Hur fungerar särskrivning?

Och bortsett från det, så finns det alltså ett bättre svenskt alternativ än att joxa med en felaktig användning av skiljetecken. Om man nu känner att man måste försvenska utrikiska ord.

Eftersom jag bara använder det i talat språk så hade jag inte ens reflekterat över eventuell stavning...
 
När jag läser alla dessa inlägg så får jag väl känslan egentligen av att man inte blir irriterad när någon råkar skriva fel helt plötsligt eller inte kollat sin text innan man skickar.

Att en dyslektiker har svårt är ju också något som jag tror de flesta verkligen inte har något problem med.

Jag kan tycka att det är oviljan att lära sig vad som är rätt, sätta massor med frågetecken eller komman där syftet inte ens är klart varför man gör detta.
De och dem är något som jag blivit betydligt sämre på pga att folk inte vill lära sig och man ser det för ofta och det nu är svårare att känna det naturligt. Nu måste jag fundera först.

Jag har bekanta som läser 100 böcker per år men fortfarande inte kan skriva ihop. Hur läser de egentligen då? Ser de inte skillnad när de skriver? Jag menar om de läser det de skrivit, eftersom de läser både effektivt och rätt, borde det ju vara uppenbart.
De är inte dyslektiker.

Att svänga sig med att saker är grammatiskt korrekt eller "man får skriva så nu" hjälper inte ett dugg när betydelsen blir olika beroende på vad du skriver. Exemplet där man skriver mig istället för du och tvärtom.

MEn det värsta är ändå när utbildade journalister ständigt skriver fel på de mest grundläggande sätten eller där korrekturläsning eventuellt saknas för att de själva "kan". ELler, det värsta...korrekturläsarna inte vet vad de gör och tar betalt för det.

Om VD´n på ett företag har dyslexi så har jag fasiken inget problem med det men om personen börjar skriva tekniska dokument utan att någon korrekturläser eller personen börjar argumentera om att den "faktiskt är dyslektiker" så har jag inte mycket till övers.
Hitta en redaktion som inte har rationaliserat bort korrekturläsarna, så är du snäll ;)
 
OT men eftersom det finns många då som är vana vid engelska här: hur säger man inställsam på engelska? Och fjäsk? Jag skulle beskriva en sådan person för brittiska vänner igår men fick gå en omväg för att jag inte hittade orden.
 
OT men eftersom det finns många då som är vana vid engelska här: hur säger man inställsam på engelska? Och fjäsk? Jag skulle beskriva en sådan person för brittiska vänner igår men fick gå en omväg för att jag inte hittade orden.

Fjäska är butter up eller (lite grövre) sucking up to. Inställsam skulle jag nog beskriva som smarmy,
ingratiating eller unctuous (ja, jag läser lite märkliga böcker ibland :D).
 
OT men eftersom det finns många då som är vana vid engelska här: hur säger man inställsam på engelska? Och fjäsk? Jag skulle beskriva en sådan person för brittiska vänner igår men fick gå en omväg för att jag inte hittade orden.

Jag avskyr när det tom står i anslutning till artikeln att man ska mejla om man hittat fel. Varför ska jag göra deras jobb?! Oavsett om det är faktafel eller grammatiska fel.
 
Vad bra.
Men det jag inte riktigt greppar är varför särskrivare/ihopskrivare delar upp tal och skrift i två helt skilda väsen - varför talar man på ett sätt, och skriver på ett annat?

Jag gissar att det aldrig skulle hända att du skrev "goatcheese" på engelska, bara för att det hette getost på svenska?
Det var ju precis det jag skrev att det också händer ibland, att jag skriver ihop engelska ord som är ihopskrivna på svenska, men ska särskrivas på engelska.

Det där med att tala på ett sätt och skriva på ett annat, såklart man kan göra det. De som har svårt med stavning och syftningsfel i skrift behöver inte tala sämre svenska för det. Dessutom är talspråket något mer förlåtande tycker jag (dom istället för de/dem tex)
 
Min första hypotes var förresten att den främsta anledningen till att folk har en inlärd irritation som gör att de stör sig på till exempel särskrivningar är att felaktig särskrivning är ett enkelt fel att uppfatta. Detsamma gäller fel ifråga om de/dem. Det är sällan som jag ser någon på sociala medier irritera sig över mer komplexa fel i andras texter, utan det handlar om fel som ligger på en ganska låg nivå (sett till texten som en större enhet då, bl.a Ivanic har skrivit om det). Kanske beror det på att vi inte analyserar skriften på djupet i sociala medier, utan istället fokuserar helt på andra delar i kommunikationen?

Jag tänker att psykolingvistiken kanske kan förklara lite varför särskrivningar är vanliga på sociala medier. Psykolingvistiken handlar om hur människor lär sig och använder språk - vad som händer i hjärnan under språkanvändning (främst skrivande), kort sagt. Följande punkter är viktiga resultat ur psykolingvistisk forskning:
  • Skrivprocessen kan skilja sig åt mellan olika personer och olika sorters skrivande. Vissa personer kommer rent instinktivt att göra fler upprepningar i sitt skrivande. Att nämna är att skrivande alltid är rekursivt, men att det skiljer sig i antal upprepningar.
  • Skrivprocessen påverkas av vilken genre man skriver i (ordet genre syftar här på textsort).
  • Erfarna skribenter reviderar mer än oerfarna, och gör det oftast på högre nivåer. Oerfarna skribenter ändrar ofta mycket i texter på ord- eller möjligtvis satsnivå, medan erfarna skribenter korrigerar på högre plan.
  • Vi planerar mindre när vi skriver på dator jämfört med när vi skriver för hand (eller på maskin).
Så om vi tänker att sociala medier är en genre som generellt innebär mindre rekursion av sitt innehåll, samtidigt som dess tekniska plattform innebär mindre planering, så bör rimligtvis fler fel förbli "orättade". Det i kombination med att det på sociala medier finns många oerfarna skribenter (som generellt reviderar mindre) och personer som vinner på att använda "sitt språk" (framför standardiserat skriftspråk) skapar en utmärkt miljö för diverse avvikelser.
 
Säkert. Men många som är flitiga med engelska ord här tror jag inte gör det (man vet ju vad rätt många jobbar med).
Mitt problem är snarare att jag lägger oerhört många timmar i veckan på att följa esport, och där använder man väldigt mycket svengelska (om man följer det på "svenska") för det finns inga riktigt bra översättningar. Det har gjort att jag ökat min svengelska överlag, tyvärr. Så det är kanske en förklaring för fler :D
 
Men när vi andra, som framlever våra liv på svenska, gör det så verkar det lite mer "gud vad jag är häftig" för mig.
Ja det är så obegripligt, särskilt eftersom det ju är så FULT att slänga in engelska ord och uttryck i svenskan. Jag fattar inte varför man gör det frivilligt liksom :confused:. Om det är nåt jag blir hackad på för så är det svengelskan (som tack gode gud börjar bli bättre) så varför man pratar så frivilligt är så märkligt för mig.

Jag satt på möte för några månader sen, och var rätt upprörd (svengelskan blir värre då) och säger "ja men alltså det här är ju som att lyssna på en broken jävla record" :arghh: :meh:.
 
Ja det är så obegripligt, särskilt eftersom det ju är så FULT att slänga in engelska ord och uttryck i svenskan. Jag fattar inte varför man gör det frivilligt liksom :confused:. Om det är nåt jag blir hackad på för så är det svengelskan (som tack gode gud börjar bli bättre) så varför man pratar så frivilligt är så märkligt för mig.

Jag satt på möte för några månader sen, och var rätt upprörd (svengelskan blir värre då) och säger "ja men alltså det här är ju som att lyssna på en broken jävla record" :arghh: :meh:.

Det är väl ett sorts språkutveckling oavsett om man vill eller inte. Jag tänker på Byrå, Kiosk, pjäxor, pojke och andra låneord som säkert på den tiden lät fördjävligt i andras öron.
 
Ja det är så obegripligt, särskilt eftersom det ju är så FULT att slänga in engelska ord och uttryck i svenskan. Jag fattar inte varför man gör det frivilligt liksom :confused:. Om det är nåt jag blir hackad på för så är det svengelskan (som tack gode gud börjar bli bättre) så varför man pratar så frivilligt är så märkligt för mig.

Jag satt på möte för några månader sen, och var rätt upprörd (svengelskan blir värre då) och säger "ja men alltså det här är ju som att lyssna på en broken jävla record" :arghh: :meh:.
Jag gör det då och då, när min hjärna blir förvirrad..... Min man är engelsman och pratar inte svenska, så här hemma kör vi en salig blandning av engelska (med honom och även dottern, då mannen är med) och enbart svenska, när det bara är dottern och jag. Jag märker att jag ibland fastnar på ord i det svenska språket, och slänger då in det engelska istället. Det är lite läskigt för ibland är det rätt vanliga svenska ord som jag verkligen borde kunna rabbla utan att ens tänka efter.

Vissa engelska ord och uttryck är dessom lite mer träffsäkra än motsvarande svenska. Annars håller jag med, det känns lite fånigt ibland när det ska svängas med engelska ord och uttryck där svenska varit lika bra. Min man tycker det är ett himla intressant fenomen, med alla dessa engelska ord och uttryck som dyker upp överallt, inte minns i reklamen. Som om ett ord blir lite häftigare om man säger det på engelska.

Nu när jag tänker efter gör jag nog så själv. Jag skrev alldeles nyss "cheezy" istället för "fånigt" här ovan, och fick ändra snabbt, och jag var också nära att slänga in ordet "coolt"..... :crazy:
 
Ja det är så obegripligt, särskilt eftersom det ju är så FULT att slänga in engelska ord och uttryck i svenskan. Jag fattar inte varför man gör det frivilligt liksom :confused:. Om det är nåt jag blir hackad på för så är det svengelskan (som tack gode gud börjar bli bättre) så varför man pratar så frivilligt är så märkligt för mig.

Jag satt på möte för några månader sen, och var rätt upprörd (svengelskan blir värre då) och säger "ja men alltså det här är ju som att lyssna på en broken jävla record" :arghh: :meh:.
Fint att du kom ihåg "jävla" i alla fall :laugh:
 
Jag avskyr när det tom står i anslutning till artikeln att man ska mejla om man hittat fel. Varför ska jag göra deras jobb?! Oavsett om det är faktafel eller grammatiska fel.

Gahhhh ... Aftonbladet hade for manga ar sedan en "Hastfakta sida" pa natet, dar halften av informationen var felaktig. Nar jag skrev och papekade det fick jag forslaget att jag skulle tala om vad som var fel och vad som var ratt (sarskilt om "hastar i Amerika") sa skulle hon andra.:crazy: Hon tyckte inte alls att hon forsokte fa mig att gora hennes job som hon skulle fa betalt for.:confused:

Det var ju precis det jag skrev att det också händer ibland, att jag skriver ihop engelska ord som är ihopskrivna på svenska, men ska särskrivas på engelska.

Det där med att tala på ett sätt och skriva på ett annat, såklart man kan göra det. De som har svårt med stavning och syftningsfel i skrift behöver inte tala sämre svenska för det. Dessutom är talspråket något mer förlåtande tycker jag (dom istället för de/dem tex)

Fast jag maste erkanna att jag inte HOR skillnaden i vad som ar ihopskrivet pa Svenska och vad som inte ar ihopskrivet. Det ar for manga ganger det later likadant i tal. Eller sa kanske det bara ar jag (som i ett allmant jag) som talar sa. Ofta kan det ju ocksa vara dialectalt hur man uttalar sarskrivna eller ihopskrivna ord. (Och det hjalper inte att min dator satter roda rander under vartannat ord:arghh:)
 
Fast jag maste erkanna att jag inte HOR skillnaden i vad som ar ihopskrivet pa Svenska och vad som inte ar ihopskrivet. Det ar for manga ganger det later likadant i tal. Eller sa kanske det bara ar jag (som i ett allmant jag) som talar sa. Ofta kan det ju ocksa vara dialectalt hur man uttalar sarskrivna eller ihopskrivna ord. (Och det hjalper inte att min dator satter roda rander under vartannat ord:arghh:)

Lägger man in en rejäl paus på några sekunder mellan orden, så blir det oftast ganska uppenbart.

Jätte
Ful
= Jätteful

Brun
Hårig
= Brunhårig

Fredags
Fika
= Fredagsfika

Sjuk
Sköterska
= Sjuksköterska

Piss
Märr
= Pissmärr
 
Lägger man in en rejäl paus på några sekunder mellan orden, så blir det oftast ganska uppenbart.

Jätte
Ful
= Jätteful

Brun
Hårig
= Brunhårig

Fredags
Fika
= Fredagsfika

Sjuk
Sköterska
= Sjuksköterska

Piss
Märr
= Pissmärr

De vanliga orden vet jag ar hopskrivna mest for att det ser ratt ut, men det ar manga dar jag inte hor aven om jag provar bada varianterna i tal. Om det ar en text som ar mer viktig sa kollar jag stavningen, vilket alltid gor mig latt depremerad da jag har sa manga fel :meh: men har pa forumet hoppas jag att folk forstar anda. Jag har helt enkelt inte tid att bade lasa, ge mina egna inlagg, och leva mitt liv om jag ocksa maste oroa mig for att skriva korrekt ocksa.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ I skuggan av trådar runt alkoholism: Är det bara jag som reagerar på att vin och "bubbel" på något sätt romantiseras och ses som en...
27 28 29
Svar
561
· Visningar
29 885
Senast: Thaliaste
·
Kropp & Själ Jag har hela mitt liv lidit av olika psykiska sjukdomar och min autism. Jag upplever att det i många sammanhang fortfarande år 2020 är...
3 4 5
Svar
94
· Visningar
6 966
Senast: Lillefrun
·
Bukefalos Med tanke på den senaste tidens turbulens på Buke känns det ganska nödvändigt med en uppdatering av FAQ och regler. Vill mod/Gunnar...
Svar
19
· Visningar
2 821
Senast: SiZo
·
Kropp & Själ Det här blir lite utlämnande, så jag valde ett anonymt nick. Om ni listar ut vem jag är, så håll det för er själva, tack. Jag vet inte...
5 6 7
Svar
121
· Visningar
11 364
Senast: Petruska
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp