Hur fungerar särskrivning?

[Fille]

Tack, bra läsning! Det med engelskan känner jag till.

Vet inte själv riktigt varför det irriterar mig. Har mer svårt för folk som slarvar och skriver Ja istället för Jag, De istället för Det och sådant. Det ser bara så slarvigt och dumt ut att jag oftast inte engagerar mig med att läsa ens, särskilt när företagare inte ens kan skriva ordentligt.

Jag skriver olika på nätet och i en uppsats, i uppsats skriver jag tex alltid dem/de men på nätet eller i sms skriver jag alltid dom. Så i sociala medier tror jag att det är mer accepterat att "slarvskriva"!

 

[Raderad medlem 6459]

Och, för min del, när engelska ord eller fraser eller uttryck krystas fram och in i meningar. Jag tror inte att det är en naturlig följd av engelskt/amerikanskt inflytande, för mig ser det bara ut som nåt slags töntigt hävdande.

Gud, då borde du störa dig på mig. Jag blandar alldeles för mycket engelska/spanska och svenska. Låter säkert jättekrystat i vissas öron (men jag bara orkar inte rota fram det svenska ordet när jag är trött). Jag pratar engelska och spanska stora delar av dagen så då blir det så.

Heter variabeln "enable_laser" i koden så är det klart att man säger att kollegan ska enable:a lasern i scriptet.

Men neeeej! Till och med enablea eller enäjbla är bättre än det smärtsamt fula :et som jag AVSKYR. (okej enäjbla va inte så vackert heller)

Jag shapar, för jag är en shapingtränare. Jag formar inte, för det finns ingen(?) bra skillnad mellan molding och shaping på svenska.

Nej du missförstår! Shapa hur mycket du vill, eller shejpa. Men shape'a eller shape:a inte. Det är DET jag stör mig på.

Herregud, jag skriver att jag mjutar min TV så jag skulle ALDRIG hacka på nån som shapar eller shejpar eller nåt sånt .

 

[Valptass]

Dags att döpa om tråden till "Orimligt språkbruk som stör dig"?

Angående det här med engelska ord i svenskt tal... Är själv väldigt skyldig till det, och tydligen något av en hycklare också. En dag skulle jag berätta för min syster om några "kids" jag stötte på under en Pokémonjakt, och att jag störde mig på deras töntiga språk. "De undrade om chauffören inte skulle 'drajva' snart!" sa jag, och syster skrattade precis som jag - "'Drajva'?! Fy så fult!" Men så när konversationen hade glidit in på ett helt annat ämne, typ tio minuter senare, kläckte jag fullt seriöst ur mig termen "makea sense" (alt. mejka sense) och syster påpekade direkt mitt hyckleri Vissa engelska ord och uttryck tycker jag helt enkelt inte går att översätta ordentligt utan förändrad betydelse. Och så tänker jag en del på engelska, vilket försvårar en del ibland... (Råkade en gång klämma ur mig ett väldigt svenskt uttalat "car" när jag menade "bil" )

 

[Is]

Det är inte helt ovanligt att folk särskriver, tex på sociala medier förekommer det hela tiden.
Det kan väl bero på slarv, okunskap, dyslexi osv?

Min fundering är varför man inte lär sig eller ser hur andra skriver? Inget illa menat utan en undran.

Till exempel om någon lägger ut en bild och så skriver flera att den är superfin/jättefin och sen kommer en rackare och skriver super fin. Ser inte personen hur andra skriver?

Har kanske inte så mycket att tillägga i diskutionen. Många är slarvig, många ha lättare läs/skrivsvårigheter och några har dyslexi. Men jag kan ge lite inblick i värden men skrivsvårigheter och dyslexi.

Jag har läs och skrivsvårigheter (har dåligt arbetsminne och kan därför bla inte hålla en hel mening i minnet medans jag läser den om jag fastnar på ett ord, jag lyckas heller inte lära mig skrivregler av någon anledning vilket gör att jag får skriva utifrån mitt bildminne, att skilja på de och dem är därför extremt svårt), jag gör som du skriver, jag kollar ofta på tidigare skrivna inlägg innan jag skriver ord som jag är osäker på och mina vänner som vet hur jag fungerar svarar alltid på exempelvis sms genom att skriva orden rättstavade så att jag kan fortsätta konversation med ordet rättstavat. För att jag ska kunna skriva någorlunda krävs därför också att jag hela tiden kan underhålla bildminnet genom att läsa mycket. Latheten tar naturligvis också över ibland och då kommer särskrivningar och riktiga felstavningar.

Min storebror har dyslexi, när han gick i skolan så ansågs han ha en av landets grövsta dyslexidiagnoser. Han är idag 31år och kan iprincip inte skriva alls. Läser gör datorer och telefoner åt honom då han inte själv kan tolka skriven text och således heller inte lära sig av den eller härma efter det andra tidigare skrivit. För honom är det alltså helt omöjligt att se eller tolka text.
Delar med mig av sista SMSet jag fått av honom "gratis frestn yrrsa ha de hitar bom första runkorna nu"
Han skrev alltså "Grattis föresten Yrra (smeknamn), har du hittat dom första rynkorna ännu?"
Att BARA särskriva skulle alltså vara en STOR bedrivit för en dyslektiker som han.

Men en annan orsak till många felskrivningrna tror jag är att vi förlitar oss förmycket på rättstavningsprogram. Vi litar på att felskriven text blir rödmarkerad och/eller automatisk korrigerade och vi är extremt dålig på korukturläsa det vi skriver innan vi klickar på "sänd". Kanske är det "ett glapp" i utbildningssystemet att man som lärare inte har blivit hårdare på att saker ska läsas igenom en extra gång innan skribenten anser att sin egen text duger nu när vi skriver så mycket på relativt kort tid.

Tänker att allt idag skrivs så mycket fortare och så mycket mer lättvindigt än för 30-40år sedan. Antagligen granskade man texterna mer noggrant under själva skrivprocessen förr eftersom felen inte rättade till sig automatisk och det krävdes även lite mer tid och energi för korrigera en felskrivning gjord med exempelvis skrivmaskin.

 

[Monstermom]

Nej du missförstår! Shapa hur mycket du vill, eller shejpa. Men shape'a eller shape:a inte. Det är DET jag stör mig på.

Herregud, jag skriver att jag mjutar min TV så jag skulle ALDRIG hacka på nån som shapar eller shejpar eller nåt sånt .

Aha! Jag trodde du hade med tecknen för att betona övergången mellan engelska och svenska, som var vad du stör dig på!

 

[supercalifragilistic]

Gud, då borde du störa dig på mig. Jag blandar alldeles för mycket engelska/spanska och svenska. Låter säkert jättekrystat i vissas öron (men jag bara orkar inte rota fram det svenska ordet när jag är trött). Jag pratar engelska och spanska stora delar av dagen så då blir det så.

Haha, men det är ju det jag inte köper! Jag tror inte att "det blir så" att man väljer ett annat språk, eller ens förvärvat andraspråk, framför ens modersmål när man t. ex. är trött och det kommer till icke-specifika termer man först lärt sig på svenska. Att 'mjuta' är snabbare att säga än 'stänga av ljudet' är en sak, men det borde väl sitta i ryggmärgen att välja skor framför shoes, bil framför car osv? Får jag fråga om det är någon skillnad på i vilka situationer du blandar in engelska vs spanska?

Sällar mig till dem som bor utrikes och har gjort i många år nu, samt knappt pratar, läser eller skriver på svenska till vardags, men bortsett från att jag glömmer mig ibland tappar jag ju liksom inte mitt modersmål på det viset.

...Och felaktiga/felanvändna direktöversättningar som 'ignorant' ska vi inte ens tala om, men nu känner jag att jag börjar bli lite för uppeldad över OT.

 

[Raderad medlem 6459]

@supercalifragilistic Köp det eller ej - så är det för mig. Är jag trött växlar jag hej vilt mellan språken, även om spanskan främst kommer in när jag pratar engelska. Annars kommer spanskan fram tydligast när jag talar mycket spanska, och engelskan lite när som.

Bara för att det inte är så för dig betyder det ju inte att alla fejkar och krystar fram det?

 

[starcraft]

@supercalifragilistic jag växlar också mellan språken som @niphredil, (fast inte spanska då för det kan jag ytterst lite) framförallt när jag är trött, men även ibland annars. Om jag glömmer av/tappar ord och jag inte kommer på vad det heter på svenska, då kanske jag kommer på vad det heter på ett annat språk och då säger jag det istället. Svårare än så är det inte. Det är ju inte så att jag utesluter ordet i mitt vokabulär för att jag tillfälligt lånade ett engelskt ord.

 

[supercalifragilistic]

@supercalifragilisticOm jag glömmer av/tappar ord och jag inte kommer på vad det heter på svenska, då kanske jag kommer på vad det heter på ett annat språk och då säger jag det istället.

Sant, trötthet var nog ett dåligt exempel för att beskriva det jag syftade på.

 

[hastflicka]

@supercalifragilistic jag växlar också mellan språken som @niphredil, (fast inte spanska då för det kan jag ytterst lite) framförallt när jag är trött, men även ibland annars. Om jag glömmer av/tappar ord och jag inte kommer på vad det heter på svenska, då kanske jag kommer på vad det heter på ett annat språk och då säger jag det istället. Svårare än så är det inte. Det är ju inte så att jag utesluter ordet i mitt vokabulär för att jag tillfälligt lånade ett engelskt ord.

Mitt liv ar huvudsakligen pa Engelska, den enda Svenska jag skriver ar har pa forumet ... och jag talar bara Svenska med familjen, allt annat ar pa Engelska och precis sa har ar det for mig. Jag "hittar inte" ordet jag behover pa Svenska och da anvander jag det Engelska ordet i stallet eftersom familjen inte har nagra svarigheter att forsta det. Det ar enklare an att leta efter ett ord och fraga, "Vad heter den har thingamajigen pa Svenska?" for att sedan fortsatta den conversation vi hade.

 

[Jeffery]

Jag talar utmärkt svenska.

Vad bra.
Men det jag inte riktigt greppar är varför särskrivare/ihopskrivare delar upp tal och skrift i två helt skilda väsen - varför talar man på ett sätt, och skriver på ett annat?

Jag gissar att det aldrig skulle hända att du skrev "goatcheese" på engelska, bara för att det hette getost på svenska?

 

[mandalaki]

Haha, men det är ju det jag inte köper! Jag tror inte att "det blir så" att man väljer ett annat språk, eller ens förvärvat andraspråk, framför ens modersmål när man t. ex. är trött och det kommer till icke-specifika termer man först lärt sig på svenska. Att 'mjuta' är snabbare att säga än 'stänga av ljudet' är en sak, men det borde väl sitta i ryggmärgen att välja skor framför shoes, bil framför car osv? Får jag fråga om det är någon skillnad på i vilka situationer du blandar in engelska vs spanska?

Sällar mig till dem som bor utrikes och har gjort i många år nu, samt knappt pratar, läser eller skriver på svenska till vardags, men bortsett från att jag glömmer mig ibland tappar jag ju liksom inte mitt modersmål på det viset.

...Och felaktiga/felanvändna direktöversättningar som 'ignorant' ska vi inte ens tala om, men nu känner jag att jag börjar bli lite för uppeldad över OT.

 

[mandalaki]

Haha, men det är ju det jag inte köper! Jag tror inte att "det blir så" att man väljer ett annat språk, eller ens förvärvat andraspråk, framför ens modersmål när man t. ex. är trött och det kommer till icke-specifika termer man först lärt sig på svenska. Att 'mjuta' är snabbare att säga än 'stänga av ljudet' är en sak, men det borde väl sitta i ryggmärgen att välja skor framför shoes, bil framför car osv? Får jag fråga om det är någon skillnad på i vilka situationer du blandar in engelska vs spanska?

Sällar mig till dem som bor utrikes och har gjort i många år nu, samt knappt pratar, läser eller skriver på svenska till vardags, men bortsett från att jag glömmer mig ibland tappar jag ju liksom inte mitt modersmål på det viset.

...Och felaktiga/felanvändna direktöversättningar som 'ignorant' ska vi inte ens tala om, men nu känner jag att jag börjar bli lite för uppeldad över OT.

Ignorant irriterar mig också! Det används istället för nonchalant. Jag kan förstå att man gör fel, det ligger ju så nära ignorera. Men ändå stör det mig att folk är så ignoranta

 

[hastflicka]

<snip>
Jag gissar att det aldrig skulle hända att du skrev "goatcheese" på engelska, bara för att det hette getost på svenska?

Du har ingen aning om hur vansinnigt man kan skriva ihop ord pa Engelska om man borjar oroa sig for sarskrivning pa Svenska.

Det ar ju faktiskt sa att alla inte fungerar likadant (oops, det holl pa att bli sarskrivet) nar det galler sprak. Jag "fastnar" garna i ett sprak som jag anvander dagligen och borjar leta ord i de sprak jag inte anvander. Nar jag tillbringat langa tider i Sverige flyter inte Engelskan riktigt som vanligt och Svenskan flyter inte nar Engelska ar mitt huvud sprak.
Aldste sonen har inga problem att byta mellan spraken ... han ar mer flytande pa Svenska an vad jag ar nar jag har tillbringat lang tid i Sverige. Yngste sonen, som vaxte upp med Engelska som huvudsprak (aven om vi pratade Svenska hemma sa pratade ju omgivningen Engelska) har alltid haft svarare att byta mellan spraken och an i dag som 30 aring fragar om (va?) nar man borjar prata for att sortera ut vilket sprak det ar just nar man byter mellan.

Inte for att jag sagt att jag skulle "mjuta" nagot vad jag vet, men jag minns tydligt nar jag hogt och tydligt forklarade for vanninnan i en Svensk affar att, "Det maste ju fitta ocksa".

 

[Modig_Korn]

Läser 1700-tals akter till mitt examensarbete. Särskrivningar och andra märkliga stavningar är verkligen inget nytt fenomen .

 

[mandalaki]

@hastflicka

Att du och @niphredil som båda pratar engelska dagligen blandar in engelska ord i svenskan tycker jag inte är det minsta konstigt. Men när vi andra, som framlever våra liv på svenska, gör det så verkar det lite mer "gud vad jag är häftig" för mig.

Här på buke överanvänds t ex awkward, awesome och weird. Det finns ju utmärkta svenska ord? Dessutom verkar det onödigt att svänga sig med ord man inte ens kan stava till (awsome, wierd).

 

[Suspiria]

Här på buke överanvänds t ex awkward, awesome och weird. Det finns ju utmärkta svenska ord? Dessutom verkar det onödigt att svänga sig med ord man inte ens kan stava till (awsome, wierd).

"Fett awesome"

 

[sjoberga]

Gud, då borde du störa dig på mig. Jag blandar alldeles för mycket engelska/spanska och svenska. Låter säkert jättekrystat i vissas öron (men jag bara orkar inte rota fram det svenska ordet när jag är trött). Jag pratar engelska och spanska stora delar av dagen så då blir det så.

Men neeeej! Till och med enablea eller enäjbla är bättre än det smärtsamt fula :et som jag AVSKYR. (okej enäjbla va inte så vackert heller)


Nej du missförstår! Shapa hur mycket du vill, eller shejpa. Men shape'a eller shape:a inte. Det är DET jag stör mig på.

Herregud, jag skriver att jag mjutar min TV så jag skulle ALDRIG hacka på nån som shapar eller shejpar eller nåt sånt .

Fast i skrift använder jag det inte. Och i tal låter det likadant.

 

[sjoberga]

@hastflicka

Att du och @niphredil som båda pratar engelska dagligen blandar in engelska ord i svenskan tycker jag inte är det minsta konstigt. Men när vi andra, som framlever våra liv på svenska, gör det så verkar det lite mer "gud vad jag är häftig" för mig.

Här på buke överanvänds t ex awkward, awesome och weird. Det finns ju utmärkta svenska ord? Dessutom verkar det onödigt att svänga sig med ord man inte ens kan stava till (awsome, wierd).

Fast vi är ganska många som pratar, läser och skriver engelska runt 8h om dagen.

 

[Efwa]

När jag läser alla dessa inlägg så får jag väl känslan egentligen av att man inte blir irriterad när någon råkar skriva fel helt plötsligt eller inte kollat sin text innan man skickar.

Att en dyslektiker har svårt är ju också något som jag tror de flesta verkligen inte har något problem med.

Jag kan tycka att det är oviljan att lära sig vad som är rätt, sätta massor med frågetecken eller komman där syftet inte ens är klart varför man gör detta.
De och dem är något som jag blivit betydligt sämre på pga att folk inte vill lära sig och man ser det för ofta och det nu är svårare att känna det naturligt. Nu måste jag fundera först.

Jag har bekanta som läser 100 böcker per år men fortfarande inte kan skriva ihop. Hur läser de egentligen då? Ser de inte skillnad när de skriver? Jag menar om de läser det de skrivit, eftersom de läser både effektivt och rätt, borde det ju vara uppenbart.
De är inte dyslektiker.

Att svänga sig med att saker är grammatiskt korrekt eller "man får skriva så nu" hjälper inte ett dugg när betydelsen blir olika beroende på vad du skriver. Exemplet där man skriver mig istället för du och tvärtom.

MEn det värsta är ändå när utbildade journalister ständigt skriver fel på de mest grundläggande sätten eller där korrekturläsning eventuellt saknas för att de själva "kan". ELler, det värsta...korrekturläsarna inte vet vad de gör och tar betalt för det.

Om VD´n på ett företag har dyslexi så har jag fasiken inget problem med det men om personen börjar skriva tekniska dokument utan att någon korrekturläser eller personen börjar argumentera om att den "faktiskt är dyslektiker" så har jag inte mycket till övers.