blir det ännu en Pay and Jump att skämma ut sig på. Ska sänka kraven rejält och försöka komma runt en sådär 40 cm kanske. I mitt fall känner jag mig lite pressad från uppfödaren också. Hon såldes till oss för att vi sa att vi ville starta 3-årstext, kvalitén osv. 3-årstestet startade vi, men fick snabbt gå ut igen pga Kimbis rädsla. Och det är ju samma vi fortfarande kämpar med, så vi har inte kommit mycket längre än så. Uppfödarens andra hästar har lyckats väldigt bra i Kvalitén och 3-årstest (Kimbis jämnåriga halvsyster fick hoppdiplom på 3-års och hennes ett år äldre halvsyrra vann kvalitén i hennes stad), sen har vi Kimbi, misslyckad :P. Nä, men jag ska nog göra en svan av min lilla fula ankunge också ^^.

elinlowenberg: Vad kul att det gick så bra på träningen, och härligt med lite beröm från Linda.

 

[AthenaAvalon]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

*kl*

Idag red jag till ridhuset fast besluten om att öva galopparbete. Gick inte in i ridhuset eftersom där är hoppning hela dagen men höll mig däremot utanför brevid paddocken (är samma underlag men utan staket). Började med skittarbete och han skrittar kanonfint på tygeln! Ställde åt båda hållen fint och gjorde serpentiner och så. Travade lite och gjorde samma sak och sedan galopperade vi lite för att han skulle förstå vad det handlade om denna dagen...

Testade sedan för skoj skull att fatta galopp från skitt och gissa vem som satte det som en smäck direkt! Jag var så himla stolt över honom! Gjorde det flera gånger åt båda hållen och det gick verkligen jättebra. Galopperade lite mer än vanligt också (det är ju min svaga punkt det här med galoppen så jag tvingade mig själv lite) och han gick faktiskt på tygeln och jobbade på bra med bra framåtbjudning, nästan lite för mkt emellanåt

I morgon ska vi rida för Cissi och jag hoppas att det går lika bra då. Rekomenderar verkligen att rida ute och utan "bana" att stödja sig mot. Man får mycket bättre ytterhjälper! Testade faktiskt att vända för ytterhjälperna så det blev en väldigt "öppen" bakdelsvändning och han fattade rätt bra vad det gick ut på. Får finslipa det lite bara

 

[anni0001]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

Vilken klok och vis man! Sådana skulle man ha runt sig varje dag

Marty: Är hon likadan på träningar eller är det just tävlingsnerver som spelar spratt? Tänkte ifall ni faktiskt bara skulle ägna er åt att just åka runt på olika anläggningar ett tag framöver och strunta HELT i prestation, dels för hästens skull men kanske mest för din egen så du slipper tävlingspressen och slipper betala startavgifter hela tiden för att "bara" gå in på en bana.

Eller kolla om du kan få vara med "utom tävlan" sist i klasserna och bara gå in med henne och ha som mål att gå förbi hindren och vistas inne på banan utan att rida an på hinder. Låt säga att det tar två minuter att rida banan, då kanske du kan få skritta runt där inne i två minuter??
Jag vet inte riktigt HUR hon reagerar... dvs blir hon spänd och galen av att bara komma in, eller är det hindren som ställer till det? För om det räcker med att bara komma in för att hon ska bli helspänd så blir det kanske lite väl häftigt att dessutom kräva att hon ska hoppa. Att bara gå runt där inne är kanske tillräckligt påfrestande för en häst som Kimbi! Man måste ställa kraven efter den individ man har.

Sen tycker jag att du ska ta ett riktigt snack med uppfödaren och verkligen förklara situationen, att hästen faktiskt inte är mentalt redo och att det är inget ni kan påverka mer än att träna o åter träna o förklara att det inte är läge att satsa på championat osv med en häst som inte landat i skallen. Är det en seriös uppfödare så förstår ju den att ni gör allt och att just denna avkomma är lite senare än sina syskon. Att syskonen hoppar hus o är superstabila är ju ingen garanti för att nästa avkomma blir lika

Och sist, men inte minst. Om du inte känner för hästen, om du helt enkelt INTE har ENERGI och MOTIVATION att ta henne för den hon är och sänka kraven rejält utan att deppa ihop - så sälj henne.
Om du vill tävla och ha skoj istället för att traggla med en superkänslig skraj individ så sälj henne o leta en häst som du trivs bättre med Hon kanske tar tre år till på sig att mogna och det är bara du själv som känner hur länge du "står ut".

 

[anni0001]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

Underbart!! Vilken lycka! Dags för en film snart va??!!


(hur går det med den nya transporten o lastträningen??)

 

[Martina_m]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

Den hästen är ju inte Min häst och den ryttaren är inte jag.

Precis, det är Min häst och Jag som ska nå Mina mål. Allt annat är obetydligt. Det ska jag försöka tänka på oftare.


Här är ytterliggare en som haft bekymmer med sin tonåring. Bara varit så bråkig hela tiden och så jobbig. Verkligen obstinat!
Men han fyllde ju faktiskt 5 år i början av mars. Jag kan ju ingenting om unghästar, men har hört talas om 5-års-trots och att det är inget att leka med.
Jag har också känt att nu är gränsen nådd, nu klarar jag det inte längre. Jag är inte tillräckligt duktig. Och nu är vi verkligen på ruta noll igen.

Men speciellt efter idag, så känns det såååå himla mycket bättre.

Hoppträning idag igen, 7:e gången han hoppar. (snart börjar det bli så många gånger att jag tappar räkningen )
Han var jättepigg och hade så mycket överskottsenergi. Men det gick såååååå bra . Trots massa bockningar och skutt så satt jag kvar och han hoppade super. Nu är vi på väldigt låga hinder, för jag är så feg. Men han börjar fatta vad det handlar om!

Det bästa av allt var nästan att han bockade och skuttade så mycket med mig, för jag blev så taggad och så j*vla anamma. Jag är så feg, men kände mig ändå så trygg! Och vi red vägar idag, hade ett mål att ta mig till, och på vissa ställen skulle vi ta oss över lite hinder, inget konstigt med det. Eller hur ? Jag får inte se hindren som något skräckinjagande. Men ibland är det lite svårt faktiskt .

 

[anni0001]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

Men man vet aldrig, de där hindren ser ibland ut att vara ute efter en Rätt var det är så förvandlas 40 cm hindret till ett 150 hinder , när man är mitt över, bara för att man ska tvärkrascha å bryta nacken



Härligt att det gick så bra efter motgångarna! Jag har oxå hört talas om femårstrots, vet inte om det stämmer över lag eller om det helt enkelt bara är så att det är inte förrän vid fem som ridningen blivit mer rutin för dem och de får balans och hjärna nog att hitta på bus Som treåringar är de ju så vingliga o fullt koncentrerade på vad ryttaren gör, som fyraåringar börjar de bli lite mer säkra och kan tänkas bralla lite men inte alltför mycket för då ramlar de omkull eller blir supertrötta då kondisen inte räcker till.
Men som femåringar är de rutinerade o har fått mer flås o kan därför börja tänka på annat utan att snubbla, ramla eller bli överhettade i hjärnan

Vad vet jag

 

[AthenaAvalon]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

Jo, nu är det banne mig dags för en film snart för jag har precis ridit en timme för Cissi och jag har SÅ ont i kroppen, men är SÅ nöjd med hästen!!

Red på samma ställe som igår. Övade på att göra halt från skritt och vara kvar på tygeln, det gick sådär i början men sedan fattade han och då gick det bra. Fick öva på att "gå" in i halten. Alltså att mina sittben ska kliva in i halten och körde han upp skallen så fick han en liten dunk i sidan och så på det igen. Tränade sedan på ställningen i volterna då han gärna vill skjuta in rumpan och inte spåra med bakdelen. Detta var nog det svåraste för han luras lite genom att ställa i nacken men jag har ingen riktig koll på bakdelen. Men med Cissi brevid så löste vi det så småning om. Hon är sjukt petig vilket är jättebra för jag är inte alltid det.

Sedan kom vi till de BIG thing, nämligen galoppen! Fattade från skritt och han gjorde det som ingenting. In med bakbenet under sig och fram i galopp utan att köra upp huvudet Galopperade på volten på tygeln och i lite mer kontrollerat tempo mot igår. Orkade faktiskt galoppera en hel del och jag var lite förvånad. Gjorde samma sak i båda varven och vänster e svårare men gick det med. Vi måste öva på att han är lite mer energisk och allert, jag får inte låta honom rulla på i sitt "lunk" utan att måste vara framme för hjälperna hela tiden.

Nästa gång ska jag ha med mig en kameraman så ska ni få se

 

[anni0001]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

vad roligt! Jag blir GRYMT avundsjuk!! Jag hoppas att jag kommer ha samma fina tålamod som dej när det är dags för Lamour!

Hur går det med lastningen o nya transporten? frågade tidigare oxå men vet inte om du uppfattade den. är nyfiken eftersom jag själv är urusel på lastträning så är det alltid roligt att läsa om hur andra löser problemen!

 

[Mazarinen]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

Idag har vi varit på Återbesök med Cesar igen. det gick jättebra. Fick börja med att springa rakt fram på hårt underlag, sedan gjorde dom ett ordentligt böjprov på benet, och därefter tog vi honom på volten. Han var inte det minsta halt Så nu får jag börja arbeta honom lite i trav (börjar från marken med tömkörning) och om en vecka ungefär tror jag han är redo för att bli riden

 

[anni0001]

Sv: Hur går det för era -05'or #9

Ååå härligt!! underbart att läsa om solskens-sjuk-historier


OT: BF idag men inte en bebis så långt ögat når... suck Dottern kom tio dagar innan så gissar att det är en pojk denna gång då, de är ju lite senare av sig Nu ska jag bege mig ut till pållarna o mocka lite o borsta lite vinterpäls så kanske ungen ruskas ned....