I
Izzie
Hade en ganska så rejält obehaglig upplevelse här hemma förra veckan som direkt involverade en av mina brorsor och hans 15 månaders Rottweiler. Vi hade en av mina brorsdöttrar på besök över dagen (dottern till en annan brorsa) och fastän hon hade tjatat om att få träffa Killian (Rottisen) så ville hon hålla avståndet från honom. Han blir alltid så extremt upphetsad så fort vem som helst kliver in genom ytterdörren; är väl fullkomligt vanligt för rasen?*
Brorsan och hans flickvän var inte hemma för tillfället då jag och mina föräldrar, plus brorsdottern, spenderade lite tid med vovven. Han vill såklart pussa och nosa på brorsdottern, speciellt när hon var i mitt knä på golvet, men blev direkt massa pipiga protester från henne. Efter några minuter lugnade han ner sig och verkade godta att han bara fick titta på henne men inte leka. Sen cirka 10-15 minuter senare kommer brorsan och flickvännen tillbaks och typ 2 minuter efter det inträffar totalt kaos.
Jag är ute i hallen, som ligger i anslutning med köket utan dörr eller nått alls, för att hämta min jacka och brorsdotterns ytterkläder för vi ska nu skjutsa hem henne. Farmor (min mamma) och brorsdottern latjar runt och allt är bra, då helt plötsligt jag vänder mig om och ser Killian nafsa till brorsdottern i foten. Var faktiskt inte inne i köket då det skedde så jag vet inte om han faktiskt nafsade eller bara tog en lekfullt "grep" om foten som han gör ibland när han leker lite tuffare men då är det handleden som gäller. Gjort så två ggr på mig och han nafsar inte ens. Du känner tänderna mot hunden men inget tryck eller nått mer alls än så, men jag tycker det känner obehagligt ändå. Iaf, brorsan är direkt på Killian och stort sett brottar ner hunden på köksgolvet och *bankar* hans huvud 3-4 gånger mot golvet. När jag ser honom göra det har jag god lust att skrika för glatta livet och jag är nära att börja storgråta. Visst, jag förstår ju att brorsdottern blev skiträdd och hon började ju gråta/skrika och då blev min pappa förbannad och jag typ står där i chock över hur min brorsa hanterade situationen. Han verkligen älskar och avgudar sin Killian så jag fattar inte varför han gjorde nått sånt. Killian sa inte ett pip; gnällde eller tjöt inte så uppenbarligen var det väl inte så hårt och typ 10 minuter senare ligger han inne i tvättstugan och "flinar" när jag kommer in för att hämta bilnycklarna. Men jag störs resten av dagen av vad min brorsa gjorde och senare på kvällen säger han till mig att om jag inte är villig att gå så långt för att disciplinera min hund så ska jag inte skaffa en Rottweiler. (Har tänkt skaffa en om han parar Killian i framtiden.) Jag sa inget då, men ja, om man måste gå så långt som han gjorde för att lära hunden en läxa, är jag väl helt fel person att ha en Rottweiler.
Vad tycker resten av er? Överreagerar jag totalt eller gick min brorsa helt enkelt för långt? Mår fortfarande dåligt av att minnas tillbaka vad som hände den eftermiddagen och var bara tvungen att få ur mig detta innan jag blir galen...!
* = Kan stort sett inget om denna ras.
Brorsan och hans flickvän var inte hemma för tillfället då jag och mina föräldrar, plus brorsdottern, spenderade lite tid med vovven. Han vill såklart pussa och nosa på brorsdottern, speciellt när hon var i mitt knä på golvet, men blev direkt massa pipiga protester från henne. Efter några minuter lugnade han ner sig och verkade godta att han bara fick titta på henne men inte leka. Sen cirka 10-15 minuter senare kommer brorsan och flickvännen tillbaks och typ 2 minuter efter det inträffar totalt kaos.
Jag är ute i hallen, som ligger i anslutning med köket utan dörr eller nått alls, för att hämta min jacka och brorsdotterns ytterkläder för vi ska nu skjutsa hem henne. Farmor (min mamma) och brorsdottern latjar runt och allt är bra, då helt plötsligt jag vänder mig om och ser Killian nafsa till brorsdottern i foten. Var faktiskt inte inne i köket då det skedde så jag vet inte om han faktiskt nafsade eller bara tog en lekfullt "grep" om foten som han gör ibland när han leker lite tuffare men då är det handleden som gäller. Gjort så två ggr på mig och han nafsar inte ens. Du känner tänderna mot hunden men inget tryck eller nått mer alls än så, men jag tycker det känner obehagligt ändå. Iaf, brorsan är direkt på Killian och stort sett brottar ner hunden på köksgolvet och *bankar* hans huvud 3-4 gånger mot golvet. När jag ser honom göra det har jag god lust att skrika för glatta livet och jag är nära att börja storgråta. Visst, jag förstår ju att brorsdottern blev skiträdd och hon började ju gråta/skrika och då blev min pappa förbannad och jag typ står där i chock över hur min brorsa hanterade situationen. Han verkligen älskar och avgudar sin Killian så jag fattar inte varför han gjorde nått sånt. Killian sa inte ett pip; gnällde eller tjöt inte så uppenbarligen var det väl inte så hårt och typ 10 minuter senare ligger han inne i tvättstugan och "flinar" när jag kommer in för att hämta bilnycklarna. Men jag störs resten av dagen av vad min brorsa gjorde och senare på kvällen säger han till mig att om jag inte är villig att gå så långt för att disciplinera min hund så ska jag inte skaffa en Rottweiler. (Har tänkt skaffa en om han parar Killian i framtiden.) Jag sa inget då, men ja, om man måste gå så långt som han gjorde för att lära hunden en läxa, är jag väl helt fel person att ha en Rottweiler.
Vad tycker resten av er? Överreagerar jag totalt eller gick min brorsa helt enkelt för långt? Mår fortfarande dåligt av att minnas tillbaka vad som hände den eftermiddagen och var bara tvungen att få ur mig detta innan jag blir galen...!
* = Kan stort sett inget om denna ras.