purity_666
Trådstartare
Jag skulle säga: jag tror knappt att du kan det.
Eftersom det är din väninna som är mamman (om det inte är du själv?) som är överviktig och som har en vad jag kan förstå ganska svårt överviktig dotter. Jag tror som @Breaktown, antingen har dottern någon för mig helt obekant sjukdom som gör henne så svårt överviktig, eller så är det mycket i familjens ätbeteenden som du inte känner till. Jag tror att det flickan behöver är att hennes mamma grundligt tar itu med sig själv - inte att hon är "medveten om problemet". Vilket problem är hon medveten om? Var har den medvetenheten varit medan flickan har lagt på sig till den grad?
Jag uppfattar det här som ett rejält svårt och känsligt problem, där det är svårt att se vad du skulle kunna göra överhuvudtaget, och ännu svårare att se vad olika käcka tips på magert fredagsmys från random bukefalister kan göra.
Jag tolkar din tråd som att du i hög grad förringar problemet. Varför du förringar det, vet jag inte. (Min spontana gissning är att det är för att du är mamman, men det skriver du ju att du inte är, och då har jag inga fler gissningar.)
Nej jag är inte mamman. Jag har inga barn alls, vilket gör det ännu svårare att ge vettiga råd.
Jag ser ju att problemet finns, men jag kan inte lösa det. Jag vill kunna stötta min väninna på ett bra sätt. Jag vet hur hon har agerat när det gäller henne själv och sin problematik och att hon är medveten om det som gäller henne själv.
Hon är medveten om att dottern är alldeles för överviktig men vet inte riktigt hur hon ska komma ur det. Hon är livrädd för att såra dottern och skapa problematik kring maten i form av ångest osv.
Jag vill helt enkelt kunna lyssna och stötta, samtidigt komma med några råd och förslag.
Jag skulle kunna säga "förbjud godis, drick enbart vatten, förbjud mackor och flingor" eller liknande, men jag vet att det inte skulle efterlevas och då känns det onödigt att sitta med pekpinnen.
Jag är själv tjock, har alltid varit. Jag kan relatera till min egen barndom som tjockis och kan väl säga hur jag upplevde det. Jag kan däremot inte säga något som funkar, eftersom jag behållit övervikten. I teorin vet både jag och min vän precis hur man gör för att gå ner i vikt, men att omsätta teori till praktik är en annan sak. De val min vän gör för sin del gör hon ju som vuxen människa. Hennes barn är inte där än. Hennes barn kan fortfarande påverkas i rätt riktning men hur? Och ja, mamman vill det för sitt barn också.