Jag har försökt skriva ett svar på den här tråden säkert tio gånger, men jag tappar i princip skrivförmågan när jag tänker på hur den där sabla människan beter sig mot dig. Jag hoppas så innerligt att du tar till dig av vad folk skrivit, att du slutar bagatellisera det han säger och gör och att - men här krävs nog gudomligt ingripande - att karln kommer till insikt om vad han håller på med. Du går på knäna men han har tid och ork att jobba övertid, hur i hela helskotta kan han rättfärdiga det?
Jag kan inte i ord beskriva hur besviken jag hade blivit på min karl om han inte stöttat mig i mitt val av sysselsättningsgrad under graviditeten. Jag hade blivit otroligt besviken om han inte tagit den del av hushållsarbetet som jag inte mäktade med. Och jag hade blivit spritt språngande galen om han hade sagt "Eftersom du inte kan böja dig ner och rensa kattlådan så kanske du inte kan ha kvar katten?".
När den man lever med har det svårt, oavsett anledning, då stöttar man, hjälper, avlastar, peppar, tröstar och kramar. Så gör snälla människor, så gör goda partners.
Jag kan inte i ord beskriva hur besviken jag hade blivit på min karl om han inte stöttat mig i mitt val av sysselsättningsgrad under graviditeten. Jag hade blivit otroligt besviken om han inte tagit den del av hushållsarbetet som jag inte mäktade med. Och jag hade blivit spritt språngande galen om han hade sagt "Eftersom du inte kan böja dig ner och rensa kattlådan så kanske du inte kan ha kvar katten?".
När den man lever med har det svårt, oavsett anledning, då stöttar man, hjälper, avlastar, peppar, tröstar och kramar. Så gör snälla människor, så gör goda partners.