Skickar en massa peppkramar till er alla på dessa ungdjur!
Jag tror det är lätt att påverkas av andra, att man ser att Den och Den minnsann hoppar 120 på tävling eller får 70% på dressyrstarten medan mitt eget kräk knappt ens tar sig in på banan eller ens står stilla när man ska upp i sadeln. Men man måste blunda för de yttre faktorerna som andras hästar. Dels är hästarna alldeles för olika - det är INDIVIDER vi sysslar med. Dels har vi olika förutsättningar både som ryttare och med träningar o målsättningar. När det går bra för någon annan måste man kunna svälja sin egen stolthet och istället känna sig INSPIRERAD och PEPPAD av att nån annan lyckas! Man mår så mkt bättre och finner så mkt mer lycka här i hela Livet om man vågar bli glad för andras skull utan att för den delen trycka ned sig själv i fotsulorna. Framförallt är vi tjejer ju experter på att trycka ned oss själva och "tycka synd om" istället för att slå näven i bordet och gaska upp oss.
(oj vad djup jag är idag så här två dagar innan BF!)
Jag var oxå sådan som tyckte att jag gjort ett personligt misslyckande om det gick dåligt. Visst, det försvinner inte helt, men jag har lärt mig att vara snällare på mig själv o inte jämföra mig så jäkla mkt med andra hela tiden - ingen är som mig o min häst! Och faktiskt så blir det mkt roligare och framförallt kan jag se "misslyckandena" som en framtida utmaning istället för ett nederlag. Som med din häst Marty - hon vill inte tävla helt klart - sänk kraven o ta det i pyttesteg eller strunta i det helt ett tag. Gå bara in, skritta runt, kanske bara leda henne om hon bara står på bakbenen?
titta på hindren, personalen o publiken. Kanske flera klasser på rad o flera helger i rad så att hon vänjer sig?
Det är lätt att man själv vill gå fortare fram än vad hästen verkligen klarar av och då blir man så himla besviken! Ni har SÅÅÅ många år på er att ta er ut på tävlingsbanorna
Man måste vara ÄRLIG mot sig själv och sin Häst. Man måste se med öppna ögon vad man själv klarar av, vad hästen klarar av och vad vi kan åstadkomma tillsammans med de förutsättningar vi Personligen har med träningar, transporter, pengar, utrustning, tid, intresse osv. och sen strunta i att grannens häst går från klarhet till klarhet. Den hästen är ju inte Min häst och den ryttaren är inte jag.
*peppa peppa peppa*
