Hästen är en spegel av sin ryttare...

[bigganl]

Det är på pricken vad klassisk dressyr också handlar om. Tänkvärt!

 

[Stopek]

Kan det verkligen vara så att man tolkar avslappning som frånvaro av aktivitet? Är det sådant du sett eller? För att använda sin kropp i ridningen är ju det viktigaste, inte minst för att se till att man inte belastar unga otränade hästryggar och hjälper hästen till att röra sig rätt.
Det vore ju synd om centrerad ridning t.ex. på detta vis skall misstolkas och leda till en inaktiv ryttare. Så illa är det väl ändå inte? Centrerad ridning handlar ju istället om att ha fullständig kontroll på sin egen kropp och att veta hur mycket bara små förändringar i balans och fokus har för hästen. Det vet alla som haft en sovande unge sittande på sina axlar, det är nästan lika jobbigt som att ha en unge som sitter där moträvigt.
Hälsning Maja

 

[Magdalena]

Flera har redan skrivit det jag tänkte säga, alltså att avslappningen är frånvaro av oönskad spänning.

En sak man kan testa för att inse hur SVÅRT det är är när man tränar själv, t.ex på gym i maskin. Man ska då bara använda den aktuella muskelgruppen och slappna av i övrigt, hur svårt som helst, men går att öva upp och gör att man tränar mer rätt och nyttigt.

 

[KajsaL]

Ska jag lära mig en ny rörelse så spänner jag mig onödigt mycket medan om jag gör en rörelse jag kan så kan jag göra den lätt och förbättra den, det är väl det som händer ju mer man rider sin häst och blir mer samspelta och då minskar spänningarna.

Precis det jag försökte få fram i mitt svammel

 

[Dreamer]

Nejdå där är jättemycket aktivitet, ingen av dom kan sitta stilla utan juckar och flänger hit och dit, och så tror de att inverkan, det är bara HUR MYCKET man sparkar på resp. drar i tyglarna. Se bara på trådarna här på ridning. Folk tror att de ska dra ner hästens huvud för att få den att "gå i form". En annan föreslår att sitta ner tungt på hästen. Och så har jag läst om problemen med för korta eller långa ben, för då kan man inte "skänkla på ordentligt" - vilket då ju måste syfta på underskänklarna.
Inte konstigt alls att så få ryttare kommer vidare till den lite svårare dressyren. Men sen är det ju svårt att hitta bra tränare, många som lär ut ridning är oftast inte så duktiga själva.

 

[Dreamer]

Sen så tycker jag att ALL ridning borde vara centrerad/kroppsmedveten eller vad man ska kalla det. Det är tråkigt att detta bara ska vara en speciell "gren" som sticker av från den vanliga ridningen. Naturligtvis måste man ha bra koordination och upptränad känslighet i alla kroppdelar samt en känsla för balans, innan man kan börja kräva saker av hästen. Konstigt att inte alla tycker så.

 

[fejko]

Min tränare brukar likna detta med att flyta på vattnet: du kan inte vara helt avslappnad för då sjunker du men du måste ändå vara så avslappnad att du följer med vågrörelsen.

PS: Min tränare är ingen barocktränare utan en vanlig sketen dressyrtränare

 

[Dreamer]

Men vad gör alla dessa ryttare med gungande guppande höfter och slaka midjor..? Jo, det heter att de FÖLJER hästen....

En annan jämförelse: Om du går omkring med en ryggsäck på dig som står rätt upp en halvmeter ovanför ditt huvud, vilket känns bäst - om ryggsäcken är stilla gentemot din rörelse eller en ryggsäck som juckar och far och svänger hit och dit..?
Om folk åtminstone ville PROVA sitta still nån gång! Jag har nått så otroligt stora framgångar med min häst så fort jag började jobba med dessa saker, att jag aldrig kunnat tro det var sant. Tack och lov tog jag mig ur barockträsket i tid

 

[HillsBon2]

Fast dom AR tränare / klassisk dressyrtränare som jag ridit för har det varit förbjudet att jucka /driva eller röra sig för mycket i sadeln.

 

[Dreamer]

Ok, jag kan bara uttala mig om de AR-tränare jag har ridit för eller tittat på, och visst, det juckas mindre men det har snarare berott på den långsamma skritten än ett _aktivt_ stillasittande. Många barockare skriver dessutom gärna ofta att man ska slappna av och sitta tungt på hästen och "låta benen hänga som draperier".
Det stora felet som jag kan känna vad gäller den mesta barockridningen är att man inte ägnar någon tid åt att utbilda ryttaren, utan även den mest felkoordinerade obalanserade juckande sneda ryttare får börja böja hästar och rida skolor. (Jag vet, för jag var en av dom. )

 

[HillsBon2]

Fast jag travade och galopperade oxå, iallafall tränade jag för en fransman, nog för att kursen hette AR men tror inte han själv är medveten om det Han skulle nog snarare kalla sig för Classical Dressage.
Han var mer fokuserad på ryttarens sits än något annat och det tilltalade mig mycket.

 

[Lorpan]

Att hästen är som en spegel av sin ryttare tycker jag kan vara en god grund - och att höfterna och axlarna speglar hästens höfter & bogar. Men att vara avslappnad på hästryggen är nog som du säger en paradox - varför skulle man annars bygga upp & stärka så hiskeligt mycket muskler på pållen - bara för att de ska vara avslappnade?

Det handlar mer om att spänna rätt muskler och låta de muskler som inte behövs i just den rörelsen vara avspänd. Det svåra för våra kroppar är ju att koordinera vilka muskler vi vill spänna resp inte spänna. Min tränares far hävdade alltid: "man ska sitta som en elegant hösäck". Nånstans måste man ha en grundmuskulatur som lyfter upp ens egen kropp. Att göra som många hävdar "slappna av och sitta djupt på hästen" gör varken häst eller ryttare glad. Vill jag att hästen ska vara lätt & spänstig i framdelen måste jag ju själv sitta lätt & spänstigt.

Efter ett riktigt bra träningspass känns det rejält i mina magmuskler - inte för att de varit hårt anspända, utan för att musklerna har fått jobba med anspänning/avslappning hela tiden. Så, för min del handlar det mest om att både jag & hästen tränar oss i att lära känna våra muskler och deras gränser - både när det gäller spänning & avslappning, och när det ena eller andra passar bäst.

 

[Dreamer]

Härligt att höra!

Jag tror också att det är just det jag sysslar med, om det måste heta något, alltså klassisk dressyr.

 

[kopparberg]

Jag anser man ska vara avspänd när man rider. Avslappnad är man framför TV:n nyduschad, mätt och med en öl i näven!

En av hoppningens stora hästvänner anser jag är den gamle militären Dag Dadde Nätterkvist.
Han sammanfattar med en mening hur man ska sträva efter att ridningen ska vara:
"Ekipaget ska dansa. Och då krävs de att de dansar samma dans, den ena kan inte dansa hambo och den andra vals".
Den bästa beskrivning av ett samspelt ekipage som finns anser jag!

 

[Carmenzita]

Tack för ditt välformulerade inlägg. Det uttrycker just vad jag vill komma åt. Kanske problemet uppstått när duktiga ryttare försöker förklara vad de gör i sadeln som får hästen att bära sig, lyfta ryggen, jobba med magen? Duktiga ryttare har en enorm kroppskontroll, bra balans och bra grund"styrka". De 543 korrigeringar de gör i säte, lår, bål glömmer de helt enkelt att berätta för oss halvbegåvade, utan nöjer sig med att säga "du måste forma hästen för innerskänkel". För det är det enda den duktiga ryttaren tror att den gör.

Anledningen till att jag ställde frågan, är lite den uppfattning jag tycker kommer fram i Fejkos inlägg. Man ska följa vågen men inte slappna av helt, då sjunker man. (Inte jag, eftersom jag begåvats med ett härligt lager underhudsfett och skulle kunna flyta i ett par år). Det är nog så sant, när hästen redan går i en bra form och ekipaget dansar fram. Men gissa hur många balanskorrigeringar Anky van Grunsven gör under en enda ökad trav längs diagonalen? Inte sitter hon bara med och "flyter". Hon ändrar sin balanspunkt hela tiden. Lägger fram den, fångar upp den, tvingar den bakåt osv osv. Balanskorrigeringar, halvhalter, inverkan, vad man nu vill kalla det, upphör inte någon gång. Det är just detta jag vill diskutera.

Hur ska man kunna sitta med draperiben (jag älskar det uttrycket) på en häst som förväntas göra en skola? Det är ryttaren som är hästens ram, vad säger draperiben till den? Ryttaren formar hästen, i varje sekund. Givetvis olika starkt, men just draperiben har jag svårt att förstå när man använder. (Om man inte sitter och åker på lång tygel förstås!)

 

[Djurjouren]

Men de ska vara draperiben varanda sekund man inte använder dem för att i nästa förvandlas till järnpelare för att sen bli draperier igen. Jag får ofta ha ett draperiben och ett järnridåben annars blir det inge bra....

 

[Spider84]

Det var väl en rätt bra beskrivning på det tror jag.

Som jag tänker mig draperi så är det inte bara att benet är avslappnat utan att det liksom sluter om hästen utan att man ger impulser med det. När nu hästen går som man vill. Mikrosekunden efter kanske man får använda det.

 

[Nica2]

Som jag ser det gör jag det automatiskt, men att det ibland blir för mycket för hästen att ta emot. Får ofta höra att jag ska låta hästen göra "fel" och inte rätta henne hela tiden. Bra eller dåligt, tja jag vet inte Kan jag undvika att min häst faller på bogarna eller ramlar ut mot staketet så tycker jag det är bra, men det kanske är att ta över balanserandet från henne till mig och att hon därmed lär sig att jag alltid hjälper henne.
När jag undervisar försöker jag till att börja med sätta ryttaren i en balanserad sits, men eftersom det tar så mycket tid att träna så får de öva sitsen samtidigt som vi jobbar med hästen, så småningom kopplar de ihop orsak och verkan och rider mer stillsammt och stabilt. Var ett föredömme för din häst och föregå med gott exampel brukar jag säga. Ska hästen spänna magen och länga överlinjen måste du göra samma sak och ge hästen plats att komma upp med ryggen under dig och då kan du inte sitta och tynga ner i ryggen på den. Sitter du som i tv-soffan är det jobbigt att rida eftersom man har bakvikt redan från början.

 

[Carmenzita]

Ja precis, det är ju mikrosekunder det rör sig om som man verkligen kan rida med draperiben.

 

[Spider84]

Hm...innebär det här att vi kom överens om det här?

Det som vi inte varit överens om i flera år (tror jag) nu.