Man kan ju också se det från hållet att ju fler som har flaggan, dvs visar sitt stöd, också gör att det förhoppningsvis blir ett mer tolerant samhälle. Visst är det jäkligt långt dit men en bit på vägen.
Att ha starka åsikter mot HBQT blir mycket lättare när man tror att man är ensam. Då måste det ju vara jättejobbigt, förhoppningsvis, att se allt stöd.
Detta är ju ändå en kamp för avdramatisering och acceptans och det måste ju ändå vara åt det hållet man vill gå?
Om man ser flaggan som ”sin” eller något som måste vara en starkt provocerande (för vissa) eller en starkt uppväckande symbol så tänker jag tanken att man vill vara kvar i en situation som inte är till fördel för andra än de som är mot.
Jag som är en person som har svårt att engagera mig stort och debatterande annat än i små grupper skulle tycka att jag visar stöd om jag använder flaggan och kan ta enstaka konfrontationer för HBQT om någon idiot skulle dumma sig eller ifrågasätta.
Varför skulle det vara ett sämre ställningstagande/arbete än det stora?
Jag önskar att fler visade sitt stöd utan att själva vara HBQT. Om flaggan är vägen så är det väl jättebra.