Har hittat en hund jag fastnat för.....

Ja jag förstår det. Helt ärligt begriper jag mig inte på folk som vågar ha okända hundar lösa i skog och mark. Min förra hund lärde mig en dyrköpt läxa. Att aldrig någonsin ha en hund springandes lös,utan att först ha befäst en god kontakt med hunden.

Det finns dock ett problem med inhägnade områden. Något sådant existerar inte här mitt ute i skogen,nämligen. Om jag hade haft min hundgård färdigbyggd,hade jag kunnat hålla till där,men nu som sagt,har jag ju inte hunnit få den klar innan den här killen dök upp.

Får väl åka någonstans till en större stad,där det finns inhägnader där man kan släppa hundar,antar jag.
Om du bor mitt ute i skogen så kanske det finns stall i närheten? När jag fick min första hund (även hon en omplacering, dock kom hon till mig som 6åring) så visade det sig att hon hoppade över staketen i hundrastgårdar så fort det blev lite tråkigt och tja, hon var "omöjlig" att ha lös pga sådant. Jag bodde dock nära ett ridhus, så jag pratade med ridhusägaren och fick ok till att ha henne lös där för att träna inkallning, förutsatt att jag aktade på mig om någon behövde rida där och plockade upp eventuellt hundbajs. Då kunde hon rejsa runt lite och vi kunde träna tillräckligt bra för att jag sedan skulle kunna ha henne i rastgårdarna utan att hon hoppade, och därifrån kunde vi ta det till tomma fårhagar och därefter även i skog.
 
Oerhört snäll hund som jobbar så fint utan godis:)

Bor ni i skogen och normalt sett inte kommer möta särskilt mycket hundar på era promenader så skulle inte jag se det som ett stort problem :)
Ja,han är riktigt trevlig att jobba med:)
Angående att möta andra hundar i skogen,så vill jag träna honom socialt i så många situationer som möjligt,OM jag skulle vilja(mot förmodan) flytta från skogen och mera inåt stan. Vill att han är van vid stadsmiljö med,inte enbart skogen:)
 
Om du bor mitt ute i skogen så kanske det finns stall i närheten? När jag fick min första hund (även hon en omplacering, dock kom hon till mig som 6åring) så visade det sig att hon hoppade över staketen i hundrastgårdar så fort det blev lite tråkigt och tja, hon var "omöjlig" att ha lös pga sådant. Jag bodde dock nära ett ridhus, så jag pratade med ridhusägaren och fick ok till att ha henne lös där för att träna inkallning, förutsatt att jag aktade på mig om någon behövde rida där och plockade upp eventuellt hundbajs. Då kunde hon rejsa runt lite och vi kunde träna tillräckligt bra för att jag sedan skulle kunna ha henne i rastgårdarna utan att hon hoppade, och därifrån kunde vi ta det till tomma fårhagar och därefter även i skog.
Nja,det finns inte många ridhus i närheten. Men det var annars ett bra tips.

Kom hem nu från att ha kört en bit,för att få till lite hundmöten med han,och jag hittade en plats i en större stad,där det kryllade med hundar och hundmöten. Träningen med hundmöten gick bra,och det värsta han gjorde var att gnälla lite och vilja gå fram till den mötande hunden:)

Det kommer inte att funka att lämna tillbaka honom till ägaren igen. Han kommer nog få stanna här hos mig...Han är så supertrevlig att träna med.

Men jag känner att detta sätter en stor press på mig att nu måste jag kunna träna honom på rätt sätt,och som får honom att trivas och blomma ut hos mig. Det är ett stort ansvar,och jag känner ibland att jag inte riktigt lever upp till rollen att vara en rolig och intressant ledare för honom,vilket gör mig lite frustrerad.

Behöver verkligen gå en hundkurs,där jag får känna stöd av en duktig tränare,som kan ge lite input i vad jag gör för fel osv....så att allt blir så bra som möjligt för både honom och mig.
 
Tänkte även höra vad ni tror om sannolikheten för framtida sjukdomar,eftersom jag inte vet stam på honom?

Jag jämför honom mycket med min förra hund, som inte utvecklade kvalster och damm allergi förräns vid fyra års ålder. Han var även han, en blandras.

Hur är det med renrasiga hundar? Har även dem en tendens att utveckla sådana sjukdomar?
Tänker även på höft och armbågar. Min klarade sig från sådant, men jag vet inget om Schäfern och Labradoren denna hund har i sig?

Är nojig över att han blir sjuk i förtid,och jag får ta bort honom vid alldeles för ung ålder:eek:

Tog lång tid innan jag återhämtade mig från att ha tagit bort min förra hund,och han blev ändå 14 år gammal.
 
Tänkte även höra vad ni tror om sannolikheten för framtida sjukdomar,eftersom jag inte vet stam på honom?

Jag jämför honom mycket med min förra hund, som inte utvecklade kvalster och damm allergi förräns vid fyra års ålder. Han var även han, en blandras.

Hur är det med renrasiga hundar? Har även dem en tendens att utveckla sådana sjukdomar?
Tänker även på höft och armbågar. Min klarade sig från sådant, men jag vet inget om Schäfern och Labradoren denna hund har i sig?

Är nojig över att han blir sjuk i förtid,och jag får ta bort honom vid alldeles för ung ålder:eek:

Tog lång tid innan jag återhämtade mig från att ha tagit bort min förra hund,och han blev ändå 14 år gammal.

Schäfern har väl problem med höfterna? Om jag var du hade jag höftledsröntgat så att jag visste vad hunden har. Om hunden har fel på höfterna så kan man ju lägga om träningen för att stärka höfterna och minimera de övningar som kan ge mer problem.
 
Schäfern har väl problem med höfterna? Om jag var du hade jag höftledsröntgat så att jag visste vad hunden har. Om hunden har fel på höfterna så kan man ju lägga om träningen för att stärka höfterna och minimera de övningar som kan ge mer problem.
Så jag bör röntga honom innan köpet menar du? Eller efter?
 
Ingen aning. Men jag hade velat veta min hunds höftstatus om den hade de raserna i sig. Bara för att veta och för att kunna anpassa träningen om det visar sig vara problem.
Så tänker jag med. Jag vill slippa gå runt och vara nojig över de bitarna med honom,frågan är vem som ska stå för de kostnaderna,jag eller ägaren till hunden?
 
Så tänker jag med. Jag vill slippa gå runt och vara nojig över de bitarna med honom,frågan är vem som ska stå för de kostnaderna,jag eller ägaren till hunden?

Jag tycker absolut att du ska röntga hundens leder (höfter och armbågar) innan köp, samt inte glömma att göra en veterinärbesiktning innan köp. Så att du får papper på att hunden är så frisk så långt som det är möjligt att undersöka den.

Sen är det ju rent krasst så, att det är inte de bästa rasexemplaren som går i blandrasavel. De är ofta ej undersökta/utvärderade mental eller fysiskt, så vet man inte stammen så är det ju verkligen att köpa grisen i säcken. Så gillar du hunden som individ och vill ha den så är det ju ännu viktigare att få svart på vitt att den är ”frisk” (återigen, så långt som det är möjligt att undersöka den, man vet ju aldrig vad som kan dyka upp i framtiden)
 
Så tänker jag med. Jag vill slippa gå runt och vara nojig över de bitarna med honom,frågan är vem som ska stå för de kostnaderna,jag eller ägaren till hunden?
När jag ser vad jag skrivit,inser jag att problemet från första början,är att jag överhuvudtaget tog hem hunden på prov,utan att veta hans hälso eller höftstatus.

Nu får jag bita i det sura äpplet och har ett jättesvårt val framför mig.

Antingen avbryta provtiden och lämna tillbaka honom till ägaren,eller köpa honom,och göra en höftröntgen och hoppas på att allt är ok.

Skulle ha varit tydligare mot ägaren hur jag ville ha det redan från början.
 
Jag tycker absolut att du ska röntga hundens leder (höfter och armbågar) innan köp, samt inte glömma att göra en veterinärbesiktning innan köp. Så att du får papper på att hunden är så frisk så långt som det är möjligt att undersöka den.

Sen är det ju rent krasst så, att det är inte de bästa rasexemplaren som går i blandrasavel. De är ofta ej undersökta/utvärderade mental eller fysiskt, så vet man inte stammen så är det ju verkligen att köpa grisen i säcken. Så gillar du hunden som individ och vill ha den så är det ju ännu viktigare att få svart på vitt att den är ”frisk” (återigen, så långt som det är möjligt att undersöka den, man vet ju aldrig vad som kan dyka upp i framtiden)
Men är det ägaren eller jag som står för kostnaden när jag undersöker honom innan köp? Jag vill helst göra som du nämner,att veterinärbesiktiga innan köp,men frågan är vem som står för den kostnaden.
 
Men är det ägaren eller jag som står för kostnaden när jag undersöker honom innan köp? Jag vill helst göra som du nämner,att veterinärbesiktiga innan köp,men frågan är vem som står för den kostnaden.

Jag tänker att det kan vara svårt att få säljaren att lägga pengar på sånt på en hund som troligtvis inte kommer kunna säljas för några större summor. Säljaren vill ju säkert inte gå med förlust vid försäljningen.
 
Jag tänker att det kan vara svårt att få säljaren att lägga pengar på sånt på en hund som troligtvis inte kommer kunna säljas för några större summor. Säljaren vill ju säkert inte gå med förlust vid försäljningen.
Så tänker jag med. Har svårt att tro att ägaren går med på att göra en hälsosatus och röntgen på honom innan jag köper honom.

Jahapp.....då finns alltså bara en sak att göra då. Att avbryta provtiden och lämna tillbaka hunden:(:(
 
Så tänker jag med. Har svårt att tro att ägaren går med på att göra en hälsosatus och röntgen på honom innan jag köper honom.

Jahapp.....då finns alltså bara en sak att göra då. Att avbryta provtiden och lämna tillbaka hunden:(:(

Varför det?

Om det är så att du gillar hunden så mycket att du vill ha den oavsett så spelar det ju ingen roll. Det är få personer som gör såna undersökningar på hundar när de köper en vuxen hund. Om jag verkligen tyckte om hunden och kände att vi klickade hade jag nog köpt ändå bara den går igenom en vanlig vet.besiktning. Och sen när den var min kollat höfter och sånt.
 
Så tänker jag med. Har svårt att tro att ägaren går med på att göra en hälsosatus och röntgen på honom innan jag köper honom.

Jahapp.....då finns alltså bara en sak att göra då. Att avbryta provtiden och lämna tillbaka hunden:(:(
Du kan ju stå för röntgen+besiktning och göra det innan prövotiden är ute. Det handlar inte om speciellt mycket pengar utslaget på ett hundliv.
 
Han är blandning mellan Schäfer och Labrador,enligt ägaren. Men han har en Schäfers mentalitet,och så vill jag att det ska vara också.
Åh jag har haft en sån blandning dom kan vara helt underbara min var världens härligaste tjej labradorens oerhörda snällhet mot allt och alla och älskade att apportera och bära och tyckte om att hämta det man bad om hon kunde skilja på nycklar strumpor boll osv och schäferns mod och uthållighet i träning men ändå inte fullt så rivig som en renrasig schäfer kan va :)
Tänkte även höra vad ni tror om sannolikheten för framtida sjukdomar,eftersom jag inte vet stam på honom?

Jag jämför honom mycket med min förra hund, som inte utvecklade kvalster och damm allergi förräns vid fyra års ålder. Han var även han, en blandras.

Hur är det med renrasiga hundar? Har även dem en tendens att utveckla sådana sjukdomar?
Tänker även på höft och armbågar. Min klarade sig från sådant, men jag vet inget om Schäfern och Labradoren denna hund har i sig?

Är nojig över att han blir sjuk i förtid,och jag får ta bort honom vid alldeles för ung ålder:eek:

Tog lång tid innan jag återhämtade mig från att ha tagit bort min förra hund,och han blev ändå 14 år gammal.
Min först hund var schäfer och labrador och hon hade a höfter och var frisk och sund hela livet tills hon fick en stor tumör som 13 åring.
Hon är den bästa hund jag någonsin haft så mycket roligt hon och jag hade ihop :)
Jag skulle gärna ta en omplacering av samma blandning någon mer gång :)
 
Så tänker jag med. Har svårt att tro att ägaren går med på att göra en hälsosatus och röntgen på honom innan jag köper honom.

Jahapp.....då finns alltså bara en sak att göra då. Att avbryta provtiden och lämna tillbaka hunden:(:(
Men varför? Är det en hund du trivs med så njut av er tid tillsammans. Ha det roligt och älska din hund. Man vet aldrig vad som händer i framtiden. Alla hundar kan bli sjuka och gå bort förtidigt.
 
Jag valde att röntga mina två senaste omplaceringar under prövoperioden. Föll mig aldrig in att fråga säljarna att betala eftersom det var jag som ville veta deras HD/AD status. Ekonomisk blev det ingen skillnad eftersom jag alltid röntgar mina hundar. Om jag valt att lämna tillbaka dem hade jag såklart "förlorat" 2000 kronor men antagligen sparat på framtida kostnader och hjärtesorg. Sen vet en ändå aldrig, allra helst när en inte har någon bakgrund. Min tik är det sjukaste jag vet, vi har klippkort hos veterinären. Hanen är ännu frisk (ta i trä) men då har han andra problem som rädslor.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag har en omplaceringshund (staffe/blandras) som tros vara 12-14 år gammal. Han är adopterad från Irland och jag vet inget om hans...
2
Svar
30
· Visningar
7 452
Senast: Ajda
·
Relationer Hej Buke.. Anonymt nick för ja, privata grejer och så. Frågorna: Hur vet jag att jag inte vill ha barn? Hur gör man för att avsluta ett...
2 3
Svar
55
· Visningar
11 124
Senast: TinyWiny
·
Övr. Hund Vi har en sex månader gammal hane av sällskapsras som vi trivs oerhört bra med, han är lätt att ha att göra med och ha med sig överallt...
2 3
Svar
47
· Visningar
3 797
Senast: HeddaVovven
·
Hundhälsa Inlägget jag aldrig trodde jag skulle skriva... Det tar emot såå, men jag behöver lite input från människor utifrån tror jag.. Jag har...
2
Svar
26
· Visningar
7 281
Senast: Modig_Korn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp