Sv: Hängande tyglar
Jaha, det hände något konstigt med mitt inlägg så det blev postat innan det var klart...
Touchpaden är lite stingslig. Här är vad jag tänkte skriva:
Detta är ju två OLIKA hästar, som bägge rids på det DE har visat är en lätt OCH JÄMN kontakt. Man kan ha en lätt och jämn kontakt utan att tygeln sträcks, vilket är vad jag har på den ena (fullblodet). På den andra (hbl-nf) är en lätt och jämn kontakt precis det moment då tygeln sträcks + pyttelite (kanske en cm).
Hur har jag kommit fram till det, undrar du kanske då.
Jo, när jag långsamt länger tygeln och ber om framåt-utåt-nedåt, så följer hästens mun min hand med den kontaktstyrka den själv väljer. Om jag memorerar den tyngdkänslan så kan jag sedan prova mig fram till hur mycket lösare jag kan hålla utan att hästen blir vinglig/inte förstår mina betthjälper, och hur mycket starkare kontakt jag kan ta innan hästen blir sned då den 'bär av snedheten i min hand', eller tappar bjudningen, eller kryper bakom hand, eller sänker ryggen (detta är de saker som händer med mina hästar vid för kraftig kontakt).
Där har jag sedan det spektra jag kan jobba inom, vad gäller tygelkontakten.
Jag anser alltså INTE att alla hästar alltid ska ridas med hängande tygel. När jag hoppar fullblodet måste jag ha sträckt tygel
, men då är jag i det yttre spektrat av hur stark kontakt hon tål innan hon kommer bakom hand och blir banan i ständig vänstersluta. Hängande tygel är för mig inte heller att tygeln hänger 'nere på marken'. Hängande tygel=icke sträckt tygel, alltså att det finns ett litet slack eller 'flow', och om hästen upplever det som bra kontakt tänker inte jag säga emot!
Nu är ju även min mindre känsliga häst ganska känslig, och fbl har gått löp med hemska saker i munnen och blivit ganska stingslig och försvarsbenägen mot bettet, så därför blir det naturligt för mig att rida såhär, och jag är fullt medveten om att andra hästar kan ha en annan optimal kontakt, men det viktiga är att det är hästen som avgör vad som är optimalt. Men någon ska ju befinna sig i ytteränden av skalan... Jag rider fortfarande med huvudlag!
Jag ser också en massa ryttare som aldrig testar att släppa efter minsta lilla, och för dem kan det kanske vara en tankeställare att se att andra ryttare tänker på ett helt annat sätt. Jag tycker inte det borde vara nödvändigt med Aachennosgrimma, hästmunnen updragen i ett grin av ett bett som viker sig bakåt av fiolsträngspända tyglar, men det ser jag på varenda tävling, även på hög nivå, och i så gott som alla dressyrinstruktionsböcker.
Jag tror nu absolut inte det är detta DU menar med 'att använda tyglarna'