Har ni sett något märkligt i skogen?

[Snowball]

Så gneds ett träd mot ett träd när vinden tog i lite extra och alla fick TOKPANIK och rusade som bara gps-lösa stadsbor kan göra iväg in på olika stigar

 

[TinyWiny]

Vi såg ett magiskt fenomen när vi red idag. Massor med spindelvävstrådar överallt över ett stort gärde och ut över grusvägen. Utan fäste vare sig uppåt eller neråt. Det var verkligen magiskt! Så vackert! Jag har aldrig sett något liknande.

 

[kolblakkur]

Min största hemlighet är något relaterat till vad som finns i skogen. Har inte talat om det för någon.

Så när ett medium (tror egentligen inte på sånt, men testade som en kul grej) berättar min hemlighet rakt upp och ner, så trodde jag att jag skulle svimma typ.

Sedan dess så förtränger jag det, begraver det långt inne. Men absolut, det finns både det ena och det andra i skogarna.

 

[Gnist]

Skogen är skogen, det bästa stället som finns. Att traska omkring i en riktigt gammal skog, lugnet, tystnaden, skogens ljud, dofterna och bara känna ro är det bästa som finns

 

[Efwa]

Vi såg ett magiskt fenomen när vi red idag. Massor med spindelvävstrådar överallt över ett stort gärde och ut över grusvägen. Utan fäste vare sig uppåt eller neråt. Det var verkligen magiskt! Så vackert! Jag har aldrig sett något liknande.

Visst är det vackert!? Fenomenet kräver ett viss luftfuktighet och ljus för att synas, verkar det som.
Vissa dagar när jag åker till jobbet är det, som du skriver, helt magiskt!

 

[AraSlei]

Min största hemlighet är något relaterat till vad som finns i skogen. Har inte talat om det för någon.

Så när ett medium (tror egentligen inte på sånt, men testade som en kul grej) berättar min hemlighet rakt upp och ner, så trodde jag att jag skulle svimma typ.

Sedan dess så förtränger jag det, begraver det långt inne. Men absolut, det finns både det ena och det andra i skogarna.

Men hur nyfiken blir man inte nu då?

Förstår såklart om du inte vill berätta dock!

 

[Snowball]

"min" skog är rätt tråkigt faktiskt. Det är avverkat och gallrat huller om buller så det är svårt att promenera eller rida i den utan att ständigt stå på näsan. Finns också gammal taggtrådsstängsel liggandes på en del ställen
vildsvinens framfart är inte heller jätteroligt att snubbla i

 

[Monkie]

Min största hemlighet är något relaterat till vad som finns i skogen. Har inte talat om det för någon.

Så när ett medium (tror egentligen inte på sånt, men testade som en kul grej) berättar min hemlighet rakt upp och ner, så trodde jag att jag skulle svimma typ.

Sedan dess så förtränger jag det, begraver det långt inne. Men absolut, det finns både det ena och det andra i skogarna.

Men nu blir man ju lite nyfiken .. Förstår om du inte vill berätta dock.

 

[TinyWiny]

Visst är det vackert!? Fenomenet kräver ett viss luftfuktighet och ljus för att synas, verkar det som.
Vissa dagar när jag åker till jobbet är det, som du skriver, helt magiskt!

Ja helt otroligt! Vi såg det inte på ditvägen men på hemvägen när solen kom i rätt position, ja helt fantastiskt! Som silverstrålar som dansade runt. Jag har aldrig sett det förut trots många ridturer på den vägen men det är nog som du säger att det kräver en viss luftfuktighet. Idag var det riktigt rått och fuktigt på morgonen och lagom till vi skulle ge oss iväg på förmiddagen så kom solen fram.

 

[_CorpseBride_]

Jag har aldrig varit med om något direkt konstigt i skogen. Men håller med om att det är mystiskt och magiskt och att jag lätt drabbas av lugn och harmoni när jag är där. Som barn (från 3 år) brukade jag hämta en liten stol och bara gå ut och sätta mig när vi besökte mina farföräldrar. Jag kunde bara sitta där i uppåt en timme och känna skogen. Nu bor jag i Sthlm-området och håller på att förgås i brist på riktig skog så jag planerar att försöka flytta så småningom!

 

[sjoberga]

Spindelväv, dagg och gryningsljus i en skog är magiskt. Likaså fåglar och djur som är anpassade till villkoren.

Verklighetens skog innehåller så mycket spännande och intressanta saker, att påhittade företeelser blir väldigt ointressanta.

 

[Alos]

Är uppväxt utan skog i stan men ÄLSKAR skogen. Är så facinerad av den. Om jag kommer in i en skog kan det verkligen ta luften ur mig.

En gång har jag varit med om något magiskt. Var ute och red tidigt på morgonen och såg en räv på bara några meters håll som stannade upp. Det var helt fantastiskt! Blev helt lycklig i själen. Det var så fint ljus och den bara stod och kollade på mig och hästen

Önskar verkligen jag var uppväxt med mer skog.

 

[Thera]

Jag har väl aldrig trott på spöken, andar eller liknande. Men det var innan vi flyttade till en gård vi hyrde innan. Där finns ett skogsparti mitt emot insläppet till hästhagen där jag får en stark obehagskänsla ifrån!

Så har jag med!

Det finns ett ställe bakom vårt hus där det tydligt känns att det är något. Vet inte vad, det känns bara tydligt att det varit eller hänt något där.

Min rädsla för skogen är för övrigt inte primärt skogen i sig, den bottnar nog endast i mitt gottande i Leif GW-program och diverse mordpoddar.

Och jag vet att risken är obefintlig, men ändå. Kände mig helt lugn nattetid mitt på Manhattan, men att exempelvis gå runt vår lilla sjö själv på dagen känns helt vidrigt!

 

[Efwa]

Vi har oftast vår balkongdörr öppen på huset på natten. Det vackraste läte man kan höra mitt i natten är räven när den går på tomten över gården.
Givetvis vaknar man eftersom det är både högt och gällt men man kan inte låta bli att fån-le mitt i den vakna sömnen och bara njuta.

Eller när älgarna bråkar i salixen så det ser ut som velicoraptorer som springer runt där. Man ser aldrig älgarna men man hör det typiska parningsljudet och kan stå där på balkongen och se salixen böja sig i stråk.

Vildsvinen är en helt annan sak!!

 

[Anders]

Ja Är det en nyhet för någon?

Sen ska jag väl rätta mig själv och skriva "skogsdungarna" och inte skogarna efter att en fd. lantis skrattat åt mig här om dagen när jag kallat vissa områden för "skog"

Vi har inte så mycket skog här nere på Söderns slätter. Men om det är skogsdungar så är jag helt med, jag tänkte mer på att de hemlösa kanske bodde långt ute i skogen.

 

[hljomalind]

Har inte några egna mystiska skogserfarenheter, men tänkte direkt på en suggestiv men vacker låt! Sök "midsommarbarnen" på spotify och lyssna in texten.

 

[Hippocampus]

Är i skogen varje dag. Och det är magiskt varje dag med alla ljud, allt ljus och energier.
Jag har mött spöken också, jag blev skräckslagen och jag har inte besökt det stället sen dess. Däremot blev jag inte rädd för skogen generellt. Jag har varit mörkrädd men utsatt mig för rädslan ofta så det är helt hanterbart nu.

 

[Narcissa]

Är i skogen varje dag. Och det är magiskt varje dag med alla ljud, allt ljus och energier.
Jag har mött spöken också, jag blev skräckslagen och jag har inte besökt det stället sen dess. Däremot blev jag inte rädd för skogen generellt. Jag har varit mörkrädd men utsatt mig för rädslan ofta så det är helt hanterbart nu.

Berätta mer!

 

[BernT]

Har varit rätt mkt i skogen både natt och dag iom jobbat som soldat. Har dock aldrig sett något spännande/övernaturligt. Har hallucinerat en gång troligtvis på grund av brist på mat och vatten + sömn. Vi hade överlevnadsdygn och blev ifråntagna klocka, vapen, mat och vatten. Fick en yxa som enda vapen/utrustning. Sen utskickad själv. Jag träffade ett kvinnligt befäl på natten som kollade så alla levde typ (alla var ensamma) och nämnde det dagen därpå för ett annat befäl att jag snackat med henne. "Eh hon var ledig igår/inatt" sa han då haha.

 

[skerper]

Sådär gör jag jämt. Har gått i dessa skogar i femtio år och har aldrig koll på var jag är. Tror att jag är på ett ställe men vips så är jag femtio meter bort. Tror jag är tjugo meter från vägen åt ett håll men då är den bakom mig 70 meter bort. Tror mest det beror på mitt hopplösa lokalsinne.

Det hände mig för många år sedan då jag var ute med stövaren och jagade hare .Kom in i ett skogsparti som är kanske 3 gånger 300 meter .Där traskade jag runt i säkert en timme och var totalt vilsen tills jag kom upp på vägen som går i kanten av skogen Tydligen så gick jag runt hela tiden .Samma hände då jag skulle trampa ett skoterspår för att köra virke .Lämnade skotern igång när jag skulle se vart det var bäst att åka och jag gick och gick tills det blev massor med spår och kom tillbaka till skotern då jag vände där spåren gick ihop .Så när man blir vilsen så går man runt fast man tycker man går rakt .Lika då jag jagade tjäder på hösten och det var dimma .Var på älgmarkerna som jag känner som min egen ficka .Var helt övertygad att jag gick norrut men gick österut men kom på ett älgpass som vi har och då var inte gränsen till mora inte långt borta och då kom jag på mitt misstag och helt plötsligt vred kompassen sig rätt i huvudet .Då kunde det gått illa med tanke på att det inte var spårsnö och inga vägar går in i området åt det håll jag gick