Gnäll-ekonomitråd

[Inte_Ung]

Hur kan du inte se att detta gör ENORM skillnad?

Du får börja någon annanstans.
I ett område som är på tillväxt.
Det området som din mamma köpte i är numera förlorat då det blivit för centralt och attraktivt.
Priset nu går därför inte att jämföra med priset då rakt av.

 

[Daff]

Min mamma sparade under typ ett år och fick pengar till sitt hus. Av pengarna för det huset köpte de senare gården de har nu.

Jag kan inte göra samma sak. För det huset hon sparade under ett år till är idag värt 6+ miljoner. Hon sparade ett år. Jag kommer behöva spara minst 20 år eftersom jag inte har råd med för hög månadskostnad. I

Hur kan du inte se att detta gör ENORM skillnad?


Hur länge sedan är detta? När jag har kikat så är det absolut lägsta jag har hittat gett mig en månadskostnad på 12 000. Med dagens ränteläge. Sedan ska man klara av högre också. Och spara samtidigt.

Men när din mamma köpte huset ansågs väl inte läget vara lika bra som det görs idag?

Jag tror knappast att hon kunde köpa ett hus i centrala Stockholm (eller vad som då var likvärdigt läge) genom att spara i 1 år.

Det finns fortfarande hus som du kan köpa om du sparar 10-15 000 kr i månaden i ett år men det huset kommer inte ha ett jättebra läge, om 30 år kan det däremot ha ändrat sig.

 

[Daff]

Men sluta häng upp dig på någon drömgård som knappt nämnt.

Jag tror majoriteten inte ens letar drömbiende eller livsboende, utan bara något rimligt.

Själv vill jag t.ex. ha en trerummare utan mer än kosmetiska renoveringsbehov, i ett läge där jag fortfarande kan ha kontakt med min sociala cirkel.
Jag är 33 och har jobbat heltid i 10 år. är det en orimlig förväntning tycker du?
För det är jäklar svårt och kommer med en stor finansiell risk att klara av den önskan.

Att som 33 åring kunna köpa en 3a i ett bra område i en stor internationell stad tycker jag är ganska höga förväntningar. Kan du inte börja med något mindre?

 

[grodan21]

Men när din mamma köpte huset ansågs väl inte läget vara lika bra som det görs idag?

Jag tror knappast att hon kunde köpa ett hus i centrala Stockholm (eller vad som då var likvärdigt läge) genom att spara i 1 år.

Det finns fortfarande hus som du kan köpa om du sparar 10-15 000 kr i månaden i ett år men det huset kommer inte ha ett jättebra läge, om 30 år kan det däremot ha ändrat sig.

Fast hur många kan spara 10-15 000 per månad?

 

[Daff]

Fast hur många kan spara 10-15 000 per månad?

Om man hittar ett hyfsat billigt boende och har en lön på 30-40 000 kr (rätt vanlig lön efter universitetsutbildning) och om man verkligen går in för att spara tror jag inte att det är omöjligt. Boendet behöver antagligen vara rätt sunkigt eller ligga på ett oattraktivt ställe men om ens mål är att spara ihop så mycket pengar som möjligt kan man behöva leva lite sämre ett tag.

 

[SiZo]

Men när din mamma köpte huset ansågs väl inte läget vara lika bra som det görs idag?

Jag tror knappast att hon kunde köpa ett hus i centrala Stockholm (eller vad som då var likvärdigt läge) genom att spara i 1 år.

Det finns fortfarande hus som du kan köpa om du sparar 10-15 000 kr i månaden i ett år men det huset kommer inte ha ett jättebra läge, om 30 år kan det däremot ha ändrat sig.

Det hade utmärkt läge redan då. Linköping har inte byggts ut åt det hållet då det är militär mark emellan.

Om man hittar ett hyfsat billigt boende och har en lön på 30-40 000 kr (rätt vanlig lön efter universitetsutbildning) och om man verkligen går in för att spara tror jag inte att det är omöjligt. Boendet behöver antagligen vara rätt sunkigt eller ligga på ett oattraktivt ställe men om ens mål är att spara ihop så mycket pengar som möjligt kan man behöva leva lite sämre ett tag.

Nu var ju jag dum och valde något jag tyckte var kul. Jag får nog vara glad om jag överhuvudtaget får ett jobb, över 30 000 kommer jag absolut inte få i lön.

 

[Lickety]

Att som 33 åring kunna köpa en 3a i ett bra område i en stor internationell stad tycker jag är ganska höga förväntningar. Kan du inte börja med något mindre?

Håller med. Om vi pratar om en trea med exempelvis Stockholmspriser, så skulle jag aldrig köpa en sån.
Då har jag ändå hyfsat god inkomst och fler år i arbetslivet.
Det är en för stor finansiell risk.

Hypotetiskt, så skulle jag kika efter boende i kanske 1-3 miljonersklassen (lägre spannet om jag var ensam och högre spannet om jag hade partner) eller hyra något tillfälligt kyffe, som jag gjorde i den åldern. Sen inse var på kartan jag hamnar och rätta mig utifrån det i val av ort.

 

[stjarnhimmel]

Men sluta häng upp dig på någon drömgård som knappt nämnt.

Jag tror majoriteten inte ens letar drömbiende eller livsboende, utan bara något rimligt.

Själv vill jag t.ex. ha en trerummare utan mer än kosmetiska renoveringsbehov, i ett läge där jag fortfarande kan ha kontakt med min sociala cirkel.
Jag är 33 och har jobbat heltid i 10 år. är det en orimlig förväntning tycker du?
För det är jäklar svårt och kommer med en stor finansiell risk att klara av den önskan.

Bor du själv?
För om man bor själv är det definitivt orimligt för de flesta, alla fall i sthlmsområdet. Är det England du bor i?

Det pratas om orättvisor i denna tråden och för oss som är singlar är bostadsmarknaden definitivt orättvis.

 

[Daff]

Det hade utmärkt läge redan då. Linköping har inte byggts ut åt det hållet då det är militär mark emellan.


Nu var ju jag dum och valde något jag tyckte var kul. Jag får nog vara glad om jag överhuvudtaget får ett jobb, över 30 000 kommer jag absolut inte få i lön.

Vad köpte hon huset för och när var det? Jag tycker att det låter rätt häftigt att för 30 (?) år sen som ensamstående kunna köpa ett hus på ett attraktivt ställe genom att spara i 1 år, det hade inte gått i staden där jag bor men prisutvecklingen kanske har sett annorlunda ut här.

Det blir så klart svårare att spara så mycket om lönen är lägre men då är ni ju två personer å andra sidan och din sambo borde ju ha rätt bra lön om den skulle kunna halveras genom att ta jobb utanför storstäderna. Å andra sidan har ni kanske inte gemensam ekonomi. Det låter som att ni verkligen lever snålt så jag förstår att det är frustrerande att inte kunna spara i den omfattning som behövs.

Ni har inte funderat på att flytta till något annat land? Jag hörde just på radion att Finland behöver fler arbetsföra personer som pratar svenska och att huspriserna oftast är billigare där än i Sverige. Men jag har ingen aning om lönenivåer eller vad en gård kan kosta.

 

[Blyger]

Hur länge sedan är detta? När jag har kikat så är det absolut lägsta jag har hittat gett mig en månadskostnad på 12 000. Med dagens ränteläge. Sedan ska man klara av högre också. Och spara samtidigt.

Jag tog examen 2015 så ett tag sedan men tvivlar på att Enköping stigit så enormt? Vi sålde ett par år senare för typ samma pris vi köpte det.
Valde sedan att lämna "Sthlmsområdet" för att gård var högre prio för mig.

Nu var ju jag dum och valde något jag tyckte var kul. Jag får nog vara glad om jag överhuvudtaget får ett jobb, över 30 000 kommer jag absolut inte få i lön.

Jag är visserligen agronom också och har inte bara en master i animal science men tjänar över 30' och det har jag gjort rätt länge (även om det inte är några drömlöner inom yrket, snarare ett skämt ibland). Har du koll på lönestatistiken?

 

[SiZo]

Vad köpte hon huset för och när var det? Jag tycker att det låter rätt häftigt att för 30 (?) år sen som ensamstående kunna köpa ett hus på ett attraktivt ställe genom att spara i 1 år, det hade inte gått i staden där jag bor men prisutvecklingen kanske har sett annorlunda ut här.

Det blir så klart svårare att spara så mycket om lönen är lägre men då är ni ju två personer å andra sidan och din sambo borde ju ha rätt bra lön om den skulle kunna halveras genom att ta jobb utanför storstäderna. Å andra sidan har ni kanske inte gemensam ekonomi. Det låter som att ni verkligen lever snålt så jag förstår att det är frustrerande att inte kunna spara i den omfattning som behövs.

Ni har inte funderat på att flytta till något annat land? Jag hörde just på radion att Finland behöver fler arbetsföra personer som pratar svenska och att huspriserna oftast är billigare där än i Sverige. Men jag har ingen aning om lönenivåer eller vad en gård kan kosta.

Huset köptes för 29 år sedan. Ensamstående har jag inte sagt att hon var. Huset kostade 600 000 då.

Min sambo har inte "rätt bra lön", den ligger på 35 000. Då har han nyss (igår) blivit befodrad och fått 17% i löneökning.

Vår plan är så småningom att flytta till varmare breddgrader. Finland går bort, jag tänker mer södra frankrike, italien, spanien, Nya Zeeland eller liknande.

 

[Stefffie]

Fast tråden handlar ju om en mindre gård - jag citerar ur trådstarten "halvvettig"- nära någon av våra tre största städer och i ungefär sexmiljonersklassen?

Nej, tråden handlar om hur drastiskt förutsättningarna ändrats - till det negativa - mellan generationerna

 

[SiZo]

Jag tog examen 2015 så ett tag sedan men tvivlar på att Enköping stigit så enormt? Vi sålde ett par år senare för typ samma pris vi köpte det.
Valde sedan att lämna "Sthlmsområdet" för att gård var högre prio för mig.

Jag är visserligen agronom också och har inte bara en master i animal science men tjänar över 30' och det har jag gjort rätt länge (även om det inte är några drömlöner inom yrket, snarare ett skämt ibland). Har du koll på lönestatistiken?

Agronomer är BETYDLIGT mer eftertraktade än vad vi vanliga är så det blir dessvärre inte jämförbart riktigt.
Det billigaste jag hittade nu i Enköping kostade precis en miljon, https://www.fastighetsbyran.com/sv/...m_source=hemnet.se&utm_medium=referral#bilder avgift på nästan 5000. Renoveringsobjekt på ytnivå.

Kollar jag högst 1,5 miljon så får jag totalt 9 träffar i hela enköping. Två av dem har avgift på nästan 8000 respektive 10 000.
Jo. Det har gått upp i enköping också.

 

[Stefffie]

Att som 33 åring kunna köpa en 3a i ett bra område i en stor internationell stad tycker jag är ganska höga förväntningar. Kan du inte börja med något mindre?

Tvåa kan eventuellt funka, me n jag måste ha någonstans där jag kan ha ett skrivbord att jobba från, och engelska rum är inte rymliga.

Sen undrar jag vad du menar med "bra" område. Det är inte direkt centrala områden som skulle vara på kartan - zon 3 utan tunnelbana.

 

[Lickety]

Nej, tråden handlar om hur drastiskt förutsättningarna ändrats - till det negativa - mellan generationerna

Okej, vad spännande att du läser så.

 

[Stefffie]

Bor du själv?
För om man bor själv är det definitivt orimligt för de flesta, alla fall i sthlmsområdet. Är det England du bor i?

Det pratas om orättvisor i denna tråden och för oss som är singlar är bostadsmarknaden definitivt orättvis.

Yep - bostadsmarknaden ger definitivt en massiv "singelskatt".

Att ha två inkomster känns som ett lyxscenario.

Jag har bott i "flatshares" de senaste 10 åren - alltså delat lägenhet med 1-3 andra vuxna, vilket bara i ett fall var någon jag kände innan jag flyttade in.

 

[Stefffie]

TS har redan bekräftat att det är det hon menar.

Okej, vad spännande att du läser så.

 

[IzeUnicorn]

Ja men den bostaden är betydligt större.
Stort blir dyrt.
Men att det var så dyrt var en överraskning.

Ägd bostad måste ju inte ha den storleken och standarden.
Och så är vi tillbaka på prioriteringar.

Sonen bor litet

Fast det handlar inte bara om prioriteringar, det är ett helt annat läge nu än det var förr. Men det verkar du vägra inse. Din son har alltså trots sina "prioriteringar" bara råd med en liten lägenhet. Förr i tiden hade han antagligen haft råd med något större. Det är det vi klagar på, att vi måste jobba hårdare nu för att ha råd med mindre än tidigare generationer.

 

[Lickety]

TS har redan bekräftat att det är det hon menar.

Jaha, och man får då inte fortsätta diskussionen, som pågått mellan fler parter, utifrån scenariot som trådstarten utgick ifrån? Det blir väl knappast OT, eller något scenario "som ingen ens nämnt" - vilket du vill få det till?

 

[SiZo]

Okej, vad spännande att du läser så.

När hen får medhåll med den som har startat tråden så är det kanske dags att inse att det är man själv som har valt att tolka tråden på sitt eget sätt?
Men visst är trådar levade ting här på buke På både gott och ont.