Hästar som hatar andra hästar men som älskar människor?

Är det verkligen så vanligt med hästar som faktiskt försöker döda allt dom ser i hästväg? Jag har under hela mitt hästliv aldrig stött på det beteendet förutom att någon knött in någon i ett hörn i en för liten hage.

Är det verkligen en mördarmaskin mot andra hästar så är ju inte hästen frisk kan jag tycka. Om rätta möjligheterna finns som stor hage och rätt hagkompisar. Alltså inte två hingstar och ett sto emellan dom i samma hage typ.

Nej det göra dom inte! dom kan bråka om social rang men dom är inte som homosapians att dom ta livet av varan.
 
Jag har ett lite annorlunda exempel.

Sto som inte kan gå med andra hästar. Hon kommer backandes i full fart och slår allt vad hon orkar.
Mot människor är hon gudasnäll.
När hon har föl så kan hon gå med andra fölston konstigt nog men är hon dräktig eller avvand så är hon samma "monster" som annars.
Hon är uppfödd på en gård där jag jobbade och bor kvar där än. Hade en fin och harmonisk uppväxt, fick gå i stoflock på bete mm.
Hennes aversion mot andra hästar började när hon blev ridhäst eller strax därefter.
Primadonna är vad hon är :D
 
Den hästen gick jätte bra att ha i stall med andra hästar, hade stor respekt för el och hårt uppfostrad (läs misshandel) så inga problem att hantera eller rida med andra, är glad att ingen tappade hästen så där förblir det en gåta hur det skulle gå.

Sedan är ju frågan hur många hästar ska det testas på att hitta rätt individ för en häst som har svårt med andra hästar.
Men att säga att hästen går så starkt in för att döda alla hästar den ser såfort den är lös eller kommer åt...jag har svårt att tro på det. Det är inte friskt på något sätt. Om en människa som är såpass liten kan få en hästs respekt genom *"hård uppfostran" varför skulle då inte en annan häst kunna få ordning på den då? Sen kanske det inte är lätt att hitta rätt hagvänner till sina hästar men att säga att den går in för att döda allt och alla och att det är omöjligt tycker jag är löjligt.
 
Nej det göra dom inte! dom kan bråka om social rang men dom är inte som homosapians att dom ta livet av varan.
Precis, sen kan dom "bråka" när dom är trängda, inte kommer undan och har för liten hagyta, det kan göra dom bästa bästisarna till fiender tillslut. Men att döda för dödandets skull när det gäller sina artfränder, det tror jag inte ett dugg på. Speciellt inte när en liten människa kan uppfostra hästen till en stadig typ bland människor.
 
Precis, sen kan dom "bråka" när dom är trängda, inte kommer undan och har för liten hagyta, det kan göra dom bästa bästisarna till fiender tillslut. Men att döda för dödandets skull när det gäller sina artfränder, det tror jag inte ett dugg på. Speciellt inte när en liten människa kan uppfostra hästen till en stadig typ bland människor.
Jo faktiskt, såg detta hända på nära håll och riktigt obehagligt blev det. En häst som kom till oss i november, funkade ok i flocken fram till april månad ca. Då dyker plötsligt Dr Hyde upp, hästens andra personlighet, den jagar, lägger ner en häst på marken för att sedan vildsint hugga den med tänderna över hela kroppen, medan han frenetistikt stampar och sparkar med framhovarna över de delar han når med frambenen. Den här hästen var ute för att döda, inget snack om den saken. När han blev avbruten så försökte han flyga på en av människorna, nej det här är inte en frisk häst men jo visst händer det.
 
Men att säga att hästen går så starkt in för att döda alla hästar den ser såfort den är lös eller kommer åt...jag har svårt att tro på det. Det är inte friskt på något sätt. Om en människa som är såpass liten kan få en hästs respekt genom *"hård uppfostran" varför skulle då inte en annan häst kunna få ordning på den då? Sen kanske det inte är lätt att hitta rätt hagvänner till sina hästar men att säga att den går in för att döda allt och alla och att det är omöjligt tycker jag är löjligt.
Hade en häst kunnat binda upp en annan häst i en påle och slå med ett körspö så visst, vet inte om du missade att fd ägaren i Spanien fick djurförbud.

Frågan blir igen då hur många hästar ska riskera livet för att hitta en polare till sådan häst? För mig blir gränsen redan vid första gången en häst visar ett sådant beteende, jag tycker om mina hästar så hade jag råkat köpa en sådan häst hade den fått gå själv och mina andra i annan hage.
 
Hade en häst kunnat binda upp en annan häst i en påle och slå med ett körspö så visst, vet inte om du missade att fd ägaren i Spanien fick djurförbud
?? Gjorde en häst det? Eller menar du att om hästar kunde skulle dom göra det? Som sagt, hästar som går in för att faktiskt döda allt dom ser i hästväg oavsett situation, det är inte en frisk häst och mår förmodligen väldigt dåligt.
 
Jo faktiskt, såg detta hända på nära håll och riktigt obehagligt blev det. En häst som kom till oss i november, funkade ok i flocken fram till april månad ca. Då dyker plötsligt Dr Hyde upp, hästens andra personlighet, den jagar, lägger ner en häst på marken för att sedan vildsint hugga den med tänderna över hela kroppen, medan han frenetistikt stampar och sparkar med framhovarna över de delar han når med frambenen. Den här hästen var ute för att döda, inget snack om den saken. När han blev avbruten så försökte han flyga på en av människorna, nej det här är inte en frisk häst men jo visst händer det.
Som sagt visst händer det, aldrig skrivit att det aldrig händer men hästar som går på andra hästar på det sättet och går på allt dom ser är inte friska. Trots allt väldigt väldigt sällan (hoppas jag) som det är hästar som vill döda alla hästar dom ser och såfort dom kommer lösa osv går på för att döda allt dom ser.
 
Som sagt visst händer det, aldrig skrivit att det aldrig händer men hästar som går på andra hästar på det sättet och går på allt dom ser är inte friska. Trots allt väldigt väldigt sällan (hoppas jag) som det är hästar som vill döda alla hästar dom ser och såfort dom kommer lösa osv går på för att döda allt dom ser.
Det är en frisk häst, synd att säga. MEN, den fick helt enkelt fel uppväxt, på tomten hemma hos uppfödaren utan annat sällskap än en gammal valack som inte klarade av att hålla honom i schack.
 
Hade en häst kunnat binda upp en annan häst i en påle och slå med ett körspö så visst, vet inte om du missade att fd ägaren i Spanien fick djurförbud.

Frågan blir igen då hur många hästar ska riskera livet för att hitta en polare till sådan häst? För mig blir gränsen redan vid första gången en häst visar ett sådant beteende, jag tycker om mina hästar så hade jag råkat köpa en sådan häst hade den fått gå själv och mina andra i annan hage.


Jag skulle inte köpa den alls. Jag vill inte ha en häst som inte har vett nog att föra sig med andra hästar. Hur gör man med sommarbete?
 
Min nuvarande häst är inte särskilt förtjust i andra hästar, skulle inte säga att han hatar dem men han vill helst ha dem lite på avstånd och undviker gärna dem så länge de lämnar honom ifred. Han kan gå med andra hästar men det ska vara väldigt ranglåga som går undan direkt utan att mopsa annars ser han rött. Släppte honom på lösdrift en gång med tre andra och det första han gjorde var att kolla hagen, hästarna struntade han fullkomligt i tills en häst sparkade på honom (de hamnade nära varandra när de sprang runt och kollade) och han jagade den, springandes baklänges och sparkade efter den. Har aldrig tidigare sett en häst springa baklänges och sparka bakut samtidigt, min häst var verkligen arg och skrek högt under tiden. De klarade sig utan skador båda två som väl var.
Alla inblandade visste hur han var och var ok med det innan ihopsläpp och även efter bråket, vi trodde alla att de gjort upp och mycket riktigt var det lugnt efter det vid utfodringar samt in- och utsläpp när de ridits. De (alla hästarna) hade dessutom gått i hagarna bredvid varandra i ett halvår och aldrig bråkat över staketet. En vecka senare stod den häst som sparkat honom vid ihopsläpp med krossad armbågsled, vad som hänt där vet ingen men min häst togs såklart omedelbart ur hagen och jag blev ännu mer restriktiv med vem som får gå med honom. Min häst hade inte en skråma efter händelsen. Jag flyttade sen till ett annat stall och berättade om hästen och vad som hänt i föregående stall men det var ok med hästägaren eftersom dennes häst var så låg rang och (peppar peppar) fungerar det jättebra. Hästen flyttar sig direkt när min kommer, min behöver bara sträcka fram huvudet lite och lägga bak öronen så går den andra.

Till saken hör att han skulle aldrig aldrig göra något mot en människa. Han älskar människor i alla dess former och det har stått allt från treåringar under magen på honom och borstat till stora karlar som ridit och han är världens goaste. Uppför sig oklanderligt i de allra flesta fall och en nybörjare kan leda och rida honom i nästan alla miljöer utan problem.
Han är ett varmblod och har således hanterats från dag ett. Jag har god kontakt med uppfödaren som berättat att han till fyra års ålder gick i blandflock på 12 hästar i olika åldrar. Hans mamma var fruktansvärt ranghög, men aldrig elak. När jag köpte honom som sexåring (av en annan än uppfödaren) var han utstött och mobbad av de andra hästarna som slogs om maten. Ägaren berättade att han fått bli hämtad efter att ha stått längst ner i hagen i tre dagar utan att våga komma vid utfodringarna. Detta tror jag har gjort att han är som han är. När vi tävlade tyckte han det var oerhört obehagligt att få möte av andra hästar på framridningen.

Beteendet har blivit värre med åldern, han har blivit mer av en surgubbe. Nu är han 17 år.
 
Den hästen gick jätte bra att ha i stall med andra hästar, hade stor respekt för el och hårt uppfostrad (läs misshandel) så inga problem att hantera eller rida med andra, är glad att ingen tappade hästen så där förblir det en gåta hur det skulle gå.

Sedan är ju frågan hur många hästar ska det testas på att hitta rätt individ för en häst som har svårt med andra hästar.

Här tycker jag att du sätter huvudet på spiken! Jag har en sådan häst. Hon har vuxit upp i en liten flock och gått med sin mamma tills jag köpte henne som 7-åring. Under sex månader gick hon i en stor flock och det var lite trassel i början men fungerade till slut. När jag blev tvungen att byta stall innebar det lite mindre hagar och mindre konstellationer (2-4 hästar i varje) och nu går det inte att få ihop henne med någon. Senast blev både min och hagkompisen riktiga mördarmaskiner som bara hade ett mål och det var att hoppa på varandra. Hon går ensam i egen hage och har gjort det sedan förra sommaren och verkar 100% tillfreds med det, men det gör ont i mig. Men hur många stallkompisars hästar ska offras? Kanske dags att byta stall helt enkelt...
 
@Dressyrtanten på vilket sätt skulle det bli skillnad att byta stall ang "offra stallkompisar" ?

Jag tror ärligt att hästägarna lider mer än deras hästar gör över när en sån här individ (eller f.ö motsatsen av individ dvs hästar som av ngn anledning ofta blir "mobbade" oavsett hagkompisar ) får gå själv som lösning i affekt ...

Det viktigaste är att den häst som går själv har möjlighet att få vistas i en hage som angränsar till andra hästar och inte isolerad bakom någon husknut medans övriga hästar går nån annanstans . Om hagen löper så att övriga hästar inte kan försvinna ur sikte osv, så lider de inte ett dugg alls faktiskt och har fortfarande känsla av "flock" med de övriga grannarna i hagarna .

Jag hade aldrig i hela livet haft dåligt samvete /ledsen i hjärtat osv över att en häst som etablerat inte funkar med andra och ffa är en häst som bokstavligen vill slåss , får gå själv. Jag förstår öht inte att det i ett sånt scenario ens skulle vara ett alternativ att chansa och släppa in den hästen med andras hästar som inte var mina , fy sjutton så illa att ens häst med sånt etablerat beteende skulle sparka sönder någon stallkompis häst och ens riskera ngt sådant .
 
Jag har en häst som är speciell i sin relation till andra hästar och djur över huvud taget. Hon är extremt vek mot människor, jag har nog aldrig haft en lättare och snällare häst faktiskt. Däremot klarar hon inte att gå med vilka hästar som helst utan hon behöver vara längst ner för att hållas på plats. Känner hon att hon har ett övertag blir hon fruktansvärd, jag hade en valack som hon formligen terroriserade när han blev skadad, innan dess gick det bra. Jag hade hand om båda hästarna under ett halvår så de gjorde det mesta ihop. Han kom in med skador i ansiktet och över hela kroppen i slutet. Det blev ohållbart så han fick byta hage.

Det är samma sak när jag köper eller tar in nya hästar, då blir hon fruktansvärt revirhävdande. Ett tag hade jag två ston skadade och de stod i varsin sjukhage bredvid varandra. När jag kom till stallet kunde jag på långt håll se hur de stod helt lugnt på varsin sida av staketet. Så fort den svarta fick syn på mig kastade hon sig mot den andra stackars märren som flög bort i panik.

Den nuvarande unghästen som köptes in förra året hade ett helvete i början, den svarta mobbade henne verkligen trots att unghästen gjorde det mesta rätt socialt. Där gick hon dock bet för till slut fick unghästen nog (med all rätt...) och gav igen. Numera är den svarta lägst i rang i flocken och det går bra.

Hennes beteende gäller inte bara hästar utan andra djur. Förra året hade jag en av hundarna kort kopplad bredvid mig på betet för jag promenerar där ibland för att kontrollera staket osv. Inga problem alls så länge jag stod vänd mot hästarna på ca 10 meters avstånd men när jag vände mig om för att fortsätta gå så såg jag i ögonvrån hur hon kommer farande mot hunden som gick vid min sida.

Hon är väldigt oberäknelig så och jag vet inte varför, hon är uppvuxen i flock och har gått med andra hästar större delen av livet. Jag upplevde att hon blev värre när hon var dräktig men jag har aldrig kunnat lita på henne helt utan numera sätter jag henne bara med hästar som håller henne nere.

När hon gick med föl vid sidan så var det aldrig några problem, snällare mor får man leta efter, faktiskt för snäll för ungen var riktigt odräglig mot henne emellanåt. Har heller inte märkt något av detta beteendet på hennes fölunge utan han är och har varit väldigt snäll hela tiden, det är aldrig några problem med honom.
 
Mitt sto som jag hade tidigare var just så.
Hon avskydde när andra hästar kom fram till oss när jag var i hagen, hon verkligen jagade bort dem, för att få ha mig för sig själv. Detta var inget beteende jag uppmuntrade.
Jag tror det beror på detta:
När hon var 3 dagar gammal fick hon en sparkskada i huvudet av sin mamma, vilket resuterade i mycket vård av människor redan i tidig ålder.
Hästen blev tävlingshäst och gick ganska höga klasser. fick aldrig gå ihop med andra hästar i hagen, utan gick alltid ensam. Klarade inte heller av att ha boxgrannar, för då sparkades det i väggen.
När on i min ägo äntligen fick börja gå med andra hästar, visade hon rätt tydligt att hon ej ville ha dem för tätt inpå. Så länge de höl avstånd, och gick undan för henne var det frid och fröjd, men gick de inte undan snabbt nog eller satte sig emot tog det hus i helvete.
 
Är lite nyfiken på detta fenomen. Hur kommer det sig att vissa hästar hatar andra hästar, men älskar människor, tror ni?
Har stött på detta fenomen i varierande mån hos flera hästar. Tydligast har det varit hos de två hästarna med störst H:n i mitt liv; en ridskolehäst och min nuvarande häst. Ridskolehästen var ett sto och min är en valack, kan tilläggas.
Båda har varit sådana att de blivit jättesura om hästar kommit nära de, både i ridning, hantering och ute i hagen. Har någon annan häst motförmodan kommit för nära har de lagt öronen bakåt och huggit i luften. I hagen även kickat mot den/de som varit nära (om de stått med andra). Deras allmänna inställning mot andra hästar har alltså varit -> :yuck: :rage:
Mot människor har de dock varit riktiga kelgrisar! Älskar människor, älskar att mysa med människor, älskar att bara stå inne i boxen med en liten människa i ena hörnet etc. etc. :love: :love:
Det anmärkningsvärda i sammanhanget är dock att den ena av dessa hästar (ridskolehästen) troligtvis blivit misshandlad i sitt tidigare liv, men ändå anförtror sig så väldigt mot människor.
Ingen av dessa två har/hade heller problem med andra djur, utan hundar och liknande går bra. Det är bara hästar de av någon anledning hatar :cautious:
Är det förresten någon annan som stött på detta fenomen?
Hur kommer detta sig? Att vissa hästar älskar människor men hatar allt vad andra hästar heter?

Jag hade en häst, som var rädd för andra hästar, han tydde sig till människor. Den mildaste och mest vänliga häst man kan tänka sig för övrigt.
Såg han en häst på ridturen ville han gå åt andra hållet.. Började hästarna springa mot honom blev han rädd.

Han hade blivit pucklad på rejält av sin pappa gång på gång när de gick ihop (pappan fortfarande hingst). Så tror det var där problemet låg i.
 

Liknande trådar

  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
23 184
Senast: Gunnar
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 379
Relationer Jag har reflekterat över att jag i olika sammanhang ses olika men att vissa saker alltid är dom samma. Jag är inte den som är rädd för...
2
Svar
37
· Visningar
3 733
Senast: Tranan
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok I oktober 2007 så kom en liten ljusbrun kille med fyra vita tassar hem till mig, fyra månader gammal! :love: Imorgon fyller samma kille...
Svar
6
· Visningar
2 945
Senast: Takire
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp