Hur börja skilja sig med småbarn?

[Flixon]

Han vill inte. Han sa i somras att vad trodde jag det skulle ge mig? Och att han inte visste om jag var korkad eller dum om jag trodde att det kunde bli likvärdigt mellan oss...

Så då måste 6 månader gå innan en bodelningsförrättare går in

Vilket as han är. Jag fattar att du inte orkar bråka om det i det läget du är i, men så skönt att papprena är inlämnade så det är på gång åtminstone. Jag hoppas tiden går fort till april/maj!

 

[Framtiden]

Vad tänker du om det han säger? Hur känner du när han säger så?

Jag mår asdåligt .. det är ju så det har varit. Har jag försökt att säga nej till något så har han ju alltid lyckats argumentera/debattera tills jag inte vet hur, när eller var jag är ... Så jag blir slut i huvudet av att höra hur hans tonfall är... Det känns i hela kroppen att "aaaha, nu börjar han sådär igen" liksom.


Jag känner mig som Titanic. Först isberget... Vattnet.... Sen första delen som sjunker som en sten. Sedan flyter andra halvan som en kork ett tag... Sen sjunker allt och jag ger upp

 

[nullo-modo]

Jag mår asdåligt .. det är ju så det har varit. Har jag försökt att säga nej till något så har han ju alltid lyckats argumentera/debattera tills jag inte vet hur, när eller var jag är ... Så jag blir slut i huvudet av att höra hur hans tonfall är... Det känns i hela kroppen att "aaaha, nu börjar han sådär igen" liksom.


Jag känner mig som Titanic. Först isberget... Vattnet.... Sen första delen som sjunker som en sten. Sedan flyter andra halvan som en kork ett tag... Sen sjunker allt och jag ger upp

Tycker inte det verkar som han argumentera/debattera så mycket utan mer tjatar hål i huvudet på dej för att få dej att tveka på dej själv.

Förstår att det är jobbigt då du är så van vid att göra han till lags sedan tidigare.

 

[Flixon]

Jag mår asdåligt .. det är ju så det har varit. Har jag försökt att säga nej till något så har han ju alltid lyckats argumentera/debattera tills jag inte vet hur, när eller var jag är ... Så jag blir slut i huvudet av att höra hur hans tonfall är... Det känns i hela kroppen att "aaaha, nu börjar han sådär igen" liksom.


Jag känner mig som Titanic. Först isberget... Vattnet.... Sen första delen som sjunker som en sten. Sedan flyter andra halvan som en kork ett tag... Sen sjunker allt och jag ger upp

Men nu har du både flytväst och livbåt. Du har ett eget boende, skilsmässoansökan är inlämnad och känner du att du börjar sjunka så har du hela buke i livbåten bredvid, redo att dra upp dig

 

[RedQueen]

Jag mår asdåligt .. det är ju så det har varit. Har jag försökt att säga nej till något så har han ju alltid lyckats argumentera/debattera tills jag inte vet hur, när eller var jag är ... Så jag blir slut i huvudet av att höra hur hans tonfall är... Det känns i hela kroppen att "aaaha, nu börjar han sådär igen" liksom.


Jag känner mig som Titanic. Först isberget... Vattnet.... Sen första delen som sjunker som en sten. Sedan flyter andra halvan som en kork ett tag... Sen sjunker allt och jag ger upp

Han argumenterar/diskuterar inte, han tjatar tills du blir trött och förvirrad så han får som han vill. Det är en taktik han har kört på dig länge, därför kan det vara bra för dig att lägga ifrån telefonen när han maler som värst för att du ska få samla ihop dina tankar. För han har inget viktigt att säga dig, det har han inte haft på hela året.

 

[monster1]

Jag mår asdåligt .. det är ju så det har varit. Har jag försökt att säga nej till något så har han ju alltid lyckats argumentera/debattera tills jag inte vet hur, när eller var jag är ... Så jag blir slut i huvudet av att höra hur hans tonfall är... Det känns i hela kroppen att "aaaha, nu börjar han sådär igen" liksom.


Jag känner mig som Titanic. Först isberget... Vattnet.... Sen första delen som sjunker som en sten. Sedan flyter andra halvan som en kork ett tag... Sen sjunker allt och jag ger upp

Precis som alla andra skriver så är han fullständigt gränslös och accepterar inte dig när du säger stopp, jag vill inte och nej. Så det handlar inte om att han är bättre på att argumentera han är bara respektlös medan du inte är det. Han beskriver ju själv att han uppfattar att du inte vill vara med honom trots att han försöker medelst barnen. Så det är ju inte alls så att han missförstår, han bara vägrar att acceptera att du inte vill och att du har all rätt att slippa då. Han har ingen som helst rättighet att umgås med dig alls.

Sen tänker jag att det kanske är bra om ni håller er till era dagar/veckor och inte är så flexibla med det för då slipper du känna att du är skyldig honom något.

 

[gammalek]

Jag mår asdåligt .. det är ju så det har varit. Har jag försökt att säga nej till något så har han ju alltid lyckats argumentera/debattera tills jag inte vet hur, när eller var jag är ... Så jag blir slut i huvudet av att höra hur hans tonfall är... Det känns i hela kroppen att "aaaha, nu börjar han sådär igen" liksom.


Jag känner mig som Titanic. Först isberget... Vattnet.... Sen första delen som sjunker som en sten. Sedan flyter andra halvan som en kork ett tag... Sen sjunker allt och jag ger upp

Så utmattande... Vilken jävla tjuv han är. Han bara tar och tar.

Och vilken hjälte du är! Att du orkar! Å, vad jag skulle vilja göra något för dig, något som kunde ge dig mer kraft. Finns det något jag/vi kan göra?

 

[Skjøldur]

-Han vill inte ta på sig skulden før att du separerade, men jag tror nog han fattar fast han spelar oskyldigt offer. Eller så tycker han att "jag var som jag alltid varit och jag måste få vara mig själv, alltså måste det vara hon det beror på...". Jag hoppas barnen mår bra, så bra som det nu är møjligt.

 

[Bulldoozer]

Jag förstår hur otroligt svårt det är för dig när han utnyttjar barnen för att komma åt dig. Att han faktiskt använder dom som verktyg mot dig är så förbannat själviskt.
Hur understår han sig att tjafsa med dig i telefon när han precis fått hem sina barn till sig och borde ha dem som prio ett?
Du ska inte ta på dig att fixa till hans föräldraskap, det är hans jobb. Orkar/fixar han det inte då får han väl bli en varannan helg förälder istället för att du ska släcka bränder åt honom och fortfarande ta ansvar för allt när han har barnen.
Han har inte bara kört er relation i vasken utan kommer sabba sin relation till barnen om han fortsätter som han gör. Hur kul är det att vara barn som precis kommit hem till en förälder som sätter sig i telefon och prioriterar att sitta där i evigheter och älta? Hur kul är det att uppfatta att ens förälder inte ens orkar med det mest basala utan att nån ska komma och rädda upp det?
I ärlighetens namn så låter det inte som barnen är nåt han har fokus på utan bara ett verktyg för att komma åt dig.

Att rädda deras relation är inte ditt uppdrag, det är hans. Jag vet att du bara har dina barns bästa för ögonen men det har uppenbarligen inte han. Saknar dina barn dig då är det dom som ska ringa dig, inte han.

Jag upprepar igen, barn är inte dumma dom märker att deras pappa faktiskt inte särskilt engagerad i dem när han håller på sådär. Vad du än gör så kan du inte rädda upp hans självsabotage, det kunde du inte när ni bodde ihop heller för på det lilla du skrivit så lyser det igenom att han inte bara var en kass make utan en frånvarande förälder.
Hur mycket du än vill kan du inte fixa till honom så att han är den förälder era barn förtjänar. Du måste se till så att du själv iallafall kan vara det stöd, trygghet och ha energin att vara en bra förälder som era barn förtjänar. Du är deras trygga punkt i tillvaron så låt honom inte förstöra det och dränera dig på energi .

Du är en hjälte!

 

[Dorinda]

Men satan vad grym du är! Du har ju kommit hur långt som helst
Så imponerande!

Om 6 månader till kommer läget vara ett helt annat.

 

[svea]

Jag ringde upp honom, och efter otaliga Om och Men så är vi tillbaka på . Han gör mat. Jag efterätt. Sen åker jag.

Bra, har du nån som hjälper dig att se till att du kommer iväg när du tänkt dig så att han inte fördröjer dig för att få dra sina valser? Nyårsmiddag känns som en sårbar situation. Vet någon anhörig eller vän att du ska dit?

 

[em-pirre]

Bra, har du nån som hjälper dig att se till att du kommer iväg när du tänkt dig så att han inte fördröjer dig för att få dra sina valser? Nyårsmiddag känns som en sårbar situation. Vet någon anhörig eller vän att du ska dit?

Jag har inte all någon bra känsla kring gemensam middag

 

[Görel]

Bra, har du nån som hjälper dig att se till att du kommer iväg när du tänkt dig så att han inte fördröjer dig för att få dra sina valser? Nyårsmiddag känns som en sårbar situation. Vet någon anhörig eller vän att du ska dit?

Vidareutvecklar det och rekommenderar att ordna någon som kommer och hämtar dig en viss tid. Var tydlig med honom att ditt nätverk vet att du är där och att de tar ansvar för att du kommer därifrån när du ska.

 

[Nahar]

Vi är många som är hemma med djuren på nyår. @Framtiden, du kanske kan hålla oss lite uppdaterade? Skriv av dig och samla styrka när han blir jobbig?

 

[Framtiden]

Tagit ert råd, och en vän hämtar mig vid min port då jag kommit därifrån. Jag var bjuden men tackade nej... men jag ringde och ångrade mig. Han vet inte.. men så firar jag med dom och sen kör de hem mig efter midnatt.

Känns så hemligt... Fast ändå som om han kan se att jag skriver det,och kommer att fråga ut mig när jag kommer dit ikväll...

 

[Otherside]

Tagit ert råd, och en vän hämtar mig vid min port då jag kommit därifrån. Jag var bjuden men tackade nej... men jag ringde och ångrade mig. Han vet inte.. men så firar jag med dom och sen kör de hem mig efter midnatt.

Känns så hemligt... Fast ändå som om han kan se att jag skriver det,och kommer att fråga ut mig när jag kommer dit ikväll...

Det är bra. Du har tagit kontroll. Du bestämmer, omän inte till hundra så är det DU som nu bestämmer att du ska åka hem!

 

[Nytant]

Åh, @Framtiden, jag önskar jag kunde ge dig en stor, varm kram om du vill ha den.

Det är så tydligt att han fortsätter sin misshandel av dig precis som innan. Och du reagerar som man gör när man blivit och blir misshandlad. Det är inte ditt fel. Du fortsätter ta ansvar för honom både känslomässigt och praktiskt. Att på många vis sätta honom och hans känslor i första rum. Jag förstår helt att det är en överlevnadsstrategi och en strategi som även nu fyller en funktion, nämligen att försöka hålla dig och barnen säkra från hans negativa reaktioner. Det är det misshandel är. Hotet om konsekvenser som gör att fokus riktas helt på att hålla en människa glad och nöjd, oavsett allt annat.

Men. Varje gång du låter bli att svara när han ringer ändrar du ert mönster. Varje gång du påminner dig själv om att han inte är ditt ansvar går du en liten bit på vägen mot en annan slags tillvaro. Varje gång du hejdar tanken från att tänka dig in i hans vilja, hans känsla, hans argument, och istället frågar dig vad du känner och vad du vill, öppnar du upp för möjligheten att börja läka.

Jag vet hur det känns. Jag vet att du hör hans röst i ditt huvud innan du ens börjat fundera på vad du själv tycker och känner och vill. Jag vet att hans pikar fastnat i dina tankebanor som kardborrar i min hunds fluffiga svans. Men nu är det dags att plocka fram pälsglansen och den glestandade kammen. Det är ett mammutjobb att få loss alla de där små taggarna. Men du kan. Du gör det. Ge inte upp bara för att han fortsätter som han alltid har gjort. Det är vad du vill som spelar roll. Och du vill inte fortsätta såhär. Han försöker trasa sönder din tro på dig själv just för att du inte ska se dig själv som vi ser dig: en kompetent, handlingskraftig person som har alla förutsättningar att leva ett tryggt och lyckligt liv utan honom.

Fortsätt vara rädd om dig, fysiskt såväl som mentalt och känslomässigt. Han har inte rätt till dig. Och du behöver inte nöja dig med honom. Ta stöd av advokat, terapeut, journummer, krisgruppen, vänner, familj. Den här fasen är en mellanlandning. Fortsätt samla kraft, fortsätt kämpa. Du fixar det här.

 

[Framtiden]

Men satan vad grym du är! Du har ju kommit hur långt som helst
Så imponerande!

Om 6 månader till kommer läget vara ett helt annat.

Tack tyvärr känns det bara som jag sviker andra människor fortfarande, men tack! Jag glömmer ofta vägen jag redan gått

 

[Framtiden]

Åh, @Framtiden, jag önskar jag kunde ge dig en stor, varm kram om du vill ha den.

Det är så tydligt att han fortsätter sin misshandel av dig precis som innan. Och du reagerar som man gör när man blivit och blir misshandlad. Det är inte ditt fel. Du fortsätter ta ansvar för honom både känslomässigt och praktiskt. Att på många vis sätta honom och hans känslor i första rum. Jag förstår helt att det är en överlevnadsstrategi och en strategi som även nu fyller en funktion, nämligen att försöka hålla dig och barnen säkra från hans negativa reaktioner. Det är det misshandel är. Hotet om konsekvenser som gör att fokus riktas helt på att hålla en människa glad och nöjd, oavsett allt annat.

Men. Varje gång du låter bli att svara när han ringer ändrar du ert mönster. Varje gång du påminner dig själv om att han inte är ditt ansvar går du en liten bit på vägen mot en annan slags tillvaro. Varje gång du hejdar tanken från att tänka dig in i hans vilja, hans känsla, hans argument, och istället frågar dig vad du känner och vad du vill, öppnar du upp för möjligheten att börja läka.

Jag vet hur det känns. Jag vet att du hör hans röst i ditt huvud innan du ens börjat fundera på vad du själv tycker och känner och vill. Jag vet att hans pikar fastnat i dina tankebanor som kardborrar i min hunds fluffiga svans. Men nu är det dags att plocka fram pälsglansen och den glestandade kammen. Det är ett mammutjobb att få loss alla de där små taggarna. Men du kan. Du gör det. Ge inte upp bara för att han fortsätter som han alltid har gjort. Det är vad du vill som spelar roll. Och du vill inte fortsätta såhär. Han försöker trasa sönder din tro på dig själv just för att du inte ska se dig själv som vi ser dig: en kompetent, handlingskraftig person som har alla förutsättningar att leva ett tryggt och lyckligt liv utan honom.

Fortsätt vara rädd om dig, fysiskt såväl som mentalt och känslomässigt. Han har inte rätt till dig. Och du behöver inte nöja dig med honom. Ta stöd av advokat, terapeut, journummer, krisgruppen, vänner, familj. Den här fasen är en mellanlandning. Fortsätt samla kraft, fortsätt kämpa. Du fixar det här.

Tack! Kunde inte markera i citatet, men det kändes i magen... Det om konsekvenserna om en människa inte blir nöjd med tillvaron. Precis så... Varje dag. Att känna efter dagens mående och tillrättalägga efter det.

Tack

 

[Framtiden]

Tack alla för ert stöd i år nästa år är året med bodelning mm. Men. Året jag får egen ekonomi! Hur ser än kommer bli så har jag ju redan nu ett eget boende, barnen mår ändå efter omständigheterna ok. Vi pratar mycket och lånat nog snart alla böcker om delat boende på biblioteket...

Utan er vore det här otroligt mycket svårare! Önskar er alla ett riktigt Gott Nytt År!