Gravid vill gå ner i tid men sambon tycker inte det...

[Madick]

Märkligt bara att ologiska kärlekskänslor tenderar att drabba kvinnor mer negativt än män.

Hur vet du det? Karlar kanske inte talar lika mycket om det.

 

[Tassetass]

Hur vet du det? Karlar kanske inte talar lika mycket om det.

Vet är det ingen som gör, men jag tyckte mig ha hört tillräckligt mycket under min livstid - från såväl män som kvinnor - att jag vågade mig på en kvalificerad gissning.

 

[Madick]

Vet är det ingen som gör, men jag tyckte mig ha hört tillräckligt mycket under min livstid - från såväl män som kvinnor - att jag vågade mig på en kvalificerad gissning.

Min pappa var sån, ingen som inte varit i hans absoluta närhet skulle gissat det. Det finns nog ett större mörkertal än vi kan gissa. Det är inte alltid bara det som märks som finns.

 

[lil-sis]

Min pappa var sån, ingen som inte varit i hans absoluta närhet skulle gissat det. Det finns nog ett större mörkertal än vi kan gissa. Det är inte alltid bara det som märks som finns.

Men precis som jag kan säkert även du räkna upp fler kvinnor än män i den situationen?

 

[Madick]

Men precis som jag kan säkert även du räkna upp fler kvinnor än män i den situationen?

Det jag menar är att männen inte märks så som kvinnorna gör, så oavsett hur många jag kan räkna upp så finns det ett mörkertal. Precis som våld i nära relationer, det är långt många fler än man får reda på eller märker utåt (oavsett kön). Bara för att man inte vet om det betyder det inte att det inte finns.

 

[Inte_Ung]

Hur vet du det? Karlar kanske inte talar lika mycket om det.

Man kan se det i statistiken över ensamma mammor kontra ensamma pappor.
Män lättar på röven och seglar iväg och gör annat.

 

[Madick]

Man kan se det i statistiken över ensamma mammor kontra ensamma pappor.
Män lättar på röven och seglar iväg och gör annat.

Ni gör det för lätt för er. Men vill ni bara se det som syns så varsågoda, jag tycker det är tråkigt bara. Det förminskar ju inte kvinnans upplevelse att det finns män som har det likadant, men att skriva att det nästan bara är kvinnor som har det så gör det ju ännu svårare för de män som har det så att våga göra något.

 

[Intejag]

Jag har också funderat många gånger om jag ska skriva ett svar till TS i denna tråd. Men tvärtom mot dig och din fruktansvärda erfarenhet så har jag gått i tankarna att TS är ett troll, för det som TS skriver om kan väl ändå inte vara sant
Och nu skäms jag!!
Tack för att du ville delge ditt liv! Nu ska jag sortera tankarna lite (passar bra på just denna dag också som är internationella kvinnodagen )

Jag har fortfarande ångest över att jag postade mitt inlägg- tänk om han ser? tänk om det är jag som har fel? Så pass fast är jag i det gamla tänket - att det nog borde vara fel på mig .
Men som jag skrev - jag såg TS tråd när den var ganska ny- och jag kände igen mig så mycket att jag var tvungen att skriva det jag ville skriva även om jag behövde tänka länge innan -och så hoppas jag att det kan hjälpa nån annan

 

[Squie]

Jag har fortfarande ångest över att jag postade mitt inlägg- tänk om han ser? tänk om det är jag som har fel? Så pass fast är jag i det gamla tänket - att det nog borde vara fel på mig .
Men som jag skrev - jag såg TS tråd när den var ganska ny- och jag kände igen mig så mycket att jag var tvungen att skriva det jag ville skriva även om jag behövde tänka länge innan -och så hoppas jag att det kan hjälpa nån annan

O jag tänker tvärt om. Jag tänker mer att du ska vara stolt över att du faktiskt har skrivit inlägget. För som du säger, det kan hjälpa någon annan + att genom att välja att skriva om det visar du att han tappar sin makt över dig.

 

[mandalaki]

@quarter4ever Vilket oändligt sorgligt förhållande du beskriver, jag blev alldeles matt!

Kudos till dig som bröt dig loss.

 

[Intejag]

O jag tänker tvärt om. Jag tänker mer att du ska vara stolt över att du faktiskt har skrivit inlägget. För som du säger, det kan hjälpa någon annan + att genom att välja att skriva om det visar du att han tappar sin makt över dig.

ja lite så- Det finns som ni förstår mycket mer att berätta egentligen , men då mina barn vet vad jag heter här på buke (dock hänger de inte här ) och dessutom exet iaf förr höll minutiös koll på vad jag skriver här så tror jag att det jag skrivit redan får räcka .
Jag har haft god hjälp av flera bukefalister via pm och ulvekarna att landa i vad som egentligen skett, samt även av goda vänner IRL. Ulvlekarna upptäckte jag ju strax innan jag sålde min butik ( läste bara ) och när jag sedan fick tid så började jag delta, mycket för att lära mig att argumentera och stå på mig- vilket jag är väldigt dålig på, ffa mot exet.
Har aldrig skrivit om detta öppet förut.

 

[Intejag]

@quarter4ever Vilket oändligt sorgligt förhållande du beskriver, jag blev alldeles matt!

Kudos till dig som bröt dig loss.

Jag är fortfarande på gränsen till utmattad- första delen av förra året ( sedan jag sålde butiken) så var det knappt jag orkade upp ur sängen om inget påkallade att jag måste göra det.
Det börjar bli bättre nu sedan vi sålt vårt gemensamma hus och jag lyckats kunna köpa ett hus som ligger bredvid mina hästar, där är jag "hemma" och barnen trivs bra hos mig när de är hos mig varannan vecka. jag bor alltså "på landet" nu och barnen får skoltaxi de veckor de bor hos mig
Exet flyttade först då han slog till och köpte ett hus i somras( fast vi hade bestämt att vi skulle vänta till hösten för att kunna fixa till vårt gamla lite och det är bättre marknad på hösten...)
Nu var det ett väldigt bra hus han köpte iofs, som ligger precis vid den skola som barnen hela tiden gått på, så det innebar att de inte behövde byta skola.
Jag tror alla mår bättre som det är nu, för som det var sista 3 åren , efter han "kom på mig " med att ljuga om att jag var på jobbet ibland när jag var i stallet så var det fruktansvärt. Jag hade inkvisitationsförhör på varje minut jag inte var hemma vart jag egentligen var ( och jag kan förstå ( om än inte ursäkta !) att han blev besviken över att jag ljugit)
Hans reaktion på det hela var i epitetet av om jag hade legat runt med 100 karlar på stan- typ.
Jag försökte förklara varför jag gjort som jag gjort- men han kunde aldrig se hans del i hur det blev så- det var bara en massa fel på mig ( och ett antal diagnoser också för den delen-för det kunde han bedöma -han jobbar ju med sånt- dock ej utbildad )
Inget av det jag skrivit nu är sånt som inte mina barn redan känner till, eftersom exet inte haft för vana att inte berätta det högt och ljudligt oavsett om de lyssnar sas.

 

[mandalaki]

Jag är fortfarande på gränsen till utmattad- första delen av förra året ( sedan jag sålde butiken) så var det knappt jag orkade upp ur sängen om inget påkallade att jag måste göra det.
Det börjar bli bättre nu sedan vi sålt vårt gemensamma hus och jag lyckats kunna köpa ett hus som ligger bredvid mina hästar, där är jag "hemma" och barnen trivs bra hos mig när de är hos mig varannan vecka
Jag tror alla mår bättre som det är nu, för som det var sista 3 åren , efter han "kom på mig " med att ljuga om att jag var på jobbet ibland när jag var i stallet så var det fruktansvärt. Jag hade inkvisitationsförhör på vare minut jag inte var hemma vart jag egentligen var ( och jag kan förstå ( om än inte ursäkta !) att han blev besviken över att jag ljugit)
Hans reaktion på det hela var i epitetet av om jag hade legat runt med 100 karlar på stan- typ.
Jag försökte förklara varför jag gjort som jag gjort- men han kunde aldrig se hans del i hur det blev så- det var bara en massa fel på mig ( och ett antal diagnoser också för den delen-för det kunde han bedöma -han jobbar ju med sånt- dock ej utbildad )
Inget av det jag skrivit nu är sånt som inte mina barn redan känner till, eftersom exet inte haft för vana att inte berätta det högt och ljudligt oavsett om de lyssnar sas.

Det låter fruktansvärt. Inte det minsta konstigt att du gått i väggen. Men nu kan det bara bli bättre!

 

[Intejag]

Det låter fruktansvärt. Inte det minsta konstigt att du gått i väggen. Men nu kan det bara bli bättre!

Det går inte att det blir sämre
Men ja- jag mår bättre
Barnen med tycker jag - och hoppas jag !

 

[Intejag]

Det låter fruktansvärt. Inte det minsta konstigt att du gått i väggen. Men nu kan det bara bli bättre!

Och exet har haft väldigt svårt att förstå att jag INTE träffat någon annan - och därför ville skiljas
Jag är fullkomligt nöjd med att bara vara jag för resten av livet faktiskt.
Behöver ingen karl för att må bra ( snarare tvärsom som det verkar bättre utan än med )

 

[mandalaki]

Och exet har haft väldigt svårt att förstå att jag INTE träffat någon annan - och därför ville skiljas
Jag är fullkomligt nöjd med att bara vara jag för resten av livet faktiskt.
Behöver ingen karl för att må bra ( snarare tvärsom som det verkar bättre utan än med )

Jag tycker att det är påfallande vilken skjuts många kvinnor verkar få efter ett tag, när de tagit sig ur kvävande förhållanden. De får liksom livet tillbaka. Under alla åren i förhållandet märkte de bara aldrig hur livet togs ifrån dem, långsamt och stegvis.

Grattis till ditt nya liv! Och till att du vågar skriva om det nu

 

[Intejag]

Jag tycker att det är påfallande vilken skjuts många kvinnor verkar få efter ett tag, när de tagit sig ur kvävande förhållanden. De får liksom livet tillbaka. Under alla åren i förhållandet märkte de bara aldrig hur livet togs ifrån dem, långsamt och stegvis.

Grattis till ditt nya liv! Och till att du vågar skriva om det nu

Tack
Vi träffades ju så tidigt i livet att jag liksom heller aldrig haft en identitet som "bara jag" ( vi träffades när jag var 19)
Jag är egentligen en väldigt driven person som sett till att förverkliga det jag velat.
Butiken köpte jag när jag var 21, och jobbade järnet för att det skulle fungera och hade den alltså i 24 år
När jag väl kom in på westernridning- satsade jag på det så mycket jag hann, och fick framgångar där med
( tävlade och vann på SM-nivå )
När jag nådde mina största framgångar var den äldste 2 år drygt , jag åkte själv till SM.
Ingen i familjen var där och hejade på mig. Exet var ju inte intresserad av hästar och han skulle ju ta barnet...
Visade sig senare att svärmor tagit barnet och exet var på krogen - jag ringde ju för att berätta att jag vunnit- jätteglad- fick ett "grattis ! " från exet- sedan så var det inget mer sagt om det
Sedan när jag vart gravid för andra gången nåt år senare så var det då jag tog hjälp av en annan 100% vad det gällde hästarna. Hon fick rida min hingst och jag betalade alla kurser de var med i som jag anordnade så hon skulle få ut något av den hjälp hon bistod med -vis av erfarenheten av mina foglossningar från första graviditeten, insåg att det var bättre att ordna det så jag skulle orka med mitt första barn också.
Efter det har jag ridit lite mellan varven, om jag haft en häst gammal nog att kunna ridas på, och alltid varit den som ordnat clinics för den tränare jag tycker är den bästa att träna för, oavsett om jag kunnat delta själv eller bara för att andra ska kunna träna
Barnen har i princip alltid varit med mig när det varit kurser ( 2-dagars) för om inte exet jobbade så hade han ju annat för sig på helgerna - så kunde ju inte ta barnen. Så den yngste har många ggr fått sitta i sadeln framför mig mellan 1-2 år - så fick vi skritta oss igenom min ridtimme och försöka göra nåt vettigt av det trots allt. Hade en hingst som jag ville satsa på , trodde i min enfald att efter graviditet och första småbarnsåret att jag skulle kunna återuppta mitt tävlande och tränande....( vilket var möjligt efter det första barnet då svärmor tog honom närinte exet kunde/ ville)
Men det andra barnet var "besvärligare" än det första- ville inte vara hos svärmor, så det blev exet som fick vara med barnen när jag behövde jobba eller vara med hästarna- så där kom alla issues som sedan eskalerade i vårt förhållande..
Det blev då jag satsade på avel istället...
Vilket jag brinner för !Och även där är mycket stolt över vad jag fått fram
Nu har jag ett treårigt sto efter mitt fantastiska sto jag vann SM med , som jag precis börjat att sitta in , som jag tror kommer bli precis hur bra som helst
Hoppas jag kan komma tillbaka till att tävla och rida igen "på riktigt"

( det var visst svårt att sluta skriva när jag väl började )
sorry TS - för trådkap

Jag är fortfarande intresserad av få veta hur din man har tagit föräldraledigt med ert första barn @JustMe ? För jag får inte det intrycket att han ens vet hur mycket det är att ta hand om allt med hemmet och ett litet barn - dvs även vaknätter när den andra behöver sova för att orka jobba?
Vilket han borde ha om han varit hemma på heltid med en liten bebis?

 

[Vallmo]

Och exet har haft väldigt svårt att förstå att jag INTE träffat någon annan - och därför ville skiljas
Jag är fullkomligt nöjd med att bara vara jag för resten av livet faktiskt.
Behöver ingen karl för att må bra ( snarare tvärsom som det verkar bättre utan än med )

Blev alldeles tagen av din historia.
Bra att du bröt dig loss och förändrade ditt liv.

Var det bara du som hade skyldighet att rapportera var du var och när du skulle göra något själv?
Gick han och kom som han ville utan att berätta?

 

[Intejag]

Blev alldeles tagen av din historia.
Bra att du bröt dig loss och förändrade ditt liv.

Var det bara du som hade skyldighet att rapportera var du var och när du skulle göra något själv?
Gick han och kom som han ville utan att berätta?

Alltså han sa ju att han ville gå ut med sina kompisar vilket räckte för mig . hade inget behov av att få veta mer än så
Han behövde ju inte undanhålla något för mig- för det han ville göra "fick"( i brist på bättre ord) han alltid göra. Jag har liksom aldrig velat begränsa honom så sett.
Han har inte behövt känna att han ska frisera sanningen för att göra det han vill göra
Och bara for the record- jag tror INTE att han någonsin varit otrogen. Detta med att ränna på krogen har inget med det att göra- utan mer att det är så han umgås med sina vänner helt enkelt .

 

[Vallmo]

Alltså han sa ju att han ville gå ut med sina kompisar vilket räckte för mig . hade inget behov av att få veta mer än så
Han behövde ju inte undanhålla något för mig- för det han ville göra "fick"( i brist på bättre ord) han alltid göra. Jag har liksom aldrig velat begränsa honom så sett.
Han har inte behövt känna att han ska frisera sanningen för att göra det han vill göra
Och bara for the record- jag tror INTE att han någonsin varit otrogen. Detta med att ränna på krogen har inget med det att göra- utan mer att det är så han umgås med sina vänner helt enkelt .

Helt otroligt att han krävde redogörelser för varenda minut du tillbringade utanför jobbet/hemmet.
Så väldigt drygt med tanke på att du var generös med hans "frihet".