Sv: Hur började ni med Islandshästar?
*kl*
en kompis köpte en islänning när vi var runt 10, hade själv en welsh vid den tiden och var inte så imponerad av hennes isis. Två år senare hade jag vuxit ur ponnyn och började tjata på mamma om en större häst. Då kom islänningarna in i mitt liv på allvar. Fick låna världens underbaraste islänning från en turridningsfirma som hyrde ut hästarna under vintern. Vi lånade honom mellan sep-maj i tre år. Han såldes sen och vi ville inte låna mer, för jobbigt att skiljas åt.
Hade tur att få rida isisar som fanns inom cykelavstånd och gjorde så i några år.
Sen kom massa annat i vägen för hästeriet.
Nu rider jag väldigt sällan och det på stors hästar som jag faktiskt tycker är ganska tråkiga..
Drömmen om en egen isis biter sig ändå kvar och EN dag..!
Sambon påstår att vi varken har råd eller tid men tror det mest grunnar sig i hans extrema hästrädsla
Planen är att få en hästintresserad dotter (eller son för den delen!) som självklart måste ha en egen häst! Och då hästar inte får stå ensamma måste vi ju köpa två....
Lär dröja några år till dock innan mina planer kan gå i lås.
Nu ser jag fram emot en tretimmarstur med mamma och syster på turridning om ett par veckor!! Får duga så länge