Att ha häst eller inte...

[CaisaCax]

Nja.

De är smarta, lättlärda och arbetsnarkomaner av rang. Avlade för att arbeta mycket och länge.

Brukshäst på samma sätt som schäfer är en brukshund. Underhåller man den inte så blir det jobbigt, med rätt träning och motion så blir den fantastisk.

Håller med helt och fullt!

 

[CaisaCax]

Jag vet att en del tycker det, men finns ingen nordsvensk som jag träffat som haft reaktioner i paritet med dagens SWB eller liknande ädla hästar. Då har jag ändå erkänt känsliga men ändå stabila individer i min avel.

Sant! Men man ska inte tro att man får en bombsäker och lugn Emil i Lönneberga Lukas bara för att man köper en Nordsvensk brukshäst. Som Elo påpekar behöver de jobba. Min erfarenhet är att de är trevligare om de får jobba hårt och dra tungt än om de ”enbart” är ridhästar. Har dock enbart erfarenhet av tre stycken, men alla var väldigt olika i sitt sätt.

 

[Sixten]

Tack för alla svar, jag läser och begrundar. Idag red jag ut en sväng (med sällskap) och han var en absolut ängel. Pigg och glad och lite ärtig men så skötsam. Då är jag inte ett dugg bekymrad och tänker att han är allt jag vill ha i en häst... Vi hade en jättetrevlig tur med roliga galopper och jag tänker att det kanske är värt att kämpa lite till... har ett bra stöd omkring mig som menar att svårare saker än detta har jag löst, får se bara vad orken räcker till....

 

[CaisaCax]

Tack för alla svar, jag läser och begrundar. Idag red jag ut en sväng (med sällskap) och han var en absolut ängel. Pigg och glad och lite ärtig men så skötsam. Då är jag inte ett dugg bekymrad och tänker att han är allt jag vill ha i en häst... Vi hade en jättetrevlig tur med roliga galopper och jag tänker att det kanske är värt att kämpa lite till... har ett bra stöd omkring mig som menar att svårare saker än detta har jag löst, får se bara vad orken räcker till....

Så roligt! Kan du hitta vilka situationer som fungerar bra och välja bort eventuella strider? Min häst är en ängel ute med sällskap men kan bli ängslig och explosiv om vi är ensamma. Skulle säkert gå att jobba bort men det blir mer än jag orkar med och det skapar stress. Därför ger jag mig enbart ut om jag har sällskap. Då är det kul och jag/vi mår bra.

 

[Freazer]

Först. En varning för risk för långt och kanske svamligt inlägg. Men nu undrar jag igen om det är dags att kasta in handduken, sälja hästen och sluta med det här...
Lång historia kort. Mitt hästeri de senaste sju åren kan sammanfattas som två, möjligen nu tre felköp av hästar som har visat sig på tok för svåra eller rentav farliga trots att jag har blivit lovad motsatsen. Den fjärde hästen hade jag i drygt 4 år men fick ta bort pga neurologisk problematik och även han var stundvis gränsfall till för svår i början. Så de senaste två åren med förlusten av min älskade häst, felköp av en unghäst som jag sedan sålde och nu köp av denna nya som jag nu haft ett halvår så har jag inte så stora marginaler för vad jag tål i motgångar tyvärr.

Jag är väl medveten om att jag inte är nån tuff ryttare. Jag är envis och konsekvent men hyggligt lättskrämd. Så när nu nya hästen har fått för sig att 1, ta bettet och sticka i paddocken (endast där) 2, stå på bakbenen och fäkta rätt vilt när jag ska leda honom från stallet, blir jag ganska uppgiven. Vid scenario 2 fick jag hjälp av min tränare som snabbt kunde på ett helt odramatiskt sätt tala om för honom att så gör vi inte och sen var han ett lamm igen. Samma tränare har dock konstaterat att det finns rätt mycket mer skärpa i honom än vad vi trodde...
Jag vet inte alls vad jag vill med tråden, men är det nästan alltid läskigt/obehagligt/ledsamt att ha häst och jag är bara en gnällig jävel? För jag kan räkna dagarna jag har njutit av det de senaste 2 5 åren på en hand... Å andra sidan, om jag slapp vara rädd, slapp skador och elände så är det här (ridning och hästar) fortfarande i princip det enda jag vill göra...

Man behöver inte vara en tuff ryttare. Om du kan utesluta att hästen hade ont och vet vad som triggar igång det läskiga beteende kan du kanske förekomma hästen. Det ska absolut inte vara läskigt och obehagligt att ha häst. Jag funderar lite på om du köpt hästarna själv eller om du tagit hjälp av ngn annan att hitta rätt häst för dig?
Jag anser det inte handlar om ras, det finns gott om halvblod som på pappret har en skarp härstamning men som individ är otroligt fina och snälla. Jag köpte tex en häst e.Cornet Obolensky till min man som inte är en jätteerfaren ryttare och det kan man ju tänka att hästar efter CO inte är nybörjarhästar. Tycker du denna hästen är så läskig så är det kanske inte rätt häst för dig och det är inte fel att sälja den och köpa en annan som passar dig bättre.

 

[Mearas]

Sant! Men man ska inte tro att man får en bombsäker och lugn Emil i Lönneberga Lukas bara för att man köper en Nordsvensk brukshäst. Som Elo påpekar behöver de jobba. Min erfarenhet är att de är trevligare om de får jobba hårt och dra tungt än om de ”enbart” är ridhästar. Har dock enbart erfarenhet av tre stycken, men alla var väldigt olika i sitt sätt.

Ingen häst är bombsäker, inte ens den mest välkörda uppdragsnordsvensken och det finns alltid undantag. Men generellt är rasen en mer sansad och framför allt stabilare ras jämfört med varmblodiga raser. Det är för att de ska vara inkörningsbara och väl lämpade för bruksjobb och ligger i avelsmålet.

Jo, men så är det säkert. vilka hästar blir inte lugna (trötta?) av tungt heldagsjobb? Mina nu går på motionsnivå 1-5 dagar i veckan med stor variation och ingen av dem blir sprättiga av vila. Rider 80% av tiden och kör resten. Har haft ett 15 tal egna vid det här laget och träffat/ridit måånga fler. Sen håller jag med om att det är nyttigt med tungt dragjobb, de verkar uppskatta det också. Tänker att det är för att de har sin kropp med sig i sådana jobb. Jämfört med ridningen.
Men jag är inte ute efter diskussion utan konstaterar att vi har olika uppfattning om rasen

 

[CaisaCax]

Ingen häst är bombsäker, inte ens den mest välkörda uppdragsnordsvensken och det finns alltid undantag. Men generellt är rasen en mer sansad och framför allt stabilare ras jämfört med varmblodiga raser. Det är för att de ska vara inkörningsbara och väl lämpade för bruksjobb och ligger i avelsmålet.

Jo, men så är det säkert. vilka hästar blir inte lugna (trötta?) av tungt heldagsjobb? Mina nu går på motionsnivå 1-5 dagar i veckan med stor variation och ingen av dem blir sprättiga av vila. Rider 80% av tiden och kör resten. Har haft ett 15 tal egna vid det här laget och träffat/ridit måånga fler. Sen håller jag med om att det är nyttigt med tungt dragjobb, de verkar uppskatta det också. Tänker att det är för att de har sin kropp med sig i sådana jobb. Jämfört med ridningen.
Men jag är inte ute efter diskussion utan konstaterar att vi har olika uppfattning om rasen

Skulle inte vilja påstå att vi har olika uppfattningar om rasen (även om du har mer erfarenhet). Jag säger bara att det inte är någon garanti att få en bombsäker häst bara för att du köper en viss ras.

 

[EZMK]

Skulle inte vilja påstå att vi har olika uppfattningar om rasen (även om du har mer erfarenhet). Jag säger bara att det inte är någon garanti att få en bombsäker häst bara för att du köper en viss ras.

Garanti tror jag inte någon pratar om men vissa raser avlas ju med ett klart mål om lynne och har därför bättre förutsättningar inom området.

 

[skiesabove]

Varken welsh cob eller haflinger är direkt kända för att ha ett stadigt lynne, i synnerhet inte de förstnämnda.

Jag hade en u:welsh cob e:warsteiner

Det var väldigt, väldigt mycket häst, som lärt sig att hota både folk och fä. Stor som ett hus också.

 

[skiesabove]

Nja.

De är smarta, lättlärda och arbetsnarkomaner av rang. Avlade för att arbeta mycket och länge.

Brukshäst på samma sätt som schäfer är en brukshund. Underhåller man den inte så blir det jobbigt, med rätt träning och motion så blir den fantastisk.

Håller med. De nordsvenskar jag umgåtts med som varit fantastiska, har antingen jobbat rejält och/eller haft stor stabil nordis-flock och hage.

Nordsvensk unghäst som inte jobbas tillräckligt och inte hanteras konsekvent-lugnt-bestämt... Mardröm (inte min häst, bekants). Inte bock och stegringar, men åh, dom kan verkligen låsa nacken, gå ner i dragläge, och gå vart fan dom behagar. Över dig till exempel. Eller skenturer.

 

[grodan21]

Tack för alla svar, jag läser och begrundar. Idag red jag ut en sväng (med sällskap) och han var en absolut ängel. Pigg och glad och lite ärtig men så skötsam. Då är jag inte ett dugg bekymrad och tänker att han är allt jag vill ha i en häst... Vi hade en jättetrevlig tur med roliga galopper och jag tänker att det kanske är värt att kämpa lite till... har ett bra stöd omkring mig som menar att svårare saker än detta har jag löst, får se bara vad orken räcker till....

Hur länge har du ägt nuvarande häst? Var först efter ett år som jag kände att många bitar föll på plats med nuvarande häst.

 

[Sixten]

Hur länge har du ägt nuvarande häst? Var först efter ett år som jag kände att många bitar föll på plats med nuvarande häst.

Jag har haft honom i ett halvår lite drygt.
Till 90 % är han precis allt jag vill ha. Men sen kommer den här skärpan fram, gärna rätt plötsligt, och då är jag inte alltid så tuff...

 

[Andromedae]

Jag har haft honom i ett halvår lite drygt.
Till 90 % är han precis allt jag vill ha. Men sen kommer den här skärpan fram, gärna rätt plötsligt, och då är jag inte alltid så tuff...

Det tog mig längre tid än så att landa med min cob (faktum var att jag från början hade sagt att jag skulle ge det minst ett år, och det tog ett år innan jag faktiskt började känna att jo, vi är connectade). Nu efter två år är vi närmare än vad jag någonsin varit med en häst förr.

Om du orkar skulle jag ge det lite mer tid.

Edit: Jag är inte generellt tuff heller. Men jag är mycket tuffare när jag känner mig connectad med hästen ifråga.

 

[Myzan87]

Hur länge har du ägt nuvarande häst? Var först efter ett år som jag kände att många bitar föll på plats med nuvarande häst.

Detta skriver jag under på! Ridhästen jag har kände jag ibland att det var inte alls den hästen jag sökte. Jag ville ha en lugn trygg tråkig häst. Istället fick jag en som testade och vände hemåt och jag kände inte att det var rätt. Nu har hon varit i min ägo i 11 månader och det känns som vi börjar känna varandra nu.

 

[Ajda]

Tack för engagemanget. Den här hästen är väl ingen tanthäst annars heller han är ganska pigg och skyggar en del och sånt. Det skrämmer mig inte men jag avskyr när hästar står på bakbenen.
Jag var enormt tydlig och överdrev verkligen mitt behov av en verkligt bussig kompis när jag provred. Det jag fick till svar var att han kunde bli pigg men alltid snäll. Där och då var han helt ur form så det var svårbedömt hur det skulle bli och det förstod jag ju.

Jag vill verkligen inte sluta egentligen, men jag har ingen kraft att kämpa med, min mentala ork för motgångar är fortfarande låg efter drygt 20 vändor till klinik med min prins och sen ett katastrofalt halvår med unghästen som knappt ett proffs ville sitta på.

Min tränare vill att vi kämpar på lite till och hon är ett klokt och gott stöd, men till vardags så är det jag som måste våga ta mig an honom...

Hur ställer du dig till att byta ras? Jag tänker på islandshäst. Nu är ju jag partisk eftersom jag alltid hållt mig till dem. Men min upplevelse och erfarenhet är att de typ aldrig står på bakbenen.
Pigga ja, skygga kan de väl också, det är ju hästar… Men överlag vettiga både på marken och i ridningen. Man kan hitta de som är mer reaktiva och känsliga. Men också mer ”avtrubbade” individer.

 

[Roheryn]

Hur ställer du dig till att byta ras? Jag tänker på islandshäst. Nu är ju jag partisk eftersom jag alltid hållt mig till dem. Men min upplevelse och erfarenhet är att de typ aldrig står på bakbenen.
Pigga ja, skygga kan de väl också, det är ju hästar… Men överlag vettiga både på marken och i ridningen. Man kan hitta de som är mer reaktiva och känsliga. Men också mer ”avtrubbade” individer.

Jag är ju lika partisk som du, men jag håller med. Även de "jobbiga" islandshästarna är enormt mycket lätthanterligare än ett normalt halvblod, är min erfarenhet (vilket givetvis är en ganska grov generalisering). Det är också påfallande mycket lättare att hantera en häst på runt 1.40 än en på runt 1.70 - klart mindre risk att hovar flaxar runt i min huvudhöjd även om den skulle studsa lite, liksom. Med det sagt så gäller det ju dock ändå att hitta rätt individ! Framförallt i ridningen kan de blir oväntat "mycket" för någon som inte är van.

 

[skiesabove]

Jag är ju lika partisk som du, men jag håller med. Även de "jobbiga" islandshästarna är enormt mycket lätthanterligare än ett normalt halvblod, är min erfarenhet (vilket givetvis är en ganska grov generalisering). Det är också påfallande mycket lättare att hantera en häst på runt 1.40 än en på runt 1.70 - klart mindre risk att hovar flaxar runt i min huvudhöjd även om den skulle studsa lite, liksom. Med det sagt så gäller det ju dock ändå att hitta rätt individ! Framförallt i ridningen kan de blir oväntat "mycket" för någon som inte är van.

Quarter, paint, mustanger har också den behändiga storleken där man slipper hovar i ansiktshöjd

 

[Valerianovna]

Jag har haft honom i ett halvår lite drygt.
Till 90 % är han precis allt jag vill ha. Men sen kommer den här skärpan fram, gärna rätt plötsligt, och då är jag inte alltid så tuff...

Jag hade inte velat behöva känna så inför min egen häst. Oron för att hamna i situationer jag inte kunde hantera skulle genomsyra hela mitt samarbete med hästen, och det skulle påverka min mentala hälsa utanför hästeriet. Jag hade sålt hästen till någon som redan från början känner sig bekväm med att det finns lite skärpa, och sedan kanske tagit en liten lucka att känna efter om jag ville köpa någon häst. Kanske rida lektioner ett tag bara för att kunna få en problemfri tillvaro med hästar och ladda batterierna lite.
Det mesta anser jag att man kan jobba på, men rädsla som sätter sig i huvudet på en förlamar. Det är skillnad att bli tillfälligt rädd om något händer vilket är helt normalt, och att få den där rädslan i kroppen som ligger kvar och som gör att man tänker hundra varv runt nästa gång man "måste" konfrontera den situationen.

 

[lytesout95]

Har du möjlighet att ta hjälp av typ Eamon Hickey för att släcka de beteenden du ogillar?

 

[Sixten]

Nu har vi haft någon bra vecka. Har mycket stöd av en kompis i stallet (vi har ridit ihop i snart tio år). Hon hjälper mig vid de faktiskt, just nu, fåtal tillfällen han blir lite mycket och hon är övertygad om att det här är rätt häst för mig. Även min tränare tycker att vi kämpar på lite till och på senaste träningen hade jag inte bytt ut honom för allt i världen så jag tror att det är på väg åt rätt håll.

Eftersom jag vill hoppa är väl ett byte av ras till islänning inte högst upp på listan, men vi får väl se hur det här går en stund till.

Jag kan absolut tänka mig att ta hjälp av någon kring hanteringen och så men det blir inte Eamon i så fall. Jag har provat det förut och jag tyckte inte det funkade för mig. Men det finns ju andra alternativ.