Hundar som ryker ihop

[Kakis]

Mina 2 tikar har bråkat kanske 4 gånger på 2,5 år. Och då låter de bara när de är oense, ingen av dem som skadar varandra. Det har varit om mat de gånger de bråkat.

 

[emma82maria]

Jag har en 10 årig hane och en 6 årig tik. De har bråkat 2 gånger. Bägge gångerna för att båda va extremt uppspelta och tacklades för hårt vilket ledde till att hanen blev förbannad och tiken som normalt sett backar direkt var för uppspelt för att låta bli att svara. Inget blodvite och båda slutade när jag röt till.

Båda vaktar mat och ben men där blir det aldrig bråk. De kan tjafsa men bråkar inte. Jag är ändå lite försiktig när de får tugg och de lämnas bara oövervakade när de har gott om utrymme.

 

[kolblakkur]

Beror väl lite på vad man menar med "ryka ihop".

Det får bli följdfrågan :
Vad är ryka ihop enligt er?
Var går gränserna mellan att säga ifrån, ryka ihop och regelrätt slåss enligt er?

 

[Sel]

När jag tänker "ryka ihop" tänker jag att det är allvar. Alltså att det tar en ände med förskräckelse om man inte bryter.
Annars skulle jag nog bara kalla det "lite gruff" eller nåt.

 

[dobbis]

Det händer inte här,men jag har stenkoll om jag vet att det kan vara något på G,men i dom flesta fallen så kommer det bara till något gruff,morr, ev tasspåläggning sen är det stop.
Gruf=morr ev tasspåläggning,något snäp med tandvisning.
Bråk= hårtussar som ryker o sårskador.

 

[lizzie]

Fy farao så läskigt! Jag skattar mig som sagt lycklig som har såpass små hundar att jag rår på dem själv.

Ja, riktiga hundslagsmål är så djävla otäckt. Att hälla vatten på dem, eller slå något i huvudet - det funkade inte alls (slog sönder en piasavakvast i mitt försök att få sär dem). Att tro att man ta tag i hundarna och egen maskin dra isär dem kan man fetglömma (de vägde drygt 30 kg st). Jag och grannen fick tag i varsitt halsband på hundarna och så var det bara att mordhålla tills det att hundarna släppte lite för att hugga nytt tag, då fick vi äntligen isär dem och kunde slänga in den mest aggressiva (amstaffen) i ett eget rum. Som sagt - det tog 10 min och vi fick slita som fan för att dra iväg hundarna när vi väl fick loss dem. Fy fan - vi var helt slut - det var som att hålla i två krokodiler.

Numera klarar jag knappt av att höra en hund busbråka i rädsla för att det ska bli blodigt allvar. Är helt skadad efter åren med de där två tikarna...

/Lizzie

 

[Raderad medlem 94602]

Det får bli följdfrågan :
Vad är ryka ihop enligt er?
Var går gränserna mellan att säga ifrån, ryka ihop och regelrätt slåss enligt er?

Bett, slagsmål= Ryka ihop.
Morr, ragg, hög svans, uppdragna läppar, nafs= kommunikation av olika grader.

 

[Sel]

Ja, riktiga hundslagsmål är så djävla otäckt. Att hälla vatten på dem, eller slå något i huvudet - det funkade inte alls (slog sönder en piasavakvast i mitt försök att få sär dem). Att tro att man ta tag i hundarna och egen maskin dra isär dem kan man fetglömma (de vägde drygt 30 kg st). Jag och grannen fick tag i varsitt halsband på hundarna och så var det bara att mordhålla tills det att hundarna släppte lite för att hugga nytt tag, då fick vi äntligen isär dem och kunde slänga in den mest aggressiva (amstaffen) i ett eget rum. Som sagt - det tog 10 min och vi fick slita som fan för att dra iväg hundarna när vi väl fick loss dem. Fy fan - vi var helt slut - det var som att hålla i två krokodiler.

Numera klarar jag knappt av att höra en hund busbråka i rädsla för att det ska bli blodigt allvar. Är helt skadad efter åren med de där två tikarna...

/Lizzie

Fy , jag vill inte ens tänka på det! Jag har varit med om att främmande hund flugit på en av mina ute i parken, men då är man ändå två människor på en gång. Inte alltid två kloka människor, har jag märkt, men man har i alla fall fyra händer.
När mina åkt ihop har jag fått göra precis som du och grannen - ta vardera hund i nackskinn eller halsband och vänta tills de släppt för att ta 'omtag'. Hade de varit större hundar hade jag inte haft en suck.
Första gången paniktänkte jag att om jag fick tag på den som "började" skulle den andra ge sig, men helvete heller.

 

[Liran]

Det får bli följdfrågan :
Vad är ryka ihop enligt er?
Var går gränserna mellan att säga ifrån, ryka ihop och regelrätt slåss enligt er?

Ryka ihop=regelrätt börja slåss, tycker jag. Säga ifrån är att markera t ex med ett utfall eller ett vrål, eller både och. Respekterar den andra hunden den markeringen, drar den sig undan, och då blir det inget slagsmål.

 

[Hyacinth]

Aldrig hänt. Och skulle aldrig orka ha två hundar åtskilda så, då skulle en omplaceras.
Skillnad om man har kennel, hundhus eller liknande men vi bor alla ihop, då måste man komma överens.

 

[lady_vip]

Förr hände det enbart nån enstaka gång mellan yngling och gammal hund, när den unga fick för sig att testa vingarna.

Tyvärr är min ena, yngsta, hund dum i huvudet på det sättet mot de andra tikarna hon lever med. Hon var 6 månader gammal när hon bet min gamla tik så illa att hon fick sys. Tyvärr har hon senare även avancerat till att gå på min andra tik, som inte är gammal, även det så illa att hon blivit ihopsydd.
De får inte vara ensamma tillsammans, men funkar bra ihop om jag är med.
Men det är första gången jag har en sån hund, där det definitivt fattas ett par skruvar.

 

[em-pirre]

Med whippetarna? Aldrig. Släng ihop tjugo stycken och det går bra.

Just nu har vi nån form av obalans i flocken. Har en 6 mån tik som är asjobbigt och gör nog sitt för att irritera flocken. De två intakta 33kg hanarna (greyhound) som är 3 och 4 år ryker ihop om de blir trängda, vid resurs eller vid allt för stissig omgivning. De kan sova tillsammans och vara helt okej i flera månader, men med lite otur och oaktsamhet från vår sida kan det bli riktigt illa.

I december tog de ihop såpass att vi trodde att matstrupen gått sönder, men sist och slutligen var det bara några stygn i huden som behövdes.

Det brukar se värre ut än vad det är, och jag åker alltid in trots att många andra hade låtit det läka själv.

Jag ogillar obalansen och vet att egentligen borde vi flytta på eller kastrera den mest störiga hanen (irländsk import uppfödd i kennel där det kan vara ganska tuff omgivning), men han är en foderhund så det går inte. Nu löser vi det med strikta matrutiner, munkorg och grindar. Inte för att det behövs 99% av tiden, men jag orkar verkligen inte hålla på och sköta sår hela tiden.

 

[WildWilma]

Har två australian kelpie hanar, 4,5 och 7 år. Hittills har de aldrig bråkat. Det skiljer 2 år och 4 månader i ålder mellan dem. Den äldre är kastrerad av medicinska skäl sen 1,5 år men det märks ingen skillnad i dynamiken i alla fall, de gick lika bra ihop innan. Den äldre bestämmer när han vill något särskilt och då lyssnar den yngre utan knussel, han har en oerhörd respekt för sin 4 kg mindre storebror. Den yngre har vaktat resurser någon gång mot den äldre men det är inget den äldre svarar upp emot, vi har däremot talat om att det är oaccpetabelt att vakta matte/husse.

Hade aldrig vågat tro att det skulle bli så bra när jag skaffade hund nr 2 som valp då den äldre är en riktig gringubbe med mycket hög integritet. Men den yngre läser hans signaler mycket bra och en äldre verkar tycka det är skönt med en polare att ta stöd av och att leka med (hur mycket den yngre uppskattar den leken är oklart). Jag tror det hade varit svårt med en annan ras än en vallhundsras som nummer 2 då den äldre förväntar sig att andra hundar märker och agerar snabbt (ökar avståndet till honom) på de mycket små signaler som han ger vilket långt från alla raser klarar. Gör de inte de får de sig en tydligare tillsägelse och svarar de upp då blir det bråk.

 

[Malibu_Stacy]

Jag har Dvärgschnauzrar och framförallt peppar och salt är kända för att gå ihop med andra utan några som helst problem.
Man kan släppa 15 helt okända p/s på ett fält och inget händer. Självklart kan hanar gruffa lita men det blir inte bråk.
Mina två tikar bråkar inte, leksaker och ben kan jag ha framme och de kan äta ur samma matskål. Men om de varit isär en lite längre stund ska min äldre alltid morra och blåsa upp sig mot den yngre. Som tur är svarar den yngre inte upp utan lägger sig på rygg så den äldre kan nosa och sen är det bra med det.
Det finns även en whippethane i vår familj och han fungerar jättebra med ”sina” tjejer och andra tikar.
Däremot kan det blir mindre trevligt om en annan hane kommer hem till oss, då ska han försvara sina tjejer.
Hanen gillar även att sno ben från tjejerna och kan morra om de vill ta det tillbaka så de lämnas aldrig själva med ben utan det får dom under uppsikt. Leksaker är inga problem.

 

[HeddaVovven]

Usch hundslagsmål är hemskt!
Vi har två tyska jaktterrierhanar som inte går ihop. De har slagits ett par gånger och även om de är små så är de otroligt snabba och har extremt hög skärpa. De bor helt åtskilda, den gamle inomhus och den yngre i hundhus/hundgård.
I övrigt fungerar flocken bra och alla funkar ihop med alla. Dock så måste man hela tiden se till så man har en tumme i ögat på terrierna för annars är det lätt att det går överstyr.
Vi har just nu tre tyska jaktterriers, en östsibirisk laika (valp), en kelpie och en malle.

 

[Tonto]

Min Aussie har flugit på våra andra hundar, men han är riktigt dum och osäker och ska mucka gräl på grund av det. En gång på min BC och några gånger på vår Dalmatiner. När jag insåg att det inte gick att enbart använda positivt förstärkning på honom och helt enkelt började säga till honom och ha mycket strikta regler så slutade han. Dock lämnar jag dom inte ensamma tillsammans, då får han vara själv. Men dom sover ihop och leker och är bra kompisar annars.

 

[LaMagia]

Jag har en chowtik som är lite av en bråkmakare. Det händer att hon och den äldre chowtiken ryker ihop, ofta handlar det om någon form av resursbråk, men kan även vara för att den yngre helt enkelt provocerar... Vi löser det genom att aldrig lämna dem ensamma ihop, aldrig ha t ex tuggben eller annat ätbart framme. De fungerar bra ihop i övrigt, kan ibland leka och ligger tillsammans och sover.

 

[snorp]

Just nu har jag bara en egen hund men har haft två i olika konstellationer tidigare och aldrig haft bråk mellan dem. Det har varit antingen två jämngamla hanar eller tik och hane tillsammans och det har gått bra. Nu har jag ofta andras hundar hemma och det funkar också bra.

 

[Bonica]

Ytterst sällan. Har sällskapsraser och vallhund.
Händer dock då och då när tikarna löper att dom småtjafsar med varandra. Men inget allvarligt.
Hade däremot en tik förut som ville döda alla tikar och kastrerade hanar. Kommer aldrig mer skaffa en sådan hund. Det är så krångligt till vardags. Är skönt med mildare raser

 

[Bonica]

Mina hundar ryker aldrig ihop någonsin. Självklart kan de låta och tala om att nu räcker det, och någon enstaka gång har den ena tiken lagt tassen över den andra tikens rygg.

De vet väldigt väl att den som bråkar får inte vara med, och eftersom det viktigaste är att få vara med så håller man sig då ifrån bråk. De kunde som yngre småmorra lite åt den andra om den kom nära när den satt i knät eller så, men då fick man gå ner helt enkelt. Svårare än så var det inte.

Vet inte om det spelar roll, men våra är syskon.

Men så kan inte en hund som lever i stunden tänka ? Att den inte får vara med om den bråkar ?