I
Indiana_Jones
"Men ju längre fram i leden man går ju mer försvinner rottweilern."
Dock kommer hundarna aldrig att bli renrasiga goldens. Hundstamböckerna är gällande den asboluta majoriteten av raser stängda. Det spelar ingen roll hur långt man rör sig från rasblandningen - det kommer aldrig att bli en renrasig hund av det och detsamma gäller avel med oregistrerade hundar.
Efter att ha läst om dina funderingar - om det är så att du vill avla goldens (eftersom du vill "ha bort" rottweilerinslaget i din hund) - så köp en presumtiv avelstik och hälsoundersök och meritera henne för att se om hon duger. Undvik att avla fram fler blandraser. Stora brukshundskorsningar verkar dessutom vara överrpresenterade bland svenska blandraser och även bland omplaceringarna.
Alla hundar behöver inte användas i avel och detta gäller inte bara blandraser. Jag och min sambo har under vår tid tillsammans haft sex hundar. Hittills har ingen av dem gått i avel. Nu har vi dock två tikar som eventuellt skall göra det. En är på foder från uppfödaren, så där bestämmer denna. Det är dock tveksamt om vi kommer att ta några valpar efter uppfödarens kull p.g.a. att marknaden för rasen är begränsad och vi inte känner oss beredda att sitta med ett gäng stora vinthundsvalpar kvar långt efter normal leveranstid. Vårt nuvarande boendesituation passar inte för detta.
I det andra fallet kan det mycket väl bli en kull. Detta är en mindre ras, så här funkar boendesituationen tillfredssställande och även "nya" uppfödare verkar här inte ha problem att kunna hitta bra hem till valpar. Omplaceringar är inte heller så vanligt. Tiken är hd-röntgad grad A, ögonlyst ua, meriterad så att valparna kan annonseras genom rasklubben och har generellt ett mycket trevligt temperament tycker jag: hon är lite lugnare än som jag uppfattar rasens genomsnitt, men mycket arbetsvillig och mån att vara till lags. Hon är stabil, skottfast och lugn och sansad oavsett miljö och hänger gärna på allt jag föreslår. Min målsättning är att få fram lämpliga sällskapshundar för aktiva ägare/familjer och en som kunde vara lämplig till utställning och eventuellt fortsatt avel till mig själv. Min bedömning är att min tik för denna målsättning borde vara lämpligt avelsmaterial, så nu kikar jag efter hane åt henne. Men som sagt - det är ett stort ansvar och jag är glad att ha personer som dels är erfarna uppfödare, dels känner till min tiks familj sedan lång tid att fråga.
Det jag har gjort inför min eventuella kull är att gå igenom min egen hunds härstamning och markera alla bärare av ärftliga sjukdomar samt hd-statistik tre generationer tillbaka i tiden. Sedan gör jag detsamma på hanhundar jag är intresserad av. Ännu har vi inte kommit så långt som att ta kontakt med hanhundsägare för "träff" utan det finns en del alternativ som snurrar runt och jag tänkte titta närmare "i smyg" på de av dem som finns tillgängliga i samband med några utställningar i slutet av månaden. Sedan kollar jag in varje avkomma/släkting jag stöter på noga.
Jag har vissa kriterier jag tycker är bra hos min tik, samt några svagheter. Dessa vill jag undvika att hanen också har.
Ungefär på detta sätt tror jag att många uppfödare arbetar inom många raser och OM man väljer att planera en blandraskull antar jag att man går till väga på samma sätt.
Anneli
Dock kommer hundarna aldrig att bli renrasiga goldens. Hundstamböckerna är gällande den asboluta majoriteten av raser stängda. Det spelar ingen roll hur långt man rör sig från rasblandningen - det kommer aldrig att bli en renrasig hund av det och detsamma gäller avel med oregistrerade hundar.
Efter att ha läst om dina funderingar - om det är så att du vill avla goldens (eftersom du vill "ha bort" rottweilerinslaget i din hund) - så köp en presumtiv avelstik och hälsoundersök och meritera henne för att se om hon duger. Undvik att avla fram fler blandraser. Stora brukshundskorsningar verkar dessutom vara överrpresenterade bland svenska blandraser och även bland omplaceringarna.
Alla hundar behöver inte användas i avel och detta gäller inte bara blandraser. Jag och min sambo har under vår tid tillsammans haft sex hundar. Hittills har ingen av dem gått i avel. Nu har vi dock två tikar som eventuellt skall göra det. En är på foder från uppfödaren, så där bestämmer denna. Det är dock tveksamt om vi kommer att ta några valpar efter uppfödarens kull p.g.a. att marknaden för rasen är begränsad och vi inte känner oss beredda att sitta med ett gäng stora vinthundsvalpar kvar långt efter normal leveranstid. Vårt nuvarande boendesituation passar inte för detta.
I det andra fallet kan det mycket väl bli en kull. Detta är en mindre ras, så här funkar boendesituationen tillfredssställande och även "nya" uppfödare verkar här inte ha problem att kunna hitta bra hem till valpar. Omplaceringar är inte heller så vanligt. Tiken är hd-röntgad grad A, ögonlyst ua, meriterad så att valparna kan annonseras genom rasklubben och har generellt ett mycket trevligt temperament tycker jag: hon är lite lugnare än som jag uppfattar rasens genomsnitt, men mycket arbetsvillig och mån att vara till lags. Hon är stabil, skottfast och lugn och sansad oavsett miljö och hänger gärna på allt jag föreslår. Min målsättning är att få fram lämpliga sällskapshundar för aktiva ägare/familjer och en som kunde vara lämplig till utställning och eventuellt fortsatt avel till mig själv. Min bedömning är att min tik för denna målsättning borde vara lämpligt avelsmaterial, så nu kikar jag efter hane åt henne. Men som sagt - det är ett stort ansvar och jag är glad att ha personer som dels är erfarna uppfödare, dels känner till min tiks familj sedan lång tid att fråga.
Det jag har gjort inför min eventuella kull är att gå igenom min egen hunds härstamning och markera alla bärare av ärftliga sjukdomar samt hd-statistik tre generationer tillbaka i tiden. Sedan gör jag detsamma på hanhundar jag är intresserad av. Ännu har vi inte kommit så långt som att ta kontakt med hanhundsägare för "träff" utan det finns en del alternativ som snurrar runt och jag tänkte titta närmare "i smyg" på de av dem som finns tillgängliga i samband med några utställningar i slutet av månaden. Sedan kollar jag in varje avkomma/släkting jag stöter på noga.
Jag har vissa kriterier jag tycker är bra hos min tik, samt några svagheter. Dessa vill jag undvika att hanen också har.
Ungefär på detta sätt tror jag att många uppfödare arbetar inom många raser och OM man väljer att planera en blandraskull antar jag att man går till väga på samma sätt.
Anneli
jag för.
