Sv: Hoppkvalens vara eller icke vara!
Lite sådär allmäna funderingar bara...
I Tyskland har dom inte ens kval innan *-ig. Det är alltså bara från *-ig och uppåt som man måste kvala. Och det dör inte flera där (i relativitet till hur många utövare som finns).
Jag är väl medveten om olyckorna som inträffat senaste åren (jag var där och upplevde en av dem och det får en definitivt att tänka till), men de som rider storhäst i högre klasser är oftast vuxna människor som är medvetna om riskerna med sin hobby. Jag har ridit upp till **-ig men kommer aldrig att satsa på svårklass, för mig lockar inte det riktigt. Där har jag satt min gräns.
Och jag tror att det finns många utövare som har satt sin gräns någon annanstans. Kanske vid lättklass, eller *-ig. Saken är den att jag inte tror att minimerade regler gör att flera kommer in i sporten och tar livet av sig. Många av dem som nu står på gränsen och väger (men inte ids ordna allt för att komma till start) är sådana som gladerligen kommer att hålla sig i deb/lätt och göra det bra. Alla kommer inte plötlisgt att rida ***-ig hals över huvud och utsätta sig för livsfara.
Men att "lätta på reglerna" kommer att göra sportens bas bredare och stadigare. Och en bred bad utgör möjligheten för flera tävlingar och ett bredare utbud av klasser. Och ett bredare utbud av klasser gör att man kan få upp de ryttare som har förmåga och material att rida högre klasser men inte möjlighet att åka på veckolånga seanser i utlandet till den klass där de hör hemma. Och det gör i sin tur att Sverige får flera ryttare som kan konkurrera om lagplatserna när det är dags att representera landet på mästerskap.
Sen är det självklart att vi aldrig kommer att ha lika många tävlingar som Tyskland. Men i det lander bor det 10 gånger så många som i Sverige. Och om vi bara kom upp i en tiondel av alla tävlingar som finns där så skulle det fortfarande vara helt fantastiskt. Och alla tävlingar där håller inte enastående klass (en del gör det men mestadels är det ganska medioker standard), men dom finns åtminstonde.
Det finns andra sporter som medför risker men just fälttävlan har blivit ställt i ganska dåligt ljus i media. Det dör flera i sportdyknings varje år men det hör man inget om.
Ojdå, va mycket det blev
Lite sådär allmäna funderingar bara...
I Tyskland har dom inte ens kval innan *-ig. Det är alltså bara från *-ig och uppåt som man måste kvala. Och det dör inte flera där (i relativitet till hur många utövare som finns).
Jag är väl medveten om olyckorna som inträffat senaste åren (jag var där och upplevde en av dem och det får en definitivt att tänka till), men de som rider storhäst i högre klasser är oftast vuxna människor som är medvetna om riskerna med sin hobby. Jag har ridit upp till **-ig men kommer aldrig att satsa på svårklass, för mig lockar inte det riktigt. Där har jag satt min gräns.
Och jag tror att det finns många utövare som har satt sin gräns någon annanstans. Kanske vid lättklass, eller *-ig. Saken är den att jag inte tror att minimerade regler gör att flera kommer in i sporten och tar livet av sig. Många av dem som nu står på gränsen och väger (men inte ids ordna allt för att komma till start) är sådana som gladerligen kommer att hålla sig i deb/lätt och göra det bra. Alla kommer inte plötlisgt att rida ***-ig hals över huvud och utsätta sig för livsfara.
Men att "lätta på reglerna" kommer att göra sportens bas bredare och stadigare. Och en bred bad utgör möjligheten för flera tävlingar och ett bredare utbud av klasser. Och ett bredare utbud av klasser gör att man kan få upp de ryttare som har förmåga och material att rida högre klasser men inte möjlighet att åka på veckolånga seanser i utlandet till den klass där de hör hemma. Och det gör i sin tur att Sverige får flera ryttare som kan konkurrera om lagplatserna när det är dags att representera landet på mästerskap.
Sen är det självklart att vi aldrig kommer att ha lika många tävlingar som Tyskland. Men i det lander bor det 10 gånger så många som i Sverige. Och om vi bara kom upp i en tiondel av alla tävlingar som finns där så skulle det fortfarande vara helt fantastiskt. Och alla tävlingar där håller inte enastående klass (en del gör det men mestadels är det ganska medioker standard), men dom finns åtminstonde.
Det finns andra sporter som medför risker men just fälttävlan har blivit ställt i ganska dåligt ljus i media. Det dör flera i sportdyknings varje år men det hör man inget om.
Ojdå, va mycket det blev
