Känner igen det där med vild baby! Jag tror min har smugglat in en studsmatta, hela jag sitter och hoppar i soffan om kvällarna
Annars så mår jag jättebra, är i v.29 nu och allt ser fint och normalt ut enligt BM - och det känns bra också tycker jag. Har gått upp typ 15 kg, så jag känner ju att jag blivit tyngre, blir trött i fötterna väldigt fort. Nyss börjat jobba igen efter semestern och det känns bra (har skrivbordsjobb, så jag hoppas på att jobba länge
).
Köpt det mesta till bäbis nu, bara vagn och babyskydd kvar! Men vagn känns hopplöst!! Jag sitter och tittar på nätet, ser nånting som ser bra ut, känner mig tveksam, kollar på nått annat, kollar nytt, kollar begagnat - känner mig kass för att jag mest känner för att köpa nytt, börjar gråta för att jag råkar tänka att vagnar kan välta
, velar för att jag är rädd att det inte ska bli bra åt bäbisen (typ vara obekvämt, att hon inte ska trivas) - börjar gråta för det.... Ja, ni fattar. Överväger att låta sambon bestämma allt med vagnen och fixa köpet, känns lättare just nu.
I allmänhet så gråter jag väldigt lätt, en speciell tanke jag har och som jag blir gråtig för direkt är att hon har det ju så bra därinne så hur ska jag kunna skydda henne lika bra när hon kommer ut? Det är ju så perfekt (fast lite trångt på slutet kanske) - inte för varmt, inte för kallt, hon behöver aldrig vara hungrig eller ledsen
Sådärja, nu sitter jag och gråter på jobbet också
Tur att man har eget kontor!!