Hur börja skilja sig med småbarn?

[Fetaost]

Alltså jag håller med men nu har @Framtiden tagit ett stort steg och talat om att det är slut och skickat in pappren. Det är en mycket bra början för att sätta de där gränserna. Jag skulle för TS skull önska att hon kunde gå fortare fram men samtidigt så måste hon kanske få vila i den handlingen ett tag? Samtidigt som hon gör det så läser hon här och ser hur man kan vända hans offerkofta till andra betydelser än de han avser och får då mer material för att skapa de där gränserna. Jag menar titta bara på det där med att tala om att det ju verkar utmärkt att de separerat iom att han aldrig känt sig bekräftad i förhållandet. Att tänka en sådan sak hade varit omöjligt för ett halvår sedan, nu sas det rakt ut till honom.
@Framtiden du rockar fett.

Iom att papperen är skickade så kanske också hans desparation öka. Jag tänker på att han både pratat om och visat våld tidigare. Så att besöka varandras hem kanske inte är så bra.

 

[Shaggy]

Iom att papperen är skickade så kanske också hans desparation öka. Jag tänker på att han både pratat om och visat våld tidigare. Så att besöka varandras hem kanske inte är så bra.

Givetvis ska han inte släppas in hos TS eller hon gå in där men det är för mig en annan nivå. Jag tolkade inledningen av ditt inlägg samt föregående som en annan nivå av gränssättning.
Att inte släppa in honom eller gå in hos honom är en basal säkerhets nivå som givetvis måste upprätthållas iom tidigare hot.

 

[Fetaost]

Givetvis ska han inte släppas in hos TS eller hon gå in där men det är för mig en annan nivå. Jag tolkade inledningen av ditt inlägg samt föregående som en annan nivå av gränssättning.
Att inte släppa in honom eller gå in hos honom är en basal säkerhets nivå som givetvis måste upprätthållas iom tidigare hot.

Det var både och. Många kvinnor går tyvärr tillbaka i sista sekund pga de inte längre orkar stå emot mannens påtryckningar så därför är det viktigt att TS börjas sätta mer gränser.
Personligen kom min stora lättnad och andrum när jag stängde ute mitt ex från kommunikation och jag vägrade åka till vår fd bostad trots hot om ditt och datt. Först då kunde jag ladda om och börja hämta styrka. Jag fick rådet av advokat och samtalshjälp.

 

[lilstar]

Vilken skit han är. Man kan inte vinna över dumhet.

 

[Görel]

Tyvärr så gör det så... Går rakt in.

Han sa att han varit nära att ringa psyk mitt i natten

Säger som de andra, det är ett av hans sätt att manipulera dig, det är jättebra om han söker hjälp från någon utomstående.

Jag delar erfarenheten som beskrevs i ett annat inlägg, att när man ordnar någon annan som den deprimerade och desperate mannen kan vända sig till för att prata om sitt mående, så mår han plötsligt inte alls dåligt längre. Det var bara ett sätt att få bibehålla kontakten med mig, och försöka få mig tillbaka genom att dels genom att ge mig skuldkänslor, och dels genom att få mig att känna mig åtråvärd. Jag gick inte på det.

 

[Nytant]

Sen tänker jag att oavsett om den här snubben mår jättedåligt eller lite dåligt så är det fortfarande så att han är manipulativ och fortfarande så att det inte är ditt ansvar, @Framtiden, och det är inte bra för dig att överhuvudtaget alls tänka på hans mående just nu. Mitt ex mådde nog genuint väldigt dåligt men det ändrade ju inte att han använde sitt mående för att manipulera mig och försöka hindra mig från att lämna. Det hindrade honom inte heller från att strunta blankt i hur jag mådde. Och det ändrade inte det faktum att jag inte ville fortsätta vår relation och att jag hade all rätt i världen att bryta med honom och ta hand om mig själv.

Som någon annan skrev är du så van vid att ta hans perspektiv före och framför ditt eget, att känna in hans känslor och önskemål och prioritera hans behov framför dina egna, att det direkt får dig att tappa fokus på vad du behöver så fort du släpper efter lite. Det har blivit ditt normala. Det är den dynamiken ni båda två har normaliserat i er relation (obs säger inte att det är ditt fel).

Ni har sinsemellan skapat en bild av er relation där 99% fokus på honom och 1% på dig upplevs som 50-50. Det är enligt denna förvrängda uppfattning som han kan säga att han har ”gjort allt” för er relation och du, även fast du innerst inne självklart vet att det inte stämmer, påverkas så starkt av det och med en gång börjar ifrågasätta ditt eget agerande och dina behovs legitimitet.

Håll kursen! Du är viktig. Vad du vill spelar roll. Du har rätt att göra slut. Du har rätt att bestämma. Du har rätt att prioritera vad du vill i ditt liv. Du har inget som helst ansvar för honom, det är hans uppgift att ta ansvar för sig själv. Ett ansvarsfullt sätt att hantera att den här skilsmässan är skitjobbig för honom, vilket är helt legitimt, vore att luta sig mot sin egen familj, prata ut med sina vänner, gråta till musik, skriva brev han aldrig tänker skicka, ta kontakt med en terapeut eller akutvården. Han skulle också göra sitt allra bästa för att stötta sina barn i en omvälvande förändring i deras liv och visa dem ett moget sätt att hantera sina känslor genom att vara varken mer eller mindre transparent än barn i deras åldrar kan hantera, och bemöda sig om att ge dem kvalitetstid och trygghet, samt bemöta deras mamma med lugn och respekt för att åtminstone så småningom kunna fortsätta agera som ett gemensamt föräldrateam.

 

[Framtiden]

Det har lugnat sig lite. Även om det såklart är repliker till och från.

Men jag försöker ändra min egen tankeställning till. "Jag mår bra. Och allt är OK för mig. Det är Han som är "efter " "

Jag oroar mig ekonomiskt,men det får bli som det blir. Jag kan ju inte kontrollera allt. Jag försöker ta det mer som det kommer. Även om jag försöker läsa på det som Jag kan ta ställning i.

 

[RedQueen]

Det har lugnat sig lite. Även om det såklart är repliker till och från.

Men jag försöker ändra min egen tankeställning till. "Jag mår bra. Och allt är OK för mig. Det är Han som är "efter " "

Jag oroar mig ekonomiskt,men det får bli som det blir. Jag kan ju inte kontrollera allt. Jag försöker ta det mer som det kommer. Även om jag försöker läsa på det som Jag kan ta ställning i.

Ekonomiskt tror jag att du kommer klara dig bra när skilsmässan gått igenom, det kommer bli tufft ett tag men oftast går det enklare att ställa om än vad man tror. Jättebra att du läser på! Då är du bra rustad för vad som komma skall och kan börja planera utefter dina förutsättningar.

Så länge du mår bra är livet bra.

 

[Skjøldur]

Skulle du resonera likadant om det varit en mamma som betett sig på samma sätt som mannen i den här tråden? Eller är det bara män som slipper vara vuxna och ta ansvar?

Stämmer att folk generellt är mer dømande om en mamma inte skøter hushållet än om en pappa slarvar, det tar tid att helt ändra de gamla värderingarna . Men om en mamma inte vill jobba fast hon kan så ser folk snett på henne.

 

[Efwa]

Jag sa det. Att då kommer ju framtiden bli bra för honom, att slippa anpassa sig efter mig som han sa. Då tyckte han allt var orättvist, för att han gjort allt för att han vill att vi ska vara tillsammans.

Han har fast heltidsjobb nu alltså?

 

[Framtiden]

Han har fast heltidsjobb nu alltså?

Nej. Arbetslös

 

[Efwa]

Nej. Arbetslös

Då har han inte ”gjort allt”!!

 

[Otherside]

Nej. Arbetslös

Inte för att det angår dig längre, och inte är något du ska bekymra dig om alls, men vet du om han försöker hitta jobb? Utbildning? Nånting?

 

[Framtiden]

Inte för att det angår dig längre, och inte är något du ska bekymra dig om alls, men vet du om han försöker hitta jobb? Utbildning? Nånting?

Ja. Han pluggade ju på halvtid i våras. Men det gick ju i stöpet pga mig....för då skulle han ju in på universitetet tänkte han. (För tredje gången...)

 

[tanten]

Ja. Han pluggade ju på halvtid i våras. Men det gick ju i stöpet pga mig....för då skulle han ju in på universitetet tänkte han. (För tredje gången...)

Herregud vilken tönt!

Som om man inte kan plugga bara för att man har krångel i relationen.

DET ÄR INGET HAN KAN SKYLLA PÅ DIG!!!

Han är helt enkelt inte förmögen att göra något - oavsett om du finns i hans liv eller inte.
Inte förrän han skärper sig (=blir vuxen) och tar ansvar för sitt eget liv.

 

[Fetaost]

Ja. Han pluggade ju på halvtid i våras. Men det gick ju i stöpet pga mig....för då skulle han ju in på universitetet tänkte han. (För tredje gången...)

Jösses. Den mansbebisen skulle tom kunna skylla vädret på dig

 

[Görel]

Ja. Han pluggade ju på halvtid i våras. Men det gick ju i stöpet pga mig....för då skulle han ju in på universitetet tänkte han. (För tredje gången...)

Så praktiskt för honom att kunna skylla sina tillkortakommanden på dig.

Om han tycker att han har gjort allt för att er relation ska fungera men inte sett till att försörja sig själv och sina barn så framstår han som oerhört verklighetsfrånvänd. Likaså att han inte förstod att försöka kompensera bristen på försörjning med att ta på sig hemarbetet istället. Det är en sak om han sökt en massa tjänster som han inte fått, men jag har uppfattat det som att det inte är vad han har gjort.

 

[Framtiden]

Jo. Han söker ju. Han måste ju det annars får han ingen ersättning. Men inget som blivit av

 

[Görel]

Jo. Han söker ju. Han måste ju det annars får han ingen ersättning. Men inget som blivit av

Man kan ju göra bättre och sämre ansökningar, beroende på om man vill ha jobbet eller bara visa för arbetsförmedlingen för att få pengar.

 

[Fetaost]

Jo. Han söker ju. Han måste ju det annars får han ingen ersättning. Men inget som blivit av

Det råder stor arbetskraftsbrist innom väldigt många yrken, även yrken som inte kräver utbildning. Om han verkligen ville jobba och hans ansökningar är någorlunda genomarbetade så hade han fått jobb nu.