Sv: Har hon så kass trav? "Bilder"
Det där håller jag verkligen inte med om, har sett flera hästar vars gångarter har förbättrats avsevärt genom träning. Ett exempel på detta är min syrras fjording/nsv-korsning som hade extremt markbunden, kort, stötig trav när vi köpte henne. Framåtbjudningen var noll och absolut ingen bakbensaktivitet. Syrran har jobbat med henne massor, framför allt genom att bygga upp styrka och kondition och hennes gångarter har verkligen förändrats totalt. Nu har hon ordentligt bakbenspåskjut i traven och när man släpper henne lös på ridbanan kan hon till och med showa runt en del
Min kallblodstravare, som hade en hel del taktproblem när jag köpte henne, började också få en riktigt trevlig trav. Nu har hon emellertid haft mammaledigt så vi ska ta upp träningen igen när fölisen är avvand.
TS: Bry dig inte om vad den där människan sa, din häst är jättevacker. Jag tycker traven ser trevlig ut på bilderna. Du har med andra ord ett mycket bra utgångsläge och det som inte finns idag går alltid att jobba fram
Det där håller jag verkligen inte med om, har sett flera hästar vars gångarter har förbättrats avsevärt genom träning. Ett exempel på detta är min syrras fjording/nsv-korsning som hade extremt markbunden, kort, stötig trav när vi köpte henne. Framåtbjudningen var noll och absolut ingen bakbensaktivitet. Syrran har jobbat med henne massor, framför allt genom att bygga upp styrka och kondition och hennes gångarter har verkligen förändrats totalt. Nu har hon ordentligt bakbenspåskjut i traven och när man släpper henne lös på ridbanan kan hon till och med showa runt en del
Min kallblodstravare, som hade en hel del taktproblem när jag köpte henne, började också få en riktigt trevlig trav. Nu har hon emellertid haft mammaledigt så vi ska ta upp träningen igen när fölisen är avvand.TS: Bry dig inte om vad den där människan sa, din häst är jättevacker. Jag tycker traven ser trevlig ut på bilderna. Du har med andra ord ett mycket bra utgångsläge och det som inte finns idag går alltid att jobba fram
Sv: Har hon så kass trav? "Bilder"
Allt är en avvägning där tempo, takt och balans är viktigast. Släpper man fram hästen på lång tygel som TS gör på bilderna, så hamnar den i framvikt och på bogarna, och det är nog de flesta överens om att det är en skadlig form. Det som saknas är balans och takt, och det hittar man genom ett lite lägre tempo.
Hur man kommer dit finns lite olika vägar, ett exempel har jag beskrivit och visat bilder på ovan.
Hästen tömkörs omväxlande på volt och rakt ut. Jag har bröstsele på henne då jag inte har någon gjord som ligger bra (hon är mycket tjock nu), och jag inte vill riskera att hon trampar på tömmarna om de hänger lösa bakom henne. Men man kan göra samma sak med vanlig tömkörningsgjord eller t om utan gjord, om man håller sig tillräckligt nära och är duktig på att hålla rätt på tömmarna.
Hästen är inte, och ska inte vara inspänd - då tar man ju bort möjligheten till en lätt kontakt med hästens mun utan störande inverkan. Genom små kramningar på tömmen och mjuka små tempoväxlingar, där man även varierar halsens längd, undviker man att hästen lägger sig på och tar ett kraftigt stöd på tömmen.
Lyssnar hästen bra på rösten (och man arbetar ensam på banan) kan man arbeta med rösthjälper i stället (eller samtidigt med förhållningarna) för att få hästen att lugna tempot.
Om man ger eftergift så att tömmarna hänger lösa, så ska en utbildad häst kunna vara kvar i formen en kort stund (detsamma som visas när man gör en "överstrykning"), för att sedan söka sig framåt-nedåt till kontakt på tömmen igen, vilket visar att hästen är lösgjord.
I början anser inte jag att man ska tänka så mycket på böjningen - det är lätt hänt att hästen förböjer sig och ytterbogen åker ut och då hamnar får mycket vikt på inner framben. Men det är olika skolor (rider du akademiskt?)
Yttertygeln är viktig för tempo, balans och form, så därför tycker jag TS i första hand ska försöka att uppnå detta med jämn kontakt på båda tyglarna, utan att tänka på böjningen.
Allt är en avvägning där tempo, takt och balans är viktigast. Släpper man fram hästen på lång tygel som TS gör på bilderna, så hamnar den i framvikt och på bogarna, och det är nog de flesta överens om att det är en skadlig form. Det som saknas är balans och takt, och det hittar man genom ett lite lägre tempo.
Hur man kommer dit finns lite olika vägar, ett exempel har jag beskrivit och visat bilder på ovan.
Hästen tömkörs omväxlande på volt och rakt ut. Jag har bröstsele på henne då jag inte har någon gjord som ligger bra (hon är mycket tjock nu), och jag inte vill riskera att hon trampar på tömmarna om de hänger lösa bakom henne. Men man kan göra samma sak med vanlig tömkörningsgjord eller t om utan gjord, om man håller sig tillräckligt nära och är duktig på att hålla rätt på tömmarna.
Hästen är inte, och ska inte vara inspänd - då tar man ju bort möjligheten till en lätt kontakt med hästens mun utan störande inverkan. Genom små kramningar på tömmen och mjuka små tempoväxlingar, där man även varierar halsens längd, undviker man att hästen lägger sig på och tar ett kraftigt stöd på tömmen.
Lyssnar hästen bra på rösten (och man arbetar ensam på banan) kan man arbeta med rösthjälper i stället (eller samtidigt med förhållningarna) för att få hästen att lugna tempot.
Om man ger eftergift så att tömmarna hänger lösa, så ska en utbildad häst kunna vara kvar i formen en kort stund (detsamma som visas när man gör en "överstrykning"), för att sedan söka sig framåt-nedåt till kontakt på tömmen igen, vilket visar att hästen är lösgjord.
I början anser inte jag att man ska tänka så mycket på böjningen - det är lätt hänt att hästen förböjer sig och ytterbogen åker ut och då hamnar får mycket vikt på inner framben. Men det är olika skolor (rider du akademiskt?)
Yttertygeln är viktig för tempo, balans och form, så därför tycker jag TS i första hand ska försöka att uppnå detta med jämn kontakt på båda tyglarna, utan att tänka på böjningen.
Senast ändrad:
Sv: Har hon så kass trav? "Bilder"
När jag tittade på den här filmen, och såg formen på de flesta av hästarna, så drog jag mig till minnes när jag skulle arbeta ett par olika hästar på lång töm, utan tillgång till passande gjord eller sele.
Det var betydligt svårare att få en jämn lätt kontakt med hästens mun, när tömmarna inte var dragna genom en ring på gjord eller sele, eftersom tömmarna flaxade omkring mycket mer.
Antingen så blev det glappkontakt, som gjorde att det blev lite ryck i hästens mun när kontakten väl återupptogs, eller så blev det en stadig men alldeles för kraftig kontakt. Det var liksom svårt att hitta något mellanting. Speciellt när man samtidigt ska promenera i takt bakom hästen. Följden blev att hästen lätt blev ostadig i formen, pga min ostadiga kontakt på tömmen.
(Och det syntes även på flera ställen i den här instruktionsfilmen som du länkade till, plus att tömmen kom för högt på shetlandsponnyn och hon därför fick för hög huvudställning).
Och när jag skulle ge efter mer på tömmen (t ex vid fri skritt) var det lätt att den blev hängande så att hästen var farligt nära att trampa i tömmarna.
Kanske berodde det på att jag var klumpig och hade dålig koordination. Men jag tor inte det är hela sanningen. För varför är det så ont om bilder på hästar som går i rätt form och visar schwungfulla rörelser vid arbete på lång töm? Jag tror helt enkelt att det är svårare, eftersom det är svårare att få en jämn men lätt kontakt. När det finns en ring som tömmarna går genom är det aldrig samma risk att hästen trampar på dem, eller att man trasslar in sig, när man ger efter på tömmarna. Och tömmarna flaxar inte runt på samma sätt. Har man en gjord med många ringar så kan man använda den ringen där tömmen hamnar naturligt, och växla läge allteftersom hästen samlas, så det behöver inte störa hästen. Eller så kan man (om man har en lugn och sansad häst) tömköra med sadel där man drar tömmarna genom stigbyglarna, då kan man på samma sätt variera läget på tömmarna genom att ändra stigläderlängden (det blir dock lite flaxigare och är kanske inte halt bra ur säkerhetssynpunkt).
Så min fråga är egentligen:
Vilken fördel är det att arbeta med helt lösa tömmar jämfört med att dra dem genom en ring eller stigbygel?
Den enda fördelen som jag kan se är att man inte behöver någon gjord eller sele. Och att tömmarna kan gå direkt, i en rak linje, till ryttarens hand. Men det kan man åstadkomma med en gjord med många ringar också, om man bara väljer läge.
Och som jag ser det så överväger nackdelarna faktiskt, om man vill komma till resultat (= hitta en bra form) och inte ser det enbart som en "intressant och eftersträvansvärd metod".
Long reins går utmärkt att göra med en vanlig nylongrimma
Enligt Piet behöver man bara; "All you need is a whip, the bit, the long rein and something to put treats in. And oh, I forgot one thing, you need a horse! If you do it without horses it looks quite funny you know!"
"the bit" ersätts utan problem med en grimma, sidepull, kapson, remontnosgrimma... Vad som helst som snabbt ger eftergift
Här är en kort introduktion från en intruktionsfilm.(jag tycker dock att formen på flera av hästarna är direkt undermålig, men det handlar ju om vilka mål man har med sin träning - det går i allra högsta grad uppnå korrekt form och arbete genom denna typ av träning.)
http://www.youtube.com/watch?v=mvjw6zcMVGk
När jag tittade på den här filmen, och såg formen på de flesta av hästarna, så drog jag mig till minnes när jag skulle arbeta ett par olika hästar på lång töm, utan tillgång till passande gjord eller sele.
Det var betydligt svårare att få en jämn lätt kontakt med hästens mun, när tömmarna inte var dragna genom en ring på gjord eller sele, eftersom tömmarna flaxade omkring mycket mer.
Antingen så blev det glappkontakt, som gjorde att det blev lite ryck i hästens mun när kontakten väl återupptogs, eller så blev det en stadig men alldeles för kraftig kontakt. Det var liksom svårt att hitta något mellanting. Speciellt när man samtidigt ska promenera i takt bakom hästen. Följden blev att hästen lätt blev ostadig i formen, pga min ostadiga kontakt på tömmen.
(Och det syntes även på flera ställen i den här instruktionsfilmen som du länkade till, plus att tömmen kom för högt på shetlandsponnyn och hon därför fick för hög huvudställning).
Och när jag skulle ge efter mer på tömmen (t ex vid fri skritt) var det lätt att den blev hängande så att hästen var farligt nära att trampa i tömmarna.
Kanske berodde det på att jag var klumpig och hade dålig koordination. Men jag tor inte det är hela sanningen. För varför är det så ont om bilder på hästar som går i rätt form och visar schwungfulla rörelser vid arbete på lång töm? Jag tror helt enkelt att det är svårare, eftersom det är svårare att få en jämn men lätt kontakt. När det finns en ring som tömmarna går genom är det aldrig samma risk att hästen trampar på dem, eller att man trasslar in sig, när man ger efter på tömmarna. Och tömmarna flaxar inte runt på samma sätt. Har man en gjord med många ringar så kan man använda den ringen där tömmen hamnar naturligt, och växla läge allteftersom hästen samlas, så det behöver inte störa hästen. Eller så kan man (om man har en lugn och sansad häst) tömköra med sadel där man drar tömmarna genom stigbyglarna, då kan man på samma sätt variera läget på tömmarna genom att ändra stigläderlängden (det blir dock lite flaxigare och är kanske inte halt bra ur säkerhetssynpunkt).
Så min fråga är egentligen:
Vilken fördel är det att arbeta med helt lösa tömmar jämfört med att dra dem genom en ring eller stigbygel?
Den enda fördelen som jag kan se är att man inte behöver någon gjord eller sele. Och att tömmarna kan gå direkt, i en rak linje, till ryttarens hand. Men det kan man åstadkomma med en gjord med många ringar också, om man bara väljer läge.
Och som jag ser det så överväger nackdelarna faktiskt, om man vill komma till resultat (= hitta en bra form) och inte ser det enbart som en "intressant och eftersträvansvärd metod".
Sv: Har hon så kass trav? "Bilder"
Eftersom jag använder indirekta tygeltag är det mycket viktigt att tömmen inte går genom en gjord. Då förlorar jag huvuddelen av tömmens funktion. Att tömmen skulle vara så lång att den riskerar att trampas på känns väldigt konstigt, och snarare ett hanteringsfel
Jag håller helt med om att många av hästarna på filmen inte går i någon eftersträvansvärd form, precis som jag påpekade i inlägget. Däremot så tror jag att det beror på brist i träningsupplägget, inte bristande utrustning. När jag arbetar på lång töm så är det ett komplement till löslongering (där jag arbetar med längningar, ökningar och inlärning av röstkommandon) och ridning (där jag kan använda min sits till att påverka form och samling). Long reins blir en teknik för att lära hästen hitta form utan stöd i någon tygel eller från skänklar - självbärighet, men med möjligheten att gå in med lätta hjälper och ge ledtrådar till rätt form och dirigera bogar/höfter i de olika skolorna. Det är också ett utmärkt sätt att lära en oskolad häst att lyssna på hjälperna. Dock är en hängande helt lös töm alltid utgångsläget, kontakt tas endast som en aktiv hjälp, och då helt korta stunder. Arbetet sker i promenadtempo, oavsett gångart. (Ett ypperligt sätt att lära fd. travare att arbeta i en lugnt och tvåtaktig trav!)
Jag vet att det finns en tjej här på buke som arbetar sin Carmarguehäst enl. Piets variant av long reining, ska se om hon vill komma in i tråden och ge lite exempel!
Eftersom jag använder indirekta tygeltag är det mycket viktigt att tömmen inte går genom en gjord. Då förlorar jag huvuddelen av tömmens funktion. Att tömmen skulle vara så lång att den riskerar att trampas på känns väldigt konstigt, och snarare ett hanteringsfel
Jag håller helt med om att många av hästarna på filmen inte går i någon eftersträvansvärd form, precis som jag påpekade i inlägget. Däremot så tror jag att det beror på brist i träningsupplägget, inte bristande utrustning. När jag arbetar på lång töm så är det ett komplement till löslongering (där jag arbetar med längningar, ökningar och inlärning av röstkommandon) och ridning (där jag kan använda min sits till att påverka form och samling). Long reins blir en teknik för att lära hästen hitta form utan stöd i någon tygel eller från skänklar - självbärighet, men med möjligheten att gå in med lätta hjälper och ge ledtrådar till rätt form och dirigera bogar/höfter i de olika skolorna. Det är också ett utmärkt sätt att lära en oskolad häst att lyssna på hjälperna. Dock är en hängande helt lös töm alltid utgångsläget, kontakt tas endast som en aktiv hjälp, och då helt korta stunder. Arbetet sker i promenadtempo, oavsett gångart. (Ett ypperligt sätt att lära fd. travare att arbeta i en lugnt och tvåtaktig trav!)
Jag vet att det finns en tjej här på buke som arbetar sin Carmarguehäst enl. Piets variant av long reining, ska se om hon vill komma in i tråden och ge lite exempel!
Sv: Har hon så kass trav? "Bilder"
Jag skulle vilja se lite bilder när du arbetar en häst i rätt form, för att se om vi strävar åt samma mål. TS mål är ju att tävla i dressyr.
Varför behöver du använda indirekt tygel? Ju längre i utbildningen hästen har kommit, ju mindre rider man ju med tygelhjälper. Egentligen kan tygeltagen begränsas till en lätt kramning följd av avslappning på båda tyglarna = minska tempot eller balansera upp (om inte vikthjälpen under ridning är tillräcklig). En lätt kramning och avslappning på ena tygeln = ställ åt det hållet. Mer än så behöver man inte inverka med tygeln.
Ska man vända så ställer man hästen först, och sen vänder man med vikten. Vid tömkörning, huvudsakligen genom sitt eget kropsspråk.
Formen kommer genom arbete bakifrån, inte genom att man trixar med tygeln eller försöker böja hästen till form, då tappar hästen oftast ryggen och knäpper av i stället.
Att lära hästen form och självbärighet, och att lära den att lyssna på hjälperna, kan man lika gärna göra vid tömkörning där man använder gjord eller bröstsele, gjorden/selen hindra ju inte detta (men underlättar för tränaren att hålla reda på tömmarna, och bidrar till att få en lätt och jämn kontakt med tygeln så att hästen slipper få ett litet ryck varje gång man återupptar kontakten).
Jag kan fortfarande inte se någon fördel i att arbeta utan gjord/sele/sadel, bara nackdelar. Naturligtvis fungerar det utan gjord också, men det underlättar för tränaren att ha gjord/sele/sadel.
Om man tänker på TS, så har hon en trevlig häst, som hon vill träna och så småningom tävla dressyr på. Den tömkörs nu på ett sätt som gör att den går i obalans och inte utvecklar sina gångarter. Men i grunden är det en häst som har bra förutsättningar.
Då behöver man inte krångla till det så mycket. TS kan fortsätta att tömköra med samma utrustning hon redan har, bara balansera upp lite grand med små tempoväxlingar och övergångar - och vips så har hon snart en helt annan häst. Hon behöver inte byta till något annat system (som kan medföra problem när hon ska bli bedömd på tävlingsbanan - lös tygel ska ju bara förekomma i fri skritt t ex) utan bara lugna ner tempot och hitta balansen. Det behövs inga "mirakelmetoder" för det, bara lite känsla och tålamod.
Till TS: Om bettet inte passar riktigt, så kan du lika gärna tömköra i en kapson om du har det.
Eftersom jag använder indirekta tygeltag är det mycket viktigt att tömmen inte går genom en gjord. Då förlorar jag huvuddelen av tömmens funktion. Att tömmen skulle vara så lång att den riskerar att trampas på känns väldigt konstigt, och snarare ett hanteringsfel
Jag håller helt med om att många av hästarna på filmen inte går i någon eftersträvansvärd form, precis som jag påpekade i inlägget. Däremot så tror jag att det beror på brist i träningsupplägget, inte bristande utrustning. När jag arbetar på lång töm så är det ett komplement till löslongering (där jag arbetar med längningar, ökningar och inlärning av röstkommandon) och ridning (där jag kan använda min sits till att påverka form och samling). Long reins blir en teknik för att lära hästen hitta form utan stöd i någon tygel eller från skänklar - självbärighet, men med möjligheten att gå in med lätta hjälper och ge ledtrådar till rätt form och dirigera bogar/höfter i de olika skolorna. Det är också ett utmärkt sätt att lära en oskolad häst att lyssna på hjälperna. Dock är en hängande helt lös töm alltid utgångsläget, kontakt tas endast som en aktiv hjälp, och då helt korta stunder. Arbetet sker i promenadtempo, oavsett gångart. (Ett ypperligt sätt att lära fd. travare att arbeta i en lugnt och tvåtaktig trav!)
Jag vet att det finns en tjej här på buke som arbetar sin Carmarguehäst enl. Piets variant av long reining, ska se om hon vill komma in i tråden och ge lite exempel!
Jag skulle vilja se lite bilder när du arbetar en häst i rätt form, för att se om vi strävar åt samma mål. TS mål är ju att tävla i dressyr.
Varför behöver du använda indirekt tygel? Ju längre i utbildningen hästen har kommit, ju mindre rider man ju med tygelhjälper. Egentligen kan tygeltagen begränsas till en lätt kramning följd av avslappning på båda tyglarna = minska tempot eller balansera upp (om inte vikthjälpen under ridning är tillräcklig). En lätt kramning och avslappning på ena tygeln = ställ åt det hållet. Mer än så behöver man inte inverka med tygeln.
Ska man vända så ställer man hästen först, och sen vänder man med vikten. Vid tömkörning, huvudsakligen genom sitt eget kropsspråk.
Formen kommer genom arbete bakifrån, inte genom att man trixar med tygeln eller försöker böja hästen till form, då tappar hästen oftast ryggen och knäpper av i stället.
Att lära hästen form och självbärighet, och att lära den att lyssna på hjälperna, kan man lika gärna göra vid tömkörning där man använder gjord eller bröstsele, gjorden/selen hindra ju inte detta (men underlättar för tränaren att hålla reda på tömmarna, och bidrar till att få en lätt och jämn kontakt med tygeln så att hästen slipper få ett litet ryck varje gång man återupptar kontakten).
Jag kan fortfarande inte se någon fördel i att arbeta utan gjord/sele/sadel, bara nackdelar. Naturligtvis fungerar det utan gjord också, men det underlättar för tränaren att ha gjord/sele/sadel.
Om man tänker på TS, så har hon en trevlig häst, som hon vill träna och så småningom tävla dressyr på. Den tömkörs nu på ett sätt som gör att den går i obalans och inte utvecklar sina gångarter. Men i grunden är det en häst som har bra förutsättningar.
Då behöver man inte krångla till det så mycket. TS kan fortsätta att tömköra med samma utrustning hon redan har, bara balansera upp lite grand med små tempoväxlingar och övergångar - och vips så har hon snart en helt annan häst. Hon behöver inte byta till något annat system (som kan medföra problem när hon ska bli bedömd på tävlingsbanan - lös tygel ska ju bara förekomma i fri skritt t ex) utan bara lugna ner tempot och hitta balansen. Det behövs inga "mirakelmetoder" för det, bara lite känsla och tålamod.
Till TS: Om bettet inte passar riktigt, så kan du lika gärna tömköra i en kapson om du har det.
Senast ändrad:
MaRomer
Trådstartare
Sv: Har hon så kass trav? "Bilder"
Har tyvärr ingen kapson:/ Men hoppas mitt bett kommer.
Här finns några fler bilder som togs under passet i långsammare trav!
Alla bilder: http://www.pixbox.se/alb_show_id1180409_page0.html
Ska testa att försöka få henne att ta bättre stöd på bettet och lugna ner traven lite. Ev testa med grimma! Bettet kommer ju nu i veckan så förhoppningsvis så kan jag börja träna till helgen.
Hon tömkörs ju som sagt bara någon enstaka gång i veckan och kortare pass
Har tyvärr ingen kapson:/ Men hoppas mitt bett kommer.
Här finns några fler bilder som togs under passet i långsammare trav!
Alla bilder: http://www.pixbox.se/alb_show_id1180409_page0.html
Ska testa att försöka få henne att ta bättre stöd på bettet och lugna ner traven lite. Ev testa med grimma! Bettet kommer ju nu i veckan så förhoppningsvis så kan jag börja träna till helgen.
Hon tömkörs ju som sagt bara någon enstaka gång i veckan och kortare pass
Sv: Har hon så kass trav? "Bilder"
Jag vet att du inte uppskattar det svar jag gett dig i tråden hittills, men efter att ha sett alla bilderna och hur hon "jobbas" så måste jag återigen upprepa till dig: Låt bli att jobba henne om hon inte ska jobba så att säga, formen hon går i och de höga gångarterna/tempot på samtliga bilder, samt hästens beteende, är inte ngt främjande arbete - vare sig det gäller motion eller verklig aktivering för att åstadkomma ngt.
har du inget bra bett, så skit i det helt och hållet om det är orsaken. gå ut och gå promenader eller skritta uppsuttet. det tömarbete som visas på bilderna är oerhört slitsamt och motverkar det du vill åstadkomma.
jag säger inte detta, helt ärligt, för att kritisera dig, men jag hoppas du kan ta åt dig det, eftersom du helt klart vill din häst väl, vill stärka henne, och åstadkomma positiva effekter. det som bilderna visar är helt motsatsen. finns ingen aktivitet som ö.h.t främjar hästen i den form bilderna uppvisar och hur hästen "jobbas".
Jag vet att du inte uppskattar det svar jag gett dig i tråden hittills, men efter att ha sett alla bilderna och hur hon "jobbas" så måste jag återigen upprepa till dig: Låt bli att jobba henne om hon inte ska jobba så att säga, formen hon går i och de höga gångarterna/tempot på samtliga bilder, samt hästens beteende, är inte ngt främjande arbete - vare sig det gäller motion eller verklig aktivering för att åstadkomma ngt.
har du inget bra bett, så skit i det helt och hållet om det är orsaken. gå ut och gå promenader eller skritta uppsuttet. det tömarbete som visas på bilderna är oerhört slitsamt och motverkar det du vill åstadkomma.
jag säger inte detta, helt ärligt, för att kritisera dig, men jag hoppas du kan ta åt dig det, eftersom du helt klart vill din häst väl, vill stärka henne, och åstadkomma positiva effekter. det som bilderna visar är helt motsatsen. finns ingen aktivitet som ö.h.t främjar hästen i den form bilderna uppvisar och hur hästen "jobbas".
E
emelieMadicken
Sv: Har hon så kass trav? "Bilder"
Du har fått många bra tips och en spännande diskussion har kommit fram! Du verkar veta var du står, så försök att omvandla allt till något som passar dig och skjut bort resten är mitt. (Om du nu behöver fler, haha!)
Du har fått många bra tips och en spännande diskussion har kommit fram! Du verkar veta var du står, så försök att omvandla allt till något som passar dig och skjut bort resten är mitt. (Om du nu behöver fler, haha!)
Visst är det en lättare och betydligt kortare väg att gå, men det är när man får anstränga sig som hårdast och arbeta med de hästar som inte kan själva som man lär sig allra mest och hela tiden pressar sin förmåga till absolut max. Men även där så handlar det ju också om vilka mål man har med sin ridning.
Sv: Har hon så kass trav? "Bilder"
Jag tror också att det finns mycket att plocka fram, ffa i utstrålning. Just på bilderna håller jag inte med om att takten ser bra ut i traven, men med reservation för att det är mycket säkrare källa att se i rörelse Är de inte rakriktade och starka nog blir liksom takten ännu sämre i vissa ögonblick jämfört med andra - märks tydligast på bild när det blir just ögonblicksbilder, och det är svårt att få till en bra takt innan hästen är i en bättre form (lite tyngdpunkt flyttad bak och klarar att hålla ihop sig) för då blir det per automatik ofta aningens snabbare takt fram än bak.
Faktiskt, tycker jag galoppen ser mer lovande ut utifrån bilderna. Haha, med reservation för att jag inte är bortskämd med mycket och bra galopp på sistone!
Å andra sidan är traven mycket mer utvecklingsbar, så jag tycker inte man ska fästa sig vid hur det ser ut på en otränad/oskolad häst.
Det viktigaste tycker jag är att hon ser trevlig ut och som att det finns mycket att utveckla!
Jag tror också att det finns mycket att plocka fram, ffa i utstrålning. Just på bilderna håller jag inte med om att takten ser bra ut i traven, men med reservation för att det är mycket säkrare källa att se i rörelse
Är de inte rakriktade och starka nog blir liksom takten ännu sämre i vissa ögonblick jämfört med andra - märks tydligast på bild när det blir just ögonblicksbilder, och det är svårt att få till en bra takt innan hästen är i en bättre form (lite tyngdpunkt flyttad bak och klarar att hålla ihop sig) för då blir det per automatik ofta aningens snabbare takt fram än bak. Faktiskt, tycker jag galoppen ser mer lovande ut utifrån bilderna. Haha, med reservation för att jag inte är bortskämd med mycket och bra galopp på sistone!
Å andra sidan är traven mycket mer utvecklingsbar, så jag tycker inte man ska fästa sig vid hur det ser ut på en otränad/oskolad häst.
Det viktigaste tycker jag är att hon ser trevlig ut och som att det finns mycket att utveckla!
Sv: Har hon så kass trav? "Bilder"
Studien angående att man har mer i handen vid tömkörningen borde ju vara en intressant del i diskussionen? Och att de som tömkörde upplevde att de hade mindre vikt i handen än de eg. hade.
Ergo: för hästens skull bör det vara bättre ju mindre i handen man har. Eftersom det är så uppenbart lätt att bli lurad på den biten så skulle jag hellre sträva efter självbärighet/självbalans än att ha en häst med onödigt mycket vikt i handen i jämförelse.
Varför skulle man vilja ta genvägar (inte göra det svårt för sig, som du uttrycker det) för att man vill tävla?
Menar du att man per automatik hellre får ett halvdant uppvisnings-resultat tidigt på bekostnad av det långsiktiga jobbet och hästens bekvämlighet/hållbarhet, för att man vill tävla? Det hoppas jag verkligen inte.
Studien angående att man har mer i handen vid tömkörningen borde ju vara en intressant del i diskussionen? Och att de som tömkörde upplevde att de hade mindre vikt i handen än de eg. hade.
Ergo: för hästens skull bör det vara bättre ju mindre i handen man har. Eftersom det är så uppenbart lätt att bli lurad på den biten så skulle jag hellre sträva efter självbärighet/självbalans än att ha en häst med onödigt mycket vikt i handen i jämförelse.
Varför skulle man vilja ta genvägar (inte göra det svårt för sig, som du uttrycker det) för att man vill tävla?
Menar du att man per automatik hellre får ett halvdant uppvisnings-resultat tidigt på bekostnad av det långsiktiga jobbet och hästens bekvämlighet/hållbarhet, för att man vill tävla? Det hoppas jag verkligen inte.
Sv: Har hon så kass trav? "Bilder"
*KL*
Till trådskaparen:
Jag tycker att hästen ser jättefin ut! Jag tror att ni båda skulle må bra av att hitta ett lugnare tempo och en något lägre huvdhöjd. I det här läget är det ju en ganska öppen form som kan gagna henne och det finns mycket utveckling och spännande saker att göra tillsammans Jobba med henne i skritt först för att hitta sökningen framåt-nedåt och övergå sedan till en ganska sakta trav, utan så mycket "aktion". Strunta i bakbenen för tillfället utan hitta istället ett lugnt tempo där hon vilar på steget. En "jog" kan vara superbra att gå ner i, då du/hon hittar avspänningen och sedan därifrån kan öka energin sakta men säkert och då hitta samlingen ur avspänningen.
Som inlägg i långa tyglar vs tömkörnings-debatten:
Många liknande diskussioner som jag sett tidigare har spårat ur. Numera varken läser jag eller skriver i trådar om ridteknik, men gör ett litet undantag och ser var det hamnar. Jag tror att det är svårt att diskutera teknik och form när det är de grundläggande värderingarna som skiljer sig åt. "Vad är en häst?" eller "Varför jobbar vi med hästar?" är frågor som får väldigt skilda svar och står man på olika värderings-plattformar är det svår att diskutera ytliga saker såsom teknik.
Kanske också ska tillägga att jag inte är intresserad av tävling i någon form i livet och att den ridning och form tex Jan Brink uppvisar inte är något jag själv eftersträvar. Detta som någon tog upp att ju högre i klasserna man kommer desto bättre blir gångarterna, förutom den ökade skritten. Jag själv använder den ökade skritten i lösgörande syfte, men också som en avstämning på hästens avspändhet och att den "hänger ihop" i hela kroppen. Det är ganska intressant att de som rider de högsta klasserna inte har en ren ökad skritt. Vad tyder det på?
Min vite springare som är på bild här nedan har med bland annat arbetet på långa tyglars hjälp fått en helt underbar ökad skritt.
Nåja.
Jag arbetar mina och andras hästar på långa tyglar. Jag har tidigare provat tömkörning och bland annat gått kurser för AE. Arbetet på långa tyglar kan utföras på många olika vis, beroende på de ingående individerna i varje par, precis som tömkörning.
Jag jobbar med KONTAKT i tygeln, men utan att ha tygeln sträckt. Både på arbetet på långa tyglar och vid ridning. Fram till dess man fått kontakt (eller om man under arbetets gång tappar kontakten) kan tygeln momentant sträckas, för att snart därpå ges eftergift och hitta kontakten på en mer eller mindre hängande tygel. Jag kan på detta vis vara säker på att hästen bär sig själv, och att den anpassar sin kropp så att den kan bära upp sig själv bättre i hagen.
Vid tömkörning upplever jag (både när jag arbetat själv och när jag sett andra jobba) att det är mycket svårt att vara bra tajmad. Dessutom är det nästan omöjligt att jobba med positiv förstärkning utan det enda man har att tillgå är negativ förstärkning och positiv bestraffning, men inte heller det fungerar smärtfritt pga tajmingen. Man blir för sen med förhållning, man blir för sen med eftergift och hänger kvar i förhållningen trots att hästen redan gör det beteende man letar efter. Det blir då svårt att jobba med positiv förstärkning, då man visserligen kan berömma det beteende man letar efter, men om man fortsätter hänga kvar i förhållningen/trycket blir det väldigt ambivalent för hästen. Man berömmer, men ligger ändå kvar med det obehagliga. Vad är det då för beteende man egentligen förstärker?
Vid arbete på långa tyglar kan det ibland se ryckigt ut, ja. Det handlar främst om att man tar ner ett rörelsemönster/beteende i flera små delar och arbetar med var för sig. Tar man allt på en gång blir det för mycket (i all träning). När rörelsemönstret väl är befäst och hästen hittat styrkan i det försvinner i de flesta fall ryckigheten.
Om man, som någon skrev, vill komma till att det i arbetet ska vara så lite tygel som möjligt. Borde man då inte sträva ditåt direkt?
Man behöver lära hästen vad utgångsläget är. Utgångsläget betyder "stanna såhär/gör inget nytt" och förändringar från utgångsläget är då en signal för något. Om vi lär hästen att utgångsläget är hängande tyglar med kontakt betyder en något längd tygel en signal och en något kortad, men kanske inte sträckt tygel, också en signal. Om vi lär hästen att utgångsläget är en sträckt tygel med stöd i kan vi aldrig komma till att en hängande tygel inte betyder något (om det är vad som menas med att "inte använda tyglarna").
Nu har jag inte särskilt många bilder när jag arbetar på långa tyglar tyvärr. Ska försöka få fram lite nya snart. Men kan ta några från ett pass med min häst som vid detta pass hade massor med överskottsenergi och därför är lite spänd. Egentligen borde jag detta pass ha jobbat med avspändhet och framåt-nedåt-sökningen, men då jag för en gångs skull hade fotograf med ville jag få med på bild av det vi jobbar med. Jag får helt enkelt försöka muta med fotograf ut oftare, för att på så vis få bilder även på de pass när hästen verkligen är upplagt för arbete med de saker jag jobbar med de bra passen.
Svårt att se kanske när det inte är från sidan, men han hittar en riktigt bra rörelse genom kroppen med kontakt på tygeln, utan att den är sträckt.
Och det är här vissa åsikter går isär. Om man jobbar mot levaden, terre-a-terren och liknande, eller ej. Jag gör det och han har här hittat en fin skol/piruettgalopp, om än något spänd och där manken skulle kunna komma upp ännu mer. Det är dock det han haft svårast med och om ett år eller mindre kommer han ha hittat en mycket bättre rundning i denna samlade galopp. Jag låter honom vara och själv hitta balansen och kan vid vissa tillfällen gå in och be om mer framåt-nedåt-sökning tex. Om jag går in och försöker göra för mycket tar jag över rörelsen och jag hindrar en del i hans utveckling.
Jag skulle i detta läge kunna be om längre hals och lite framåt-nedåtsökning, men det kan vara i en sådan stund jag kanske fokuserade/arbetade med något annat.
En galoppfattning...
...som övergår i denna galopp. Även här skulle man i den perfekta av världar velat ha en mer höjd manke och lite längre överlinje i halslinjen. Det här är en bild på väg dit.
*KL*
Till trådskaparen:
Jag tycker att hästen ser jättefin ut! Jag tror att ni båda skulle må bra av att hitta ett lugnare tempo och en något lägre huvdhöjd. I det här läget är det ju en ganska öppen form som kan gagna henne och det finns mycket utveckling och spännande saker att göra tillsammans
Jobba med henne i skritt först för att hitta sökningen framåt-nedåt och övergå sedan till en ganska sakta trav, utan så mycket "aktion". Strunta i bakbenen för tillfället utan hitta istället ett lugnt tempo där hon vilar på steget. En "jog" kan vara superbra att gå ner i, då du/hon hittar avspänningen och sedan därifrån kan öka energin sakta men säkert och då hitta samlingen ur avspänningen.Som inlägg i långa tyglar vs tömkörnings-debatten:
Många liknande diskussioner som jag sett tidigare har spårat ur. Numera varken läser jag eller skriver i trådar om ridteknik, men gör ett litet undantag och ser var det hamnar. Jag tror att det är svårt att diskutera teknik och form när det är de grundläggande värderingarna som skiljer sig åt. "Vad är en häst?" eller "Varför jobbar vi med hästar?" är frågor som får väldigt skilda svar och står man på olika värderings-plattformar är det svår att diskutera ytliga saker såsom teknik.
Kanske också ska tillägga att jag inte är intresserad av tävling i någon form i livet och att den ridning och form tex Jan Brink uppvisar inte är något jag själv eftersträvar. Detta som någon tog upp att ju högre i klasserna man kommer desto bättre blir gångarterna, förutom den ökade skritten. Jag själv använder den ökade skritten i lösgörande syfte, men också som en avstämning på hästens avspändhet och att den "hänger ihop" i hela kroppen. Det är ganska intressant att de som rider de högsta klasserna inte har en ren ökad skritt. Vad tyder det på?
Min vite springare som är på bild här nedan har med bland annat arbetet på långa tyglars hjälp fått en helt underbar ökad skritt.
Nåja.
Jag arbetar mina och andras hästar på långa tyglar. Jag har tidigare provat tömkörning och bland annat gått kurser för AE. Arbetet på långa tyglar kan utföras på många olika vis, beroende på de ingående individerna i varje par, precis som tömkörning.
Jag jobbar med KONTAKT i tygeln, men utan att ha tygeln sträckt. Både på arbetet på långa tyglar och vid ridning. Fram till dess man fått kontakt (eller om man under arbetets gång tappar kontakten) kan tygeln momentant sträckas, för att snart därpå ges eftergift och hitta kontakten på en mer eller mindre hängande tygel. Jag kan på detta vis vara säker på att hästen bär sig själv, och att den anpassar sin kropp så att den kan bära upp sig själv bättre i hagen.
Vid tömkörning upplever jag (både när jag arbetat själv och när jag sett andra jobba) att det är mycket svårt att vara bra tajmad. Dessutom är det nästan omöjligt att jobba med positiv förstärkning utan det enda man har att tillgå är negativ förstärkning och positiv bestraffning, men inte heller det fungerar smärtfritt pga tajmingen. Man blir för sen med förhållning, man blir för sen med eftergift och hänger kvar i förhållningen trots att hästen redan gör det beteende man letar efter. Det blir då svårt att jobba med positiv förstärkning, då man visserligen kan berömma det beteende man letar efter, men om man fortsätter hänga kvar i förhållningen/trycket blir det väldigt ambivalent för hästen. Man berömmer, men ligger ändå kvar med det obehagliga. Vad är det då för beteende man egentligen förstärker?
Vid arbete på långa tyglar kan det ibland se ryckigt ut, ja. Det handlar främst om att man tar ner ett rörelsemönster/beteende i flera små delar och arbetar med var för sig. Tar man allt på en gång blir det för mycket (i all träning). När rörelsemönstret väl är befäst och hästen hittat styrkan i det försvinner i de flesta fall ryckigheten.
Om man, som någon skrev, vill komma till att det i arbetet ska vara så lite tygel som möjligt. Borde man då inte sträva ditåt direkt?
Man behöver lära hästen vad utgångsläget är. Utgångsläget betyder "stanna såhär/gör inget nytt" och förändringar från utgångsläget är då en signal för något. Om vi lär hästen att utgångsläget är hängande tyglar med kontakt betyder en något längd tygel en signal och en något kortad, men kanske inte sträckt tygel, också en signal. Om vi lär hästen att utgångsläget är en sträckt tygel med stöd i kan vi aldrig komma till att en hängande tygel inte betyder något (om det är vad som menas med att "inte använda tyglarna").
Nu har jag inte särskilt många bilder när jag arbetar på långa tyglar tyvärr. Ska försöka få fram lite nya snart. Men kan ta några från ett pass med min häst som vid detta pass hade massor med överskottsenergi och därför är lite spänd. Egentligen borde jag detta pass ha jobbat med avspändhet och framåt-nedåt-sökningen, men då jag för en gångs skull hade fotograf med ville jag få med på bild av det vi jobbar med. Jag får helt enkelt försöka muta med fotograf ut oftare, för att på så vis få bilder även på de pass när hästen verkligen är upplagt för arbete med de saker jag jobbar med de bra passen.
Svårt att se kanske när det inte är från sidan, men han hittar en riktigt bra rörelse genom kroppen med kontakt på tygeln, utan att den är sträckt.
Och det är här vissa åsikter går isär. Om man jobbar mot levaden, terre-a-terren och liknande, eller ej. Jag gör det och han har här hittat en fin skol/piruettgalopp, om än något spänd och där manken skulle kunna komma upp ännu mer. Det är dock det han haft svårast med och om ett år eller mindre kommer han ha hittat en mycket bättre rundning i denna samlade galopp. Jag låter honom vara och själv hitta balansen och kan vid vissa tillfällen gå in och be om mer framåt-nedåt-sökning tex. Om jag går in och försöker göra för mycket tar jag över rörelsen och jag hindrar en del i hans utveckling.
Jag skulle i detta läge kunna be om längre hals och lite framåt-nedåtsökning, men det kan vara i en sådan stund jag kanske fokuserade/arbetade med något annat.
En galoppfattning...
...som övergår i denna galopp. Även här skulle man i den perfekta av världar velat ha en mer höjd manke och lite längre överlinje i halslinjen. Det här är en bild på väg dit.
Sv: Har hon så kass trav? "Bilder"
Det var intressant att se hela bildserien, det ge ju bitvis en annan bild av henne, eftersom man ser att det är lite "överskottsenergi" i henne, som blir orsak till galopp och bock och kanske också trav i övertempo. Då blir det tydligare att det är hennes initiativ och inte du som med flit tömkör henne i det tempot. Men du ska ändå inte låta henne gå så, då det sliter mycket på henne.
För att återgå till bilderna, det som är mest positivt tycker jag är skritten. På flera bilder ser hon avslappnad ut och tänker och rätt håll. Jag kan inte klippa och klistra in, men bild 6 på första sidan, bild 14 på andra sidan och bild 11 på tredje sidan av albumet. (Du får gärna klippa in, så jag ser att vi pratar om samma bilder). Dit ska du försöka komma även i traven.
På de senaste travbilderna du kopierade in i tråden så travade hon visserligen långsammare, men formen var sämre då hon var betydligt ÖT. Så hon kom inte till rätt arbete där heller. Försök att få henne att trava i det långsamma tempot men i eftergift.
Eftersom hon är såpass outbildad så hade jag satt tömmen genom de lägre ringarna, för att uppmuntra henne att sänka sig mer - då blir det en bättre linje från tömmen till hästens mun.
Jag hade jobbat henne mest i skritt på tömmen, eftersom det är där hon tänker rätt, och lagt in korta travpass, med mycket övergångar mellan skritt och trav, för att få henne att lyssna på framåtdrivande och förhållande hjälper (gärna mycket rösthjälper). Hela tiden mycket noga med att hon går i ett taktmässigt tempo i traven och inte börjar "springa". När hon går taktmässigt, kan du långsamt ge en liten eftergift på tömmen och uppmuntra att hon söker sig framåt-nedåt. Men hon får inte öka tempot eller lägga sig mer på framdelen. I så fall får du direkt bromsa upp henne igen, men var noga med att du inte får för mycket i handen (därför är det bra att använda mycket rösthjälper i början), tänk på att mjukna i handen direkt efter förhållningen.
Har du svårt att få henne att jobba rätt på tömmen, så kör inte mer än korta pass max 2-3 gånger i veckan (precis som du gör nu). Och ut och klättra med henne (det kan du göra både vid hand och uppsuttet) mycket så att hon får stärka bakdel och rygg. Det är ju inte så att du nödvändigtvis MÅSTE tömköra henne, men OM du vill göra det så är det bra om du försöker få henne att arbeta så rätt som möjligt, och undviker att "slita" på henne i onödan.
Har tyvärr ingen kapson:/ Men hoppas mitt bett kommer.
Här finns några fler bilder som togs under passet i långsammare trav!
Alla bilder: http://www.pixbox.se/alb_show_id1180409_page0.html
Ska testa att försöka få henne att ta bättre stöd på bettet och lugna ner traven lite. Ev testa med grimma! Bettet kommer ju nu i veckan så förhoppningsvis så kan jag börja träna till helgen.
Hon tömkörs ju som sagt bara någon enstaka gång i veckan och kortare pass
Det var intressant att se hela bildserien, det ge ju bitvis en annan bild av henne, eftersom man ser att det är lite "överskottsenergi" i henne, som blir orsak till galopp och bock och kanske också trav i övertempo. Då blir det tydligare att det är hennes initiativ och inte du som med flit tömkör henne i det tempot. Men du ska ändå inte låta henne gå så, då det sliter mycket på henne.
För att återgå till bilderna, det som är mest positivt tycker jag är skritten. På flera bilder ser hon avslappnad ut och tänker och rätt håll. Jag kan inte klippa och klistra in, men bild 6 på första sidan, bild 14 på andra sidan och bild 11 på tredje sidan av albumet. (Du får gärna klippa in, så jag ser att vi pratar om samma bilder). Dit ska du försöka komma även i traven.
På de senaste travbilderna du kopierade in i tråden så travade hon visserligen långsammare, men formen var sämre då hon var betydligt ÖT. Så hon kom inte till rätt arbete där heller. Försök att få henne att trava i det långsamma tempot men i eftergift.
Eftersom hon är såpass outbildad så hade jag satt tömmen genom de lägre ringarna, för att uppmuntra henne att sänka sig mer - då blir det en bättre linje från tömmen till hästens mun.
Jag hade jobbat henne mest i skritt på tömmen, eftersom det är där hon tänker rätt, och lagt in korta travpass, med mycket övergångar mellan skritt och trav, för att få henne att lyssna på framåtdrivande och förhållande hjälper (gärna mycket rösthjälper). Hela tiden mycket noga med att hon går i ett taktmässigt tempo i traven och inte börjar "springa". När hon går taktmässigt, kan du långsamt ge en liten eftergift på tömmen och uppmuntra att hon söker sig framåt-nedåt. Men hon får inte öka tempot eller lägga sig mer på framdelen. I så fall får du direkt bromsa upp henne igen, men var noga med att du inte får för mycket i handen (därför är det bra att använda mycket rösthjälper i början), tänk på att mjukna i handen direkt efter förhållningen.
Har du svårt att få henne att jobba rätt på tömmen, så kör inte mer än korta pass max 2-3 gånger i veckan (precis som du gör nu). Och ut och klättra med henne (det kan du göra både vid hand och uppsuttet) mycket så att hon får stärka bakdel och rygg. Det är ju inte så att du nödvändigtvis MÅSTE tömköra henne, men OM du vill göra det så är det bra om du försöker få henne att arbeta så rätt som möjligt, och undviker att "slita" på henne i onödan.
Sv: Har hon så kass trav? "Bilder"
Jag håller i stort med dig i dina rekommendationer för hur fortsatt arbete kan se ut. Retsen av det jag skriver är halvt riktat till dig och halvt knapplån med text till trådförfattaren
Jag funderar dock lite över bilderna när hästen går långsamt. Den ena visar hästen i en helt annan stegfas än de tidigare bilderna (precis i nedslag, då alla hästar är mer i framvikt än när de står mitt över benen) och den andra visar där hästen precis bryter av till skritt eller är på väg in i trav. Jag kan tycka att formen på den nedre bilden är helt ok, om man behåller traven och ett långsamt tempo. Hon länger sin hals lite mer där än på vissa andra bilder och är på väg mot en uppbyggande form. I nuläget skulle jag främst fokusera på att få en lugn och långsam trav i ganska öppen form och när det sitter bättre kan man börja hitta mer sökning framåt-nedåt i samma tempo och mentala avslappning.
Så jag skulle som du föreslår jobba främst i skritten och hitta den bättre formgivningen där och sätta en bra signal för att hitta framåt-nedåt-sökningen för att sedan i små etapper kunna arbeta med den även i traven.
Jag skulle dock inte satt tömmen i nedre ringar, då det blir svårare att tajma eftergift på speciellt yttertygeln.
Sen skulle jag försöka busa med henne antingen i hagen eller löst på ridbanan, för att hon ska få ur sig en del överskottsenergi. Men jag vet hur det är att arbeta med en explosiv häst. Innan alla delar är på plats blir det ibland atombomb av det hela
Jag håller i stort med dig i dina rekommendationer för hur fortsatt arbete kan se ut. Retsen av det jag skriver är halvt riktat till dig och halvt knapplån med text till trådförfattaren
Jag funderar dock lite över bilderna när hästen går långsamt. Den ena visar hästen i en helt annan stegfas än de tidigare bilderna (precis i nedslag, då alla hästar är mer i framvikt än när de står mitt över benen) och den andra visar där hästen precis bryter av till skritt eller är på väg in i trav. Jag kan tycka att formen på den nedre bilden är helt ok, om man behåller traven och ett långsamt tempo. Hon länger sin hals lite mer där än på vissa andra bilder och är på väg mot en uppbyggande form. I nuläget skulle jag främst fokusera på att få en lugn och långsam trav i ganska öppen form och när det sitter bättre kan man börja hitta mer sökning framåt-nedåt i samma tempo och mentala avslappning.
Så jag skulle som du föreslår jobba främst i skritten och hitta den bättre formgivningen där och sätta en bra signal för att hitta framåt-nedåt-sökningen för att sedan i små etapper kunna arbeta med den även i traven.
Jag skulle dock inte satt tömmen i nedre ringar, då det blir svårare att tajma eftergift på speciellt yttertygeln.
Sen skulle jag försöka busa med henne antingen i hagen eller löst på ridbanan, för att hon ska få ur sig en del överskottsenergi. Men jag vet hur det är att arbeta med en explosiv häst. Innan alla delar är på plats blir det ibland atombomb av det hela
Sv: Har hon så kass trav? "Bilder"
En studie av tömkörning säger inte så mycket, eftersom alla tömkör på olika sätt. Även arbete på lång töm är en form av tömkörning.
Om du läser mina förklaringar till TS, så ser du att jag vill ha en lätt kontakt med hästens mun, och även förklarar hur hon kan hamna där och hur noga det är med eftergifter. Tittar du på bilderna jag lagt in när jag tömkör så ser du också att det är en mycket lätt kontakt med hästens mun, tömmarna är nätt och jämnt sträckta.
Så det är inget att bråka om, att ha en lätt kontakt och att hästen ska vara självbärig är vi överens om. Jag har lagt in bild på hur det ser ut när jag arbetar (dessutom med en häst som bara har varit i gång ett par veckor, precis som TS häst), du får gärna lägga ut en bild på hur det ser ut när du gör det.
Det finns inga "genvägar" om man vill uppnå ett bra resultat som gör att man kan komma vidare. Däremot finns det senvägar. Och att ta omvägen över "akademisk ridning" eller arbete med helt lösa tyglar, blir en senväg om man vill komma till tävlingsridning, eftersom vägarna till målet är annorlunda.
Kanske är målet detsamma, åtminstone när det beskrivs på papper. Men jag är inte så säker att målet är detsamma när man ser en bild av det. Ser man på de bilder och filmer (på arbete med lös töm) som är inlagda i denna tråden, så har jag inte sett någon häst som är riktigt bra i formen, ofta är de ostadiga och ibland sänker de ryggen och faller i sär.
Arbetar man hästen rätt så kan man hela tiden under utbildningen tävla i lämpliga klasser, eftersom dressyrprogrammmen är uppbyggda med stegrad svårighetsgrad. Man börjar t ex med 20 metersvolter, sedan blir det 15 meters, 10 meters och 8 metersvolter. Man börjar med galoppfattning från trav, sedan från skritt, sedan enkla byten, sedan galoppombyten i språnget, sedan seriebyten. Osv osv. Kraven på hästens form stegras successivt. I LC-LB får hästen vara låg i formen, i LA ska hästen vara i balans, i Medelsvår tillkommer samling och de samlande rörelserna (öppna, sluta, skritt- och galopppiruett) och sedan ökas kraven på samling successivt, liksom rörelsernas svårighetsgrad. Kandar rider man inte på förrän i Medelsvår, när hästen redan ska kunna gå i balans och viss samling på träns.
Detta ger också en bra linje att följa i utbildningen, man börjar med låga krav och stegrar svårighetsgraden successivt. På LC-MB nivå ska man inte se det som en tävling, utan mer en kontroll av hästens grundutbildning - vad står jag, vad behöver jag öva mer på, är jag på rätt väg? Fungerar inte galoppfattningarna från skritt, då ska man ju inte gå vidare till enkla byten, fungerar inte 20 m volterna så är det ingen idé att börja med 10 m volter osv. Tanken är att man ska ha minst 62% i en klass innan man går vidare till nästa, det är därför man har infört kval till de högre klasserna.
En studie av tömkörning säger inte så mycket, eftersom alla tömkör på olika sätt. Även arbete på lång töm är en form av tömkörning.
Om du läser mina förklaringar till TS, så ser du att jag vill ha en lätt kontakt med hästens mun, och även förklarar hur hon kan hamna där och hur noga det är med eftergifter. Tittar du på bilderna jag lagt in när jag tömkör så ser du också att det är en mycket lätt kontakt med hästens mun, tömmarna är nätt och jämnt sträckta.
Så det är inget att bråka om, att ha en lätt kontakt och att hästen ska vara självbärig är vi överens om. Jag har lagt in bild på hur det ser ut när jag arbetar (dessutom med en häst som bara har varit i gång ett par veckor, precis som TS häst), du får gärna lägga ut en bild på hur det ser ut när du gör det.
Det finns inga "genvägar" om man vill uppnå ett bra resultat som gör att man kan komma vidare. Däremot finns det senvägar. Och att ta omvägen över "akademisk ridning" eller arbete med helt lösa tyglar, blir en senväg om man vill komma till tävlingsridning, eftersom vägarna till målet är annorlunda.
Kanske är målet detsamma, åtminstone när det beskrivs på papper. Men jag är inte så säker att målet är detsamma när man ser en bild av det. Ser man på de bilder och filmer (på arbete med lös töm) som är inlagda i denna tråden, så har jag inte sett någon häst som är riktigt bra i formen, ofta är de ostadiga och ibland sänker de ryggen och faller i sär.
Arbetar man hästen rätt så kan man hela tiden under utbildningen tävla i lämpliga klasser, eftersom dressyrprogrammmen är uppbyggda med stegrad svårighetsgrad. Man börjar t ex med 20 metersvolter, sedan blir det 15 meters, 10 meters och 8 metersvolter. Man börjar med galoppfattning från trav, sedan från skritt, sedan enkla byten, sedan galoppombyten i språnget, sedan seriebyten. Osv osv. Kraven på hästens form stegras successivt. I LC-LB får hästen vara låg i formen, i LA ska hästen vara i balans, i Medelsvår tillkommer samling och de samlande rörelserna (öppna, sluta, skritt- och galopppiruett) och sedan ökas kraven på samling successivt, liksom rörelsernas svårighetsgrad. Kandar rider man inte på förrän i Medelsvår, när hästen redan ska kunna gå i balans och viss samling på träns.
Detta ger också en bra linje att följa i utbildningen, man börjar med låga krav och stegrar svårighetsgraden successivt. På LC-MB nivå ska man inte se det som en tävling, utan mer en kontroll av hästens grundutbildning - vad står jag, vad behöver jag öva mer på, är jag på rätt väg? Fungerar inte galoppfattningarna från skritt, då ska man ju inte gå vidare till enkla byten, fungerar inte 20 m volterna så är det ingen idé att börja med 10 m volter osv. Tanken är att man ska ha minst 62% i en klass innan man går vidare till nästa, det är därför man har infört kval till de högre klasserna.
B
BeatriceSecret
Sv: Har hon så kass trav? "Bilder"
VACKER! försök att inte ta åt dig, det finns såå många viktig pettrar och avundsjuka människor -_-'
Du har en helt undebart vacker häst och det VET du eller hur?
underbara ögon...!
VACKER! försök att inte ta åt dig, det finns såå många viktig pettrar och avundsjuka människor -_-'
Du har en helt undebart vacker häst och det VET du eller hur?
underbara ögon...!
Liknande trådar
Foder & Strö
Hej!
Nu behöver jag lite input från er. Det är lång läsning och jag förstår om ni inte orkar läsa 😅
Jag vill vara tydlig från början med...
Senast: QueenLilith
·
Senast: Fiorano
·
Gnägg
Jag börjar fundera lite lätt på vad min nästa häst ska bli. Jag har varit medryttare som ungdom, ridit på ridskola, jobbat utomlands med...
Senast: linlar1
·
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Susanna Nygren blir årets sportjournalist 2024- Hästnyheter Ja, hon har gjort mer för hästvälfärden än vad vårat eget förbund ens kommit i närheten av.
- fio
- Svar: 2
- Visningar: 138
- Hästnyheter
-
Kritik mot mätverktyg och dopningsprov på hemmaplan vid hoppryttarnas årsmöte
- Hästnyheter Jag kan tycka att tidningen ridsport borde varit där med tanke på den heta debatten.
- fio
- Svar: 12
- Visningar: 516
- Hästnyheter
Allmänt, Barn, Dagbok
-
Sparkonto med vettig ränta- Juridik & Ekonomi Kan du starta den ur ditt perspektiv? Jag hänger med. Frågan är ju egentligen, "var skall människor egentligen bo?" Och "vem skall...
- Inte_Ung
- Svar: 53
- Visningar: 1 807
- Allmänt
